En ny förälskelse varje vår

Snön vräker ner utanför fönstret och så tätt att jag nätt och jämt kan skymta Spökkullen. Istapparna tjocknar allt mer och den längsta är nu ungefär jämnlång med mig. Det är så mysigt!

Men i går gjorde jag färdigt Lindas täppa till februari och det fick mig att längta efter blommande pelargoner. I dag har jag skrivit mars-täppan och nu känner jag verkligen hur jag längtar efter dofterna och ljuden, ljuset och värmen.

Det sägs ju att våren är förälskelsens tid och vilken odlare kan låta bli att om och om igen förälska sig i sin trädgård – den som varje vår är som ny när den till slut vaknar och ruskar av sig de sista resterna av vinter. Så härligt det ska bli när jag äntligen får ta med mig min lurvigaste kärlek ut till växthuset och se hur det blir grönare och frodigare för var dag som går.

Fuchsior och pelargoner

I helgen öppnade Wibrant Trädgård Rockdala för säsongen – plantskolan som ”bara” säljer fuchsior och pelargoner. Fast det är inte så bara med tanke på utbudet. Det finns verkligen hur mycket som helst.

Vi hade inte möjlighet att åka dit i lördags, men i söndags kom vi i väg. Växthuset var tomt så när som på ägarna, men det var väldigt trevligt att bli välkomnad med ett ”men er känner vi igen, ska vi sätta på kaffet?” Dessutom fick vi följa med in till moderplantorna och lära oss hur man beskär för att få en uppstammad fuchsia. Spännande!

Det blev tre olika sorters fuchsior – anita, nicis findling och bubble gum. Dessutom blev det flera pelargoner – bornholm, mona lisa weiss, antik violett, mrs j j knight och viva marino.

Jag skolade om alla sticklingar till större krukor i går och ställde dem under lysröret i boden. Dessutom gick jag igenom alla pelargoner och fuchsior som har övervintrat där ute. Det var inte mycket fult på dem, men det fula jag hittade klippte jag bort. Dessutom knipsade jag av alla blomstänglar. Pelargonerna har trivts väldigt bra och är gröna och fina, men än är det inte vår.

Upptäckte också ett helt gäng med fina små paprikaplantor som jag satte i höstas samt några stockrosor som ska planteras ut så fort det går.

Jag har en fuchsia som heter panache och som jag tycker mycket om. Den är stor och vedartad, men stod för mörkt i somras och blommade aldrig. Nu är den finare än den någonsin har varit och det ska bli jätteroligt att se hur den utvecklas i sommar. Dessutom växer stammarna väldigt fint, så jag hoppas att den om några år kan bli en riktigt stor och fin fuchsia.

Underbara onsdag: Vinterpyssel

Trädgården är mest snö just nu. Inte så mycket pyssel. Men jag försöker ändå och passar på att frysa islyktor när kylan äntligen håller i sig. Det blir att par nya var och varannan dag. Hoppas nu bara att det fortsätter att vara kallt så att jag får njuta av mina lyktor lite till.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Eldigt”.

 

Jag har blivit med kamelia

När vinterträdgården var färdig dröjde det inte många veckor innan jag började fundera på kamelior. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker att det är så fantastiska egentligen, men fina är de ju. Och det vore ju roligt att se om jag kanske skulle klara av att ha en. Å andra sidan misstänker jag att luften i vinterträdgården är för torr. Det blir ju inte alls samma fuktighet som i ett växthus.

Efter många om och men och suktande blickar på plantskolornas kamelior så bestämde jag mig. Jag skulle inte lägga så mycket pengar på någonting som ändå bara skulle tappa alla knoppar, få spinn och dö. Men så i fredags passerade jag en blomsterhandel och fick se kamelior i fönstret för 139 kronor styck. Affären ville bli av med blommorna eftersom de inte skulle klara sig där någon längre tid och med tanke på priset så kunde jag inte låta blir att ta med mig en hem.

Nu är jag löjligt glad över min kamelia och hoppas att den i alla fall behålla sina fina knoppar och låter mig se blomningen en gång.

Trevlig tur in till jobbet

Vägen var en sjudande häxkittel när jag åkte in till jobbet. Snöröken såg verkligen ut att flyta fram när den kom farande utifrån åkrarna.

Men det gjorde inte så mycket.

I går upptäckte jag nämligen att "Odla i P1" finns som Podcast. Så trevligt! Jag är så trött på ljudböcker och lyssnar numera mest på "Klassisk morgon" i P2. Att få börja dagen med att höra om blå bergvallmo, pioner, kaukasisk förgätmigej och groblad var dock väldigt trevligt och lagom långt så att jag fick en dos Prokofjev på slutet.

Jag är så nöjd!

Egentligen vill vi inte ha varken lameller eller gardiner i vinterträdgården. Men när solen tittar fram och luften blir tjock av värme så inser vi att det är ett måste. Tyvärr så har vi inte ens kunnat föreställa oss något som skulle kunna bli snyggt, så vi bestämde oss för att i vår hänga upp skuggväv i väntan på att finna den perfekta gardinen.

Men nu slipper vi det. Jag var nämligen på tapasparty i grannbyn i fredags och fick se en enkel tunn gardin med knytband upptill. Helt perfekt – som skuggväv, fast snygg och lätt att hänga upp och ta ner igen.

Dessutom finns gardinen fortfarande att köpa och är nedsatt till reapris! Upptäckte också att modellen fanns som extra lång, så det blir även en uppsättning till växthuset där den ska få agera skuggväv på våren innan vinrankans blad har växt sig tillräckligt stora.

Årets första sittning i växthuset

Jag har nio fågelmatare samt spridda talgbollar i trädgården. Samtliga matare är fyllda till bredden och nu ska jag räkan fåglar en stund. Men varken solrosfrön, jordnötter, talgbollar, slaktrester från grannens kalvar, rapsfrö, äpplen eller hasselnötter verkar locka fåglarna i dag. Är kanske för sent ute.

Men jag har det bra i alla fall. Jag sitter i växthuset för första gången i år. Snön är bortrakad från taket, solen strålar, kaminen susar och jag sitter på en värmefilt.

Hoppas att maken ska tycka att det är härligt nog för lunch här ute när han kommer tillbaka från sin tur i längdspåret inne i byn – det där spåret som är så brant att jag aldrig mer sätter en längdskida där.

Vinterträdgården är verkligen underbar, men växthuset är fortfarande mera ute. Jag verkligen njuter av värmen, friskluften och ljuden runt omkring.


PS! Jag undrar förresten vad som hände här utanför i natt. Jag kom hem riktigt sent och vädrade som vanligt innan jag kröp ner i sängen. Pärlugglan hoade ute i mörkret och så plötsligt hördes flera skrik i ren dödsångest. Vet inte om det var en hare eller ett rådjur som fick sätta livet till och eller vad det var som jagade det stackars livet, men fy så rädd jag blev. Maken hade nog kunnat tänka sig att rea ut mig rätt billigt där ett tag när jag fegade ur totalt och ville sova närmare än ett frimärke.

Gult är inte alls fult

I måndags intervjuade jag en trädgårdsmästare om hennes liv och leverne. Plötsligt sa hon att folk sedan något år har fått för sig att gult är fult och att gult inte går an när det ska till att köras vårblommor.

Märkligt!

Gul lyser ju upp och kan vara hur fint som helst. Funderar på om jag inte ska vara motvalls och satsa på extra mycket gult till våren – det är ju alltid trevligt att få känna sig lite unik.

I dag är det tema ljusgult i Charlottas trädgård. Jag har inte så mycet som är just ljusgult, men gult finns det i alla fall lite grann av och när solrosorna blommar i sommar så hoppas jag på ett litet hav av gult.

Sommarens finaste stund

Det här är inte bara sommarens favoritbild, utan även ett av de härligaste tillfällena i somras. Jag skrev ett blogginlägg när jag satt där och även om jag använde bilden vid ett senare tillfälle så blev aldrig inlägget publicerat. Som tur är blev det sparat och kan användas nu i stället:

Jag har svept in mig i en ullig filt och kurar på terrassen medan solen dalar i guld och daggkylan sakta smyger sig närmre. Fukten doftar jord och lite höst när den börjar stiga upp ur marken. Borta bland träden försöker kajorna komma till ro och på åkern, där solen fortfarande värmer, hörs knirpet från sommarens sista svalor. Jag är så tacksam över att kunna sitta här och se rådjuret beta borta vid skogsbrynet och för humlan som bökar runt i en stockros och flyger vidare till solhattarna. Gässen har börjat kackla nere vid sjön och jag har sittut på bryggan i flera timmar och inte gjort annat än att titta på fiskarna där under ytan. Det prasslar till i luften. En trollslängda. Den verkar ha fattat tycke för min gula klänning och försöker landa i smocken. Det är mitt emellan kväll och skymning, mellan sommar och höst och lupinerna har åter börjat blomma.

Alla chilisar är omskolade

I går hade jag lite huvudbry. Det var definitivt dags att plantera om chili och paprika, men med sex minusgrader så är det ju inte bara att knalla ut till boden med plantorna – de skulle hinna frysa ihjäl innan de fick komma in i värmen igen. Jag försökte komma på om jag hade något isolerat med lock som jag kunde frakta dem i, men där gick jag i bet.

Till slut hämtade jag en stor balja med jord, omskolningskrukor och en stor planteringsbricka med höga kanter. Sedan slog jag mig ner med grejerna i vinterträdgården och satte igång. Hur jag hade trott att jag skulle få plats med alla omplanteringar vet jag inte riktigt. Alla chilisar och paprikor fick turligt nog plats under lysröret (med lite vilja och våld), men pelargonsticklingarna och blyblommorna som också skolades om fick nöja sig med en ljus plats i vinterträdgården.

Det börjar nog faktiskt bli dags att inse att odlingssäsongen är här på allvar och att det är dags att ta fram det tunga artilleriet – odlingstunnlarna.

Mitt bästa knep

Sedan jag för en vecka bestämde den här veckans tema ”Mitt bästa knep” så har jag funderat och funderat på om jag egentligen har några knep. Jag har säkerligen fler knep än jag är medveten om, men när jag har försökt att tänka på knep så har det bara varit blankt i huvudet.

Ett knep som jag själv fick lära mig i höstas och som jag ska testa den här säsongen är att endast ta frö från de allra finaste chiliplantorna och att på dessa välja ut de största och finaste frukterna. Det är ett sätt att skapa allt finare plantor och frukter. Det gäller självklart inte bara chili utan alla växter som ska förökas med frö.

Hur som helst så ska det bli spännande att ha det i bakhuvudet när det är dags att ta frö i sommar.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Vinterpyssel”.

En doft av citronblom

Nu har citronträdet börjat öppna sina blommor. Än så länge måste jag gå riktigt nära för att känna doften, men snart kommer den nog att ligga som ett bedövande täcke över hela vinterträdgården. Några flitiga bin vore inte alls dumt just nu.

Isiga tappar

Jag älskar istappar, men det är så sällan det blir några. I alla fall tills nu. Vinterträdgården verkar vara den perfekta istappsmaskinen. Det blir varmt upp mot taket, snön isolerar en aning ovanifrån och så blir det rännilar av vatten som blir till långa fina tappar. Naturen slår vilket glasbruk som helst!

Mysig slädfärd

Här kommer en bild från slädfärden. Fröding var inte så där värst supersugen på att dra oss, men det var trevligt. Fast det blir lite kallt att sitta still, så det var väldigt skönt att komma hem och krypa ner i ett riktigt varmt bad. Kommer nog att sova mycket gott i natt!

Mandariner och slädfärd

Jag köpte ett mandarinträd i måndags. Det såg så härligt ut. Jag var rätt säker på att frukterna skulle vara hårda och surare än citroner, men jag hade inte för avsikt att äta frukterna – de är ju så fina där de hänger.

Men så plötsligt låg det en frukt på golvet. Vet inte om katten har varit där och boxat lite. Till min förvåning så är det en av de godaste mandariner jag någonsin har ätit. Inte så söt, men så smakrik. Passar mig som inte gillar de sötaste sorterna perfekt. Hoppas nu bara att jag kan få fram lika goda mandariner när trädet är i min vård.

Nu ska jag pulsa i väg till grannen på andra sidan skogen. Jag hade ingen lust att lämna sängen i dag, men när jag blir inbjuden på sconesfrukost med löfte som slädfärd hem så känns sängen plötsligt väldigt ointressant.

Skär lördag

Jag har upptäckt att bloggen Charlottas trädgård har olika färgteman på lördagar. Det låter roligt, så jag har tänkt haka på. Men dagens tema är skär och det går ju inte. Det var i alla fall vad jag trodde. Har alltid tänkt mig att skär är grisnyansen av rosa. Enligt Wikipedia är skär dock en synonym till rosa och eftersom det passar mig bra så tänker jag inte kolla upp det något vidare. Rosa finns det nämligen gått om i min trädgård. Har dessutom gjort mitt livs första kollage i datorn och det var riktigt roligt.

Några favoriter

Oj, mina favoritfröer!?! Hur långt får ett blogginlägg vara? Jag tror att jag skulle kunna rabbla favoriter i all evighet. Men det ska jag inte göra. I stället har jag valt ut några absoluta favoriter, fröer som jag kommer att odla igen och igen och igen och som jag inte har en tanke på att byta ut.

 
Heavenly Blue är min blomman för dagen-favorit. Jag älskar den och skulle vilja ha den i långa lianer över allt. Den brukar gro snällt, sedan får jag ofta problem med en eftersom jag envisas med att så den mitt i vinter.
 

Luktärter är också någonting som jag bara älskar. Jag vill inte nämna någon särskild sort, eftersom det finns så många trevliga. Men bäst tycker jag om blandningar som doftar mycket.

Tomater är nummer ett för mig i växthuset och där har jag flera favoriter. En sort som jag alltid måste ha är Yellow Pearshaped. Det är väldigt vanlig sort och inte min allra störta favorit, men ett år missade jag att så den och oj så saknad den var. Jag grämde mig faktiskt riktigt mycket.

Ett annat frö som jag absolut inte kan tänka mig att avstå ifrån är Limka. Det är en störskärböna som är fantastiskt god. Den är lättodlad och ger mängder med skidor.

Virginia III heter min favoritsquash. Jag köpte fröerna på Kanarieöarna för nästan 15 år sedan, det vill säga långt innan jag hade upptäckt det här med odling. Maken och jag fick världens godaste grönsak så gott som varje kväll och på varje restaurang. Till slut bad jag om namnet och fick det skrivet på en lapp så att jag kunde handla frö i affären. Jag kom hem med två stora påsar som jag för fem år sedan hittade bortglömda i en låda. Jag hade inte förstått att det var squash, eftersom frukterna var så små och ljusgröna. Jag har inte hittat sorten någon annanstans och i sommar måste jag nog låta någon squash utveckla moget frö utifall att de jag har börjat förlora sin växtkraft. Jag brukar skörda dem när de är knappt en decimeter. Sedan klyver jag dem två gånger på längden och kokar dem en minut i lättsaltat vatten. Så gott!!! Nu ska jag läsa om andras favoritfröer. Hoppas att jag hittar spännande ”nyheter” som kan bli favoriter även hos mig.

Vinter ute och vår inne

Jag tycker att det är jättemysigt med all snö. Förstår inte att jag hade all den där höst- och vinterångesten i slutet av sommaren. Tänk om det var sommar året om, då skulle jag aldrig vila från odlandet och då skulle det nog inte vara lika roligt. Jag intalar mig i alla fall att det nog är så.

Men hur härligt det än är med snö utomhus, så är det fantastiskt trevligt att skapa vår inomhus. Just nu är inte riktigt så ljuset i vinterträdgården som jag skulle önska – taket är ju täckt med snö – men på soffbordet har jag en stor bukett ljusrosa tulpaner och två små krukor med penséer. Och på matsalsbordet har jag ställe den här brickan med ranunkel, pärlhyacint och ytterligare en liten pensé.

Funderar på om jag inte borde försöka göra lite vår på jobbet också nu när julen har städats ut. Städerskan tyckte att det var lite kalt och färglöst inne hos mig nu när hon hade vant sig vid julmyset.

Iskallt

I går var det verkligen iskallt! Inte lika kallt temperaturmässigt som i måndags då det var -17,6 grader, men definitivt i kallaste laget för att jobba.

Jag skulle göra ett porträtt av en kvinna som älskar sin kolonilott även på vintern, men jag hade inte räknat med att stugan skulle vara helt ouppvärmd när vi pulsade i väg genom snödrivorna.

Men det var den.

När vi pratade stod andedräkten som vit rök ur våra munnar och min bläckpenna fungerade allt sämre. Det var så att jag riktigt hörde hur de eventuella blåskatarrbakterierna jublade i bakgrunden.

Det var dock en trevlig och rent utav skojig intervju som gav otroliga sommarkickar och som fick mig att längta efter välfyllda grönsaksland – det doftade till och med dill i växthuset, men väl tillbaka på kontoret hade jag god lust att ta med mig datorn, smita ner i källaren och slå mig ner på en lav i bastun. Turligt nog hade jag massagetid en stund senare och det har nog aldrig tidigare varit så skönt att få en varm riskudde lagd på gumpen.

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Mitt bästa knep”.

Vinterträdgården håller värmen

Jag är fascinerad över hur bra vinterträdgården håller värmen. I går snöade det nästan hela dagen. På eftermiddagen var det märkligt nog blå himmel och solsken en liten stund innan det åter mulnade på och började snö. Då sjönk även temperaturen och fortsatte ner till -17,5 grader nu på morgonen.

Jag tillbringade så gott som hela gårdagen i vinterträdgården – en riktigt lat och skön söndag med en bok framför brasan – och trots kylan på andra sidan glaset var det inga problem att hålla värmen uppe.

Det som jag är allra mest imponerad av det inte är något kallras från fönstren. Visst är det aningen mindre varmt precis intill rutorna, men det är ingenting man känner av så vida man inte lutar sig mot dem. Golvet är dessutom alldeles lagom varmt för mig som älskar barfotaliv.

Vårfint i snön

I dag fick jag vakna till en fluffig trädgård och vita små toppluvor på fågelborden. Marken under är full med domherrar.



I går tog jag en promenad och fick se att en massa sly hade sågats ner. Det blev en promenad till i sällskap med sekatören och väl tillbaka satte jag grenar i vatten, städade bort julen från vinterträdgården och gjorde den i stället lite vårlik.

I blomsterboden har jag en kruka med några lökar som jag fick när jag beställde mina amaryllisar. De har börjat växa lite grann, men inte mycket. De är nog dags att ta in nu. I morgon ska jag nog ta en tur till någon blomsteraffär och se om jag kan hitta primulor och ranunkel – snövitt och vårblom är så vackert ihop. I dag fick jag vakna till en fluffig trädgård och vita små toppluvor på fågelborden. Marken under är full med domherrar.

Snö, desserttomat och ipomoea

Så här ser det ut hos mig i dag. Vaknade till ösregn och nollan. Fast om några timmar ska temperaturen börja sjunka ner till minus, så det lär nog bli halt på vägarna.

Måste erkänna att jag är lite besviken. Enligt rapporten skulle det vara minusgrader sedan i natt och snöfall. Jag vill ha stora fluffiga flingor och inte ett isigt regn.

I väntan på snön så glädjer jag mig åt att basinga har tittat upp ur sin plugg. Det är den enda tomaten jag har sått hittills och i katalogen beskrivs den som dessert- och persikotomat. Jag köpte den egentligen till förra året, men upptäckte inte påsen förrän i slutet av sommaren.

En annan uppstickare är ipomoea – blomman för dagen. Om den växer snällt och inte får ohyra så borde jag ha en stor kruka i blom lagom till påsk.

Odling i fruktskålen

Jag tycker att den här roten är lite rolig. Det är en bit ingefära som har legat i fruktskålen i köket sedan i november. Den växer glatt och verkar inte behöva vare sig jord eller vatten. Fast kanske att det är dags att gräva ner den i en kruka. Det ska hur som helst bli spännande att se vad som händer.

Blir det vinter nu?

Bild: 20 februari 2011.

Jag är lite fundersam. Tydligen ska det bli riktigt kallt nu och det är nog en del som behöver ses över.

Näckrosen bor i växthuset sedan en vecka, men sjunker temperaturen till tio minus så fryser vattnet snabbt. Kanske dags att ta in näckrosen i boden för vintern? Samtidigt kan jag passa på att ta in alla mina krukor med cyklamen som trivs så bra där ute i växthuset.

Dessutom måste jag komma ihåg krukan med tulpanlökar. Den står i den isolerade boden och mår nog inte så bra av alltför många minusgrader. När jag ändå bökar så ska jag nog höja temperaturen i blomboden så att det inte blir på tok för kallt – misstänker att systemet är lite väl trögt i riktig kyla för den låga temperatur som just nu är inställd på termostaten.

Och sen är det vinterträdgården. Hur kommer den att reagera? Ska nog vara försiktig med att dra ner värmen alltför mycket och testa mig fram. Det är säkert inga problem, men jag bär nog in min stora fina chili i vardagsrummet utifall att temperaturen skulle få för sig att störtdyka någon natt.

När det gäller trädgården så är jag kluven. För otäckingars skull – det vill säga mördarsniglar (som vi tack och lov inte har drabbats av än), fästingar och getingar vill jag ha barmark och riktigt kallt. Men för mina växters skull vill jag ha ett rejält täcke med snö innan kylan sätter in på allvar.

Vad gör ni för förberedelser i trädgård och växthus nu när kylan är i antågande?

Mitt smultronställe

Katten och jag sitter i vårt nya smultronställe – vinterträd-
gården. Jag äter överblivna snittar och nygräddade scones framför brasan och katten gosar in sig allt längre bland kuddarna – med tanke på hennes beteende i går kväll och nu på morgonen när jag öppnade dörren, så var det nog kattknark i de där ljusen.


Så här såg terrassen ut innan vi byggde vinterträdgården. Nu är den två små terrasser på var sin sida av glasrummet.

Vinterträdgården känns dock inte riktigt som en del av trädgården. Den är ju inomhus fast utomhus, så den är inte mitt smultronställe i trädgården. Där leder växthuset fortfarande.

Kanske att jag inte kommer att använda det lika mycket vintertid, men sommar, höst och vår är det mitt absoluta favoritställe i trädgården.

Det är ljuvligt att ta med sig frukosten ut en vacker försommarmorgon.

Eller när sommaren är som varmast och skugga skänks av såväl tomatplantor som vinrankor.

En lunch med grannen en vacker oktoberdag kan vara helt fantastisk.

Och när snön  har lagt sig i januari så går det också att slå sig ner för en lunch.

Fast det har fått konkurrens med terrassen vi gjorde i våras. Det finns nästan inget som slår den en stilla, varm sommarkväll – i alla fall tills myggen kommer.

Nu ska jag strax packa bikinin och bege mig tre vikar bort till en kollegas trädgård för lunch och en stund i hennes varma, bubblande utepool. Det är hennes smultronställe.


Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Iskallt”.

Ljus, snittar och champagne

Jag myser just nu. Regnet smattrar mot taget i vinter-
trädgården och jag rundar av kvällen med ett glas fläderchampagne. Det godaste glaset hittills faktiskt. Vet inte om drycken av någon anledning har jäst mindre i den här flaskan. Det är den enda stora flaskan jag har tappat drycken på och det är alldeles söt och inte ett dugg torr – precis i min smak, jag som mycket hellre dricker trocadero och ginger ale (eller vilket läskeblask som helst) framför vin.

Hur som helst har jag haft en riktigt trevlig kväll med mysiga grannar och kollegor. Har haft mitt livs första ”party” – ljusparty. Inte riktigt min grej egentligen, men jag gillar värmeljusen och några av dofterna. Fast hur en doft kan heta ”sensuella vinbär” övergår mitt förstånd.

Jag bjöd på scones med hemgjord jordgubbssylt, hallon- och chokladsylt, fuskad clotted cream, hemkokt lemon curd, snittar i form av små club sandwiches och blomsterformade snittar med rökt laxröra. Dessutom blev det saffranssemlor och urgoda cakepops gjorda på massor av choklad.

Nu har alla åkt hem och jag ska börja bläddra i en bok som en av gästerna hade med sig och som ser väldigt trevlig ut – Eva Rönnbloms ”Trädgårdstider”. Känns nästan som julafton på nytt.

Mangold i kruka

När jag städade i landen vid nyår så upptäckte jag att mangolden fortfarande växte. Jag sparade en planta och satte den i en kruka. Nu bor den i vinterträdgården och ser ut att trivas riktigt bra. Hoppas att den fortsätter växa så att jag i alla fall kan skörda ett och annat blad.

Om champinjonjord

Jag har fått flera frågor om champinjonjord, eller champinjonkompost som det också kallas, så här kommer ett försök till förklaring:

Innan champinjoner odlas tillverkas ett substrat av bland annat halm och hästgödsel. Det värms upp i olika faser innan svampmycel tillsätts. Till slut täcks jorden med torv och så småningom ploppar det upp champinjoner som går att skörda tre gånger – det tar ungefär tre månader från första blandningen av halm och gödsel till den sista skörden. Därefter är jorden förverkad och tippas ut. Den fungerar inte längre till svampodling, men är fantastiskt fin till annan odling – välgödslad och med massor av struktur.

Jag har turen att bo nära en odling och får köpa champinjonkompost för 200 kronor kubiken – allra bäst är det när jag kan ta högar som har fått ligga och brinna ett tag.

Champinjonjorden blandar jag oftast ut med billig köpejord eftersom champinjongjorden är så stark. Mina tomater får rätt hög andel champinjonjord blandad med lecakulor och aska när jag planterar ut dem i växthuset. Numera sparar jag en decimeter i hoarna för att kunna lägga på mer champinjonjord under sommaren. Det brukar bli några skopor ny jord då och då och mer gödsel än så behövs inte.

En annan finfin fiffighet med champinjonjorden är att jag kan hämta jord tidigt på våren när jorden i mina pallkragar fortfarande är frusen. Jag kan då fylla en pallkrage med ofrusen jord och komma igång tidigare med odling av till exempel sallat.

Effektivt mot spinn

Jag måste få göra lite reklam för det här medlet mot spinn. Jag köpte det när jag besökte Wexthuset i somras och jag är överväldigad av resultatet. Spinn går ju knappt att få bukt med. Men nu är min chiliodling och mitt citronträd fritt från spinn. En behandling räckte. Jag trodde verkligen inte att ett organiskt medel skulle klara av den eländiga ohyran, men jodå – det här är rena mardrömmen för de äckliga små spindeldjuren.

Söndagsångest och en ny vänskap

I går började jag jobba igen. Det var länge sedan jag drabbades av söndagsångest – det inträffade inte ens efter sommarsemestern förra året. Men fy så svårt det var att somna – jag som knappt brukar hinna lägga huvudet på kudden.

Anledningen var intervjun jag gjorde i går förmiddag. Den var önskad av en annan person som jag intervjuade i december och allt jag visste var namnet och adressen. Mina intervjuer brukar vara väldigt förutsättningslösa, men jag brukar veta på något sånär vad de ska handla om. Dessutom visste jag att hon jag skulle träffa var jättenervös eftersom hon var väldigt tveksam till att ställa upp.

Men halsen gjorde inte ont och vinterkräket kom inte på besök, så det var bara att masa sig i väg med diktafon, block och penna. Fotografen valde att komma i slutet av intervjun när jag förhoppningsvis hade hittat en röd tråd.

Det var dock aldrig någon fara. Det första jag såg när jag klev ur bilen var stora odlingslådor och pallkrageland, en fiffig kompost och en jättefin damm. Vi gick en runda i trädgården, tittade på alla växer, de övervintrade tomatplantorna och fikonträdet som påminde henne om barndomens somrar i Teheran. När vi skildes åt efter en och en halv timmes samtal var det med en kram och som vänner som definitivt kommer att ses igen.

Mer trädgårdspyssel

I går förmiddag var det alldeles ljuvligt ute. Vindstilla, ett par minusgrader, frost på gräsmattan och solsken genom ett tunt dis. Jag startade mitt andra kok i slökokaren – en gryta på fläskkött, bacon och champinjoner som blev alldeles ljuvlig till kvällen, gick en promenad i skogen som var så tyst i ”brist på” bilbrus att endast fåglarnas pip hördes och kom till grannen på andra sidan skogen lagom för att så se gässen rusa ut mot morötterna och ankorna vagga ner i en lång rad till dammen och morgondoppet.

Därefter hade jag tänkt mysa i soffan, men solen fortsatte att skina så det blev mer trädgårdspyssel. De bönor som fortfarande klängde sig fast i ”bönhuset” drogs loss, rabarberblasten plockades bort och likaså de bruna pinnarna efter pionen vid päronträdet. Därefter klippte jag ner hösthallonen och rensade bort ogräset runt omkring, drog bort rankorna från luktärterna bakom växthuset och använde det jag hade klippt och dragit bort till att täcka rosor med. Några perenner blev också klippta och till slut ruggade jag upp jorden i landet jag kallar för BB och sådde årets skörd av blå bergvallmo i jorden. I pallkragen intill gjorde jag likadant med gullvivefrö som jag fått av en arbetskamrat. Det bortklippta som inte gick åt till rosorna tog maken och eldtunnan hand om när jag åkte till grannen för att titta på Ivanhoe och sova skavfötters i soffan.

Någon som har tips på hur jag ska fortsätta med min lavendel? Ska jag klippa ner den eller låta den vara? Och om jag ska klippa ner den – ska jag göra det nu eller i vår?

Underbara onsdag

Det här är hörnet som trädgårdsmästaren glömde. I somras såg det rätt okej ut. Det var lite mer ordning då. Dessutom fanns det tillräckligt med buskar för att vi skulle slippa se soptunnan, men sedan kom det en betongbil och jämnade den största busken med marken.

Det som verkligen har fått upp våra ögon för det här anskrämliga hörnet är att vi har finfin utsikt över det från vinterträdgården.

Så nu har vi planer som redan är påbörjade. Hörnet ska hägnas in med ett grått plank med vita knutar – samma nyanser som på huset. Det ska bli rätt stort där innanför, eftersom vi vill ha gott om plats för flera komposter samt ha möjlighet att dumpa champinjonjord där inne när vi har hämtat den på våren. Vi ska givetvis kunna gå in med skottkärran.

Jag tror att det här kommer att bli jättebra. Dessutom slår vi flera flugor i en och samma smäll. Hörnet blir prydligare och snyggare. Vi får nära till komposterna – tidigare har vi fått gå rätt så långt. Jag ska ha ett litet arbetsbord där inne och kan då skvätta jord och slänga överblivna plantrester rätt ner i komposten.
Ytterligare en bonus är att det ska bli en rabatt framför planket. En solrosrabatt.

Jag har i flera år suckat över att vi inte har något ställe att odla solrosor på och där vi får njuta av resultatet. Blommorna kikar bara åt grannen och ut mot åkern.

I den här rabatten kommer blommorna att vända sig mot oss nästan hela dagen och i synnerhet på eftermiddagen och kvällen. Det kommer att bli så fint!

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Mitt smultronställe”.