25 mars 2021

Vårsol och isiga vindar

Vårsol, fågelkvitter och isiga vindar. Så är det ute denna förmiddag. Inne i vinterträdgården trängs fröplantorna och mår förvånansvärt bra med tanke på att det innanför glasväggarna känns som i Grekland i augusti.

Nästa torsdag kommer växthusputsaren och när han är färdig tänker jag bära ut alla tråg och ställa dem i värmetunneln. Det ska bli så skönt att inte behöva flytta på allt varje vecka när golvet ska dammsugas och torkas. Och framför allt blir det bättre för plantorna när de får ett mildare klimat.

Jag är helt förbluffad över min gurkodling. Jag har aldrig varit ens i närheten av att lyckas så bra så här tidigt. Knepet måste vara hönsgödsel och att endast ha en planta per kruka. Eller så råkar det vara gynnsamt just i år.

Vid det här laget har jag skördat ett trettiotal. Ett gäng befinner sig i kylskåpet där de badar i dilligt saltvatten.

Märkligt nog har plantorna inte drabbats av spinn. Obegripligt med tanke på hur torrt och varmt det är. Men jag klagar inte. Jag är bara så tacksam varje gång jag tittar på bladen och ser att de fortfarande är friskt gröna.

4 mars 2021

Årets första gurka

I dag är det äntligen dags! Jag ska skörda årets första gurka! Jag ska bara vänta lite tills solen hunnit värma gurkan. Bäst av allt är att det är så många på gång att jag kan skörda en ny i morgon också. Och på lördag. Och på söndag. Om jag vill.

Vert Petit de Paris är en fantastisk gurka. Supergod, perfekt både att äta solvarm eller som insaltad. Dessutom är den ovanligt billig. 70 frön för under 15 kronor. Min fröpåse har bäst före-datum 2015, men jag har minst häften av fröerna kvar och de gror fortfarande lika snällt. Jag ska passa på att så tre nya i dag så att jag har fler redo när jag tycker att de här börjar breda ut sig för mycket.

18 februari 2021

Gurkorna har börjat blomma

Jag vill så gärna komma igång med bloggandet igen, men det får börja så här med ett och annat inlägg. Jag befinner mig mitt i ett nytt bokmanus och tänker vara färdig med det när vårsolen och de ljumma vindarna kommer. Sent i höstas kom min fjärde bok ”Vinterträdgårdens hemlighet”.

Den utspelar sig på min favoritplantskola, så den kändes extra rolig att skriva. Jag lånade plantskoleägaren till en av mina karaktärer. Jag snodde hans knävelborrar (nu bortrakade) och gjorde dubbelnamn av hans andra- och tredjenamn samt gjorde honom 40 år äldre.
Men här hemma är det inte bara en ny bok som växer fram, utan även mina odlingar. I dag har jag bundit upp gurkorna som har börjat blomma. Det är så fint när man kan se små borstiga fruktämnen. Tänk om jag kan få smaka den första gurkan redan i mars!

28 januari 2021

Sådder i kylan

Jag undrar hur sådderna har det där ute i växthuset. Än så länge är det sallat, luktärter och jätteverbena som bor där. De har inte fått något vatten, men så snart det våras ska jag börja vattna.

Mest nyfiken är jag på jätteverbenan. Jag har ställt några krukor där eftersom en kollega säger att de måste köldbehandlas för att gro bra. Jag testade det förra året, men endast ett av tjugo fröer grodde. I år testar jag att så de flesta i vinterträdgården och hoppas på bättre utdelning. Men några får vara ute i kylan i hopp om att jag ska kunna jämföra.

Nu ska jag så gul rocoto som låg på mitt skrivbord när jag kom till jobbet i måndags. Rocoto ska tydligen vara lite ovilliga att gro. Som tur är har jag ett litet rör med kaliumnitrat, så jag ska testa att blanda ut det i vatten och låta fröerna bada. Tänk så glad jag blir när kollegan på en av filialerna skickar chilifrö till mig. Jag ska fundera ut något riktigt trevligt att skicka tillbaka.

24 januari 2021

Det grönskar

När jag tittar på mina sådder så tycker jag inte att det händer så mycket, men i dag fick jag syn på bilden i förra inlägget och inser att det bara är en och en halv vecka sedan jag lade ut det. Sådderna har blivit fler – bland annat ärtskott till smörgåsen och purjolök har tillkommit. Men framför allt: oj, vad det växer! Det går så snabbt!


Jag är väldigt nöjd med att jag ställde ut odlingsstationen. Jag tror inte att jag någonsin har haft så fina småplantor så här tidigt på året.

14 januari 2021

Vår i vinterträdgården

Odlingsåret har äntligen kommit igång igen och jag är så sugen på att få tidiga tomater och gurkor. Men några rangliga ök till plantor vill jag inte ha. En tomat hann ränna i väg lite innan jag kom på att jag kan ställa odlingsstationen i vinterträdgården. Nu blir det visserligen varmt där när vi eldar eller när solen tittar fram. Men gråmulna dagar utan brasa håller det sig runt 16 grader. Jag hoppas att det i kombination med extra ljus ska göra susen. Det ger i alla fall en förkänsla av vår med ljumma vindar, fågelkvitter och en gräsmatta som exploderar av vårblommor.

7 maj 2020

Som en lyktstolpe i Costa Rica


Jag älskar vindor. Även de som växer här i Sverige och av många betraktas som ogräs. De är så fina!

Just nu njuter jag av ”Knowlian’s Black” som jag sådde i februari. Jag har en kruka i två hörn i vinterträdgården. Min tanke är att den är perfekt där inne med tanke på att den är så tålig när det gäller värme, torka och näringsfattig jord. Ser fram emot att hela rankan ska börja blomma och likna en lyktstolpe i Costa Rica. Där är den blålila vindan ett besvärligt ogräs som blir flera meter högt. Jag förstår ju att de som bor där tycker att det är rätt besvärligt, men det är ju sååå vackert!

Det är hög tid att knyta ett nytt snöre så att min vinda kan klättra ännu högre upp mot taket. Och så måste jag ta hand om småttingarna i växthuset. Där har jag ett helt gäng med ”Heavenly Blue” samt en mix av olikfärgade som också ska få komma ner i större krukor och flytta ut när vädret blir varmare.