Äntligen växthusliv!

Jag lyckades! Jag började med att avlusa boden. Jag har varit befriad från ohyra hela vintern, men nu plötsligt har jag fått bladlöss. Nu är växterna noggrant undersökta, lössen bortplockade och bladmassan ordentligt sprutad med såpvatten.

Jag slängde de växter som inte har klarat vintern och tog sedan – hör och häpna – fram en stor balja med varmt diskvatten. Nu har jag inte en endaste odiskad kruka! Gissa hur skönt det känns!

Jag har också skolat om alla mina törnrosas kjortel. En snäll trädgårdsälskare på Facebook skickade fröer till mig och nu har jag hur många krukor som helst att plantera ut längre fram i vår.

Efter blomstöket blev jag serverad älgfärsbiffar med parmesanost. Nu har jag slumrat i växthuset en stund och njuter i fulla drag av lärkornas drillar och fiskmåsarna som följer traktorn. Det har varit stubbåker här ända till nu, men i dag drar visst vårbruket igång.

Vinterträdgård i all ära, men ingenting går upp mot det riktiga växthuslivet.

Ren odlarlycka

Oj, oj, oj – i dag är det tvärtom.

 

Jag låg kvar i sängen rätt länge och tänkte på trädgården och nu har jag nästan hög puls över allt jag vill göra – skola om, avlusa, beskära, så, gräva, flytta, rensa, hämta jord, planera nytt land, tukta med mera med mera med mera.

 

Blir så ivrig att jag spänner mig och inser att jag måste tvinga mig själv att göra en sak i taget för att inte stå där med elva projekt och hela gräsmattan fulla av redskap när orken till slut tryter.

 

I vinterträdgården har pura vida slagit ut och det glädjer jag mig åt.