Det var inte så här jag hade trott att det skulle se ut när jag vaknade i går morse. Snö. Att det skulle blåsa hårt visste jag, men att det skulle komma snö hade jag inte trott. Och hårt har det blåst. Ladan uppe vid vägen har säckat ihop på mitten och blivit ett enda stort ras.
I dag har vädret varit ett helt annat. Det har inte blåst mycket alls och snön är nästa helt borta.
Solen har strålat, då och då bakom tunna molnslöjor och isvindarna har ersatts av en mjuk och härlig värme.
Dessutom hörde jag för första gången de där trippande små stegen på taket till vinterträdgården. Och mycket riktigt. När jag rusade ut satt hon där och titta på mig – sädesärlan.
