26 juli 2012

Känner mig lite som McGyver

Jag vill inte ha skuggväv i växthuset hela sommaren. På våren brukar jag hänga upp den under mycket pust och stön, men när vindruvornas blad börjar vecka ut sig drar jag försiktigt ner väven och försöker vika ihop den någorlunda.

Men det är inte så jag vill att det ska vara. Jag vill ha någonting smidigt och enkelt. Som väven en bekant köpt hos en växthusfirma. Den har en jättesmart upphängning, men är alldeles för dyr. Den är lite i stil med hur jag själv har funderat, men hittills har jag inte riktigt kommit på hur jag ska göra en egen variant.

I går när temperaturen steg fick jag dock en idé. En kvart senare var det fixat och allt som behövdes var två tunna fleecefiltar jag hittade i boden och som jag brukar använda när jag täcker dahliorna på hösten, tolv buntband och lite uppbindningsgarn. Jag klippte små hål i filtarna, gjorde öglor av buntbanden och band fast filtarna i de vajrar som vi har satt upp i växthuset. Blir det mulet, är det bara att knyta loss filtarna – det tar max fem minuter.

Temperaturen sjönk nästan genast. Bäst av allt är att vindruvorna hänger fritt ovanför filtarna – de älskar ju sol och vill inte skuggas. I vinter ska jag nog leta rätt på symaskinen och göra någonting liknande och mera hållbart av gamla lakan och öljetter. Kommer inte att kosta många kronor det heller och jag slår vad om att det blir charmigare än färdigköpt.