Nu längtar jag verkligen!

I eftermiddags fick jag se planteringsbordet. Jag hade föreställt mig det i fantasin, men inte ens där var det så likt ritningen som det Klas har gjort. Tänk när det står där i växthuset – fullt med jord, fröer och små krukor.

Nu ska sex små metallpytsar sänkas ner i den övre skivan och en stång att hänga grejer på skruvas dit. Några krokar på sidorna blir det också.

Fast igen ho. Jag gillar skivan som den är – känns nästan som helgerån att såga hål i den.

Så spännande!

I dag ska jag få se planteringsbänken. Den är inte klar än, men i går skaffade vi de sista sakerna som behövs för att få den färdig. Åh, tänkt när jag får stå där ute i växthuset och känna vårsolen värma genom glaset. Kan knappt bärga mig!

Amaryllisen fröar av sig

Min miniamaryllis är inte överblommad. De första blommorna som kom har visserligen gjort sitt, men nu kommer tre nya stänglar. Lite sent kanske ...

De gamla stänglarn har fått sitta kvar och på en av dem har det börjat svälla tre frökapslar. Är nyfiken på om jag kommer att kunna ta frö från amaryllisen.

Någon som vet när de ska tas? Om växten försvagas när jag låter frökapslarna vara kvar? Och om det går att så amaryllis genom att sätta frö från kapslarna?

Trädgård på jobbet

Så mysigt! Så känns det just nu.

I vanliga fall jobbar jag som redaktör och skriver mest personporträtt. Det är förstås jätteroligt. Men, nu känns det ännu roligare. Har dealat bort en del porträttskrivande mot odlingsjobb i tidningens bostadsbilaga.

Mmm …

Underbart att få tänka på fröer och jord även på arbetstid.

För vackra?

I dag fick jag frön av en kollega på jobbet. Blomsterbönor. Men de såg inte riktigt ut som jag hade förväntat mig. De är ju nästan för vackra för att petas ner i jorden.

Å andra sidan lär det bli vackra blommor också, och goda bönskidor.

Riva tror förstås att de är hennes.

Till snö och kylskåp

Mina irisfrön har badat färdigt och är sådda ett och ett. Jag hade tänkt använda en pop-up box, men kom på att den tar för mycket plats i kylskåpet.

I stället blev det minikrukor – tidningspapper snott kring ett rör med brustabletter. Nu ska hälften av fröna stratifieras i kylskåpet. Hälften åker ut i snön. Läste någonstans att groningen främjas under snötäcke, men vågar inte riktigt lita på det. Ska bli spännande att se hur många frön som gror och var det gror bäst.

Hoppas de nöjer sig

Rådjuren är hungriga. I helgen försökte de till och med äta mina gulnade sparrisplantor. Nu är det tydligen fågelbordet som gäller.

Funderar på att ställa ut en hink med solrosfrön. Hararna skulle nog också bli glada. Hoppas bara att de glömmer bort min trädgård i vår och äter det som växer i skogen och (förlåt bonden) på åkern i stället.

Längtas frö

"Går att plantera inomhus året om."

Så står det på två fröpåsar jag har här hemma. Så nu är det upp till bevis.

I går kväll gjorde jag i ordning två avlånga och rätt stora krukor. I den ena ska det växa morötter av sorten Amsterdam forcing och i den andra Bull's blood – en sorts minirödbetor

Fungerar det, så är det perfekt för kliande små fingrar.

Hur ska jag göra?

Står i valet och kvalet. Det går framåt med planteringsbordet. Bänkskivan är ihoplimmad och hela nedre delen klar. Nu måste jag bestämma mig.

Ska jag, eller ska jag inte, ha en ho i bänkskivan? Kom på häromdagen att det kanske är opraktiskt. Att det kanske är skönare med en stor arbetsyta utan nedsänkning. Hm …

Någon som har något smart argument för eller emot? Eller förslag på något smart alternativ.

Gult och blått

Ända sedan jag var liten har jag varit förtjust i svärdsliljor. Blommorna är ju så vackra.

Mina föräldrar och jag seglade en vecka i augusti när makens semester var slut. Sista kvällen lade vi till vid en ö och just där vi förtöjde växte det svärdsliljor med finfina frökapslar. Plockade med mig tre stycken hem och fick mängder med frö.

Nu hoppas jag att de ska vilja växa här hemma. Jag har spritt ut fröna i diket mellan trädgården och åkern. Det är inte så ofta det står vatten i diket, men det brukar vara rejält fuktigt. Förhoppningen är att vinterns rejäla köldknäpp ska få fröna att gro. Ska bli spännande att se hur det går.

I dag har jag lagt svärdsliljans kusin iris sibirica i ett ljummet bad. Var jag ska sätta de blommorna har jag inte en aning om, men det gick inte att motstå fröpåsen. Irisblommor är ju så ljuvliga!



Men placering är ett senare problem. Nu ska fröna få ligga i vatten i några dagar innan det är dags för plantering. Är lite förvirrad av odlingsanvisningen – den verkar säga två helt olika saker – så jag hoppas det lyckas.

Dags för omskolning

Det växer så det knakar i fönstret. Och i krukorna har det blivit på tok för trångt.

I går kväll skolade jag om sockerärterna och gav dem en pinne att klänga på. Tomaterna, salladen och basilikan gick samma öde till mötes.

Scarlet O'Hara bor numera i en halv kartong, som blev ledig när jag gjorde ärtsoppa för förra veckan.

Einstein fick ett äpple i skallen …

… själv råkade jag blöta ner en tom toarulle.

Mamma berättade att hennes granne odlar i toarullar. Jag började samla. Det lät så smart. Men, det är ju hål i båda ändar. Att få till det med tidningspapper i botten gick inget bra, så till slut åkte hela kassen med toarullar ut.

Ångrar mig bittert.

För nu har jag kommit på knepet. Man fuktar rullen och låter den stå en stund. När den är genomfuktad är det bara att vika ihop ena änden till en botten och låta torka. Allra bäst blir det om man bankar ner botten lite inuti innan den torkar – till exempel med ett brustablettrör.

Hm … tycker de att jag är konstig på jobbet som jag skickar ut ett internmejl och ber alla samla toarullar till mig???

Lupiner från Texas

För massor av år sedan var jag utbytesstudent i en håla mitt emellan Dallas och Houston. Det blev ett år fullt av intryck – de flesta positiva. Ett av de vackraste var "the Bluebonnet" – Texaslupinen.

På våren kantas motorvägen mellan de båda storstäderna av breda lupinfält som får svenska linodlingar att blekna i jämförelse. Lite blåare än blåsippor, nästan lika blå som blåklint.

Jag hade med mig ett par fröpåsar hem till Sverige och var så rädd om fröerna att jag sparade dem i flera år – att fröer har bäst föredatum var ingenting jag hade snappat. Inte ett enda frö grodde när jag till slut försökte i våras.

Av någon anledning verkar fröna vara svåra att få tag i, men förra veckan hittade jag äntligen en fröfirma i Texas som kunde tänka sig att skicka till Sverige. I dag damp påsen ner i brevlådan – ett hundratal små fröer som mest påminner om smågrus – både till utseende och konsistens.

Hoppas nu bara de gror. I så fall blir det en knallblå hörna i trädgården – mitt eget lilla Texas.

En amaryllis till Knut

Lagom till Knut slog amaryllisen ut – just som julen skulle dansas ut.

På G

I går tittade maken på ritningen till planteringsbordet. I dag kom virket hem. Lärk som ska tåla att stå ute i både vått och torrt. Spännande!!

Lite väl snabbt

Det går lite väl snabbt i fönstret. Scarlet O'Hara har inte ranglat iväg alltför långt än, men luktärterna måste jag nog toppa till.

Men tänk så trevligt om det fungerar. En luktärt i vitsippsbuketten vore inte fel.

Planering före plantering

Oj, oj, oj! Hur kunde jag förlora greppet så totalt? Vill inte ens erkänna hur många fröpåsar jag ”råkat” köpa.

I helgen satt jag vid köksbordet. Smått panikslagen. Hur ska jag egentligen hinna plantera alla fröer? Och var i hela friden ska jag stoppa ner dem? Det blir till att skaffa fler kragpallar och ta fram spaden för att gräva nya rabatter. Delen av trädgården som jag har tänkt förvandla till ett woodland i miniformat får nog vänta till hösten …

Jag lär med andra ord inte vara sysslolös i vår. Och knappast nu i vinter heller – för om det här ska gå vägen så är det bara en enda sak som gäller – planering.

Mer emballage, tack

Åhå, tänkte jag i går när maken kom hem med chokladöverdragna snittar med rosa marsipan – de där måste vi stoppa i oss kvickt!

Mmm, så goda de var. Och ännu bättre – nu har jag ett miniväxthus. Asken de låg i var som gjord för plantering.

Har upptäckt att det finns många utmärkta planteringskärl i matvaruaffären. Inte minst tomataskar och frukttråg. Godisaffären har blivit en riktig guldgruva. Ägaren travar upp tomma godisburkar i entrén i hopp om att kunderna ska vilja ha. Vet inte hur många jag har tagit. Så sent som i fredags kom maken hem med tolv stycken.

De är perfekta till ”tidningskrukorna” – både med och utan lock. Eller vända upp och ner i grönsaksland och rabatter. Förra våren placerade jag dem över småplantorna när temperaturen började sjunka framåt kvällen. Inte lika snyggt som odlingsklockor, kanske – men minst lika effektivt.

Bråttom, så bråttom

Oj. Så snabbt!

Blev minst sagt förvånad när jag upptäckte att fröna jag satte förra veckan redan har tittat upp ur jorden. Ja, inte alla, men två små skott njuter nu av ljuset i vardagsrumsfönstret - sockerärten och blomman för dagen. Spännande!

Har inte heller fattat

Physalisen tycks lida av samma åkomma som chilipaprikan – den har inte heller insett att det är vinter. Jag är ju jätteglad över att den verkar vilja övervintra i kontorsfönstret – men är det verkligen meningen att den ska få knoppar redan nu?

Mot solen

Min chilipaprika står fortfarande i vardagsrums-
fönstret förklädd till krukväxt. Den verkar inte riktigt förstå att det är vinter utanför fönstret och att det åtminstone är tre månader kvar innan det blir ordentligt med ljus.

Sedan jag klippte ner den i slutet av november har den växt så det knakar och bland annat klämt fram en fyra decimeter lång gren. Hoppas nu bara att den orkar hela vägen fram till våren.

Gott nytt år!

Snöflingorna gnistrar i den bleka januarisolen och lägger sig i mjuka små drivor utanför fönstret. Själv myser jag i värmen under duntäcket tillsammans med kissen och frökatalogen.

Ett skuggigt woodland i kanten av dungen, kanske … Och vore det inte fint att blanda grönsaker och blommor i kragpallar? Blir nog kvar här i sängen hela dagen!