Di da da ...

Var tvungen att reglera värmen i växthuset alldeles nyss. Doften där inne fick mig nästan att studsa tillbaka ut i mörkret. Har aldrig märkt att änglatrumpeter doftar, men tydligen är det något de ägnar sig åt nattetid. Om doften är lika narkotisk som växten, så lär jag sova väääldigt gott i natt.

Dahliorna är "omplanterade"

Vilken vacker höstdag! Åkte hem tidigare från jobbet för att hinna ut i svampskogen. Men det var förstås fullt av jägare, så jag åkte hem igen och började dra upp dahlior.

Kan knappt fatta att den här dahlian har så stora knölar. Jag frösådde den i våras.

Den här är ju ännu större. Också frösådd i våras.

Alla ska tydligen ha sitt eget sätt att förvara dahlior. Det här får bli mitt. Upp ur jorden och så ner i en kruka med jord uppblandad med små lecakulor. Och så in i växthuset för att torka till liten innan jag slutförvarar dem i boden. Får eventuellt spraya på lite vatten i vinter om de verkar för torra.

Kanske går det rakt åt pipsvängen. Men vad sjutton – då är det ju bara att så nya. Och om det här fungerar, då kommer jag att pussa min egen spegelbild. Tänk att ha färdigkrukade dahliaknölar att ta fram när vårsolen värmer upp växthuset.

Ett fruset hjärta

I morse var det 3,2 minusgrader ute. Hade ingen lust att skrapa vindrutan, så jag gick ut för att ställa en byggfläkt i bilen. Och då såg jag det här lilla löjtnantshjärtat.

Jag fick plantan av grannen i somras och hade inte räknat med blommor förrän nästa säsong. Men nu, trots kylan, så vill den tydligen sprida lite sensommarvärme omkring sig.