Midsommarafton. Först lunch hos svärföräldrarna och sedan fest tillsammans med mina föräldrar, deras vänner och vännernas barn, som är mina och Klas vänner. Det kommer att bli jättetrevligt. Men egentligen så önskar jag att det vore en helt annan dag. För nu behöver jag verkligen ta fram spaden.”Hej! Visst är det väl så att du älskar mig väldigt mycket?” skrev jag i ett sms till maken i går eftermiddag. Tyckte att det var bäst att förvarna lite. Grannen och hennes väninna skulle göra en heldagsutflykt till en plantskola och frågade om jag ville följa med. Jag hade inte tänkt få med mig någonting hem. Skulle bara strosa omkring bland växterna och fika på plantskolans mysiga kafé. Men någonstans slog det slint.
En buskmagnolia ”Sieboldii”. En luktpion som heter ”Scarlet O’Hara”, den storblommande klematisen ”Königskind”, en planta blodfingerört, två echinaceor ”Razzmatazz” och ”Pink Double Delight”, en buske med vita vinbär ”Vit jätte” och så två krusbärsbuskar. Den ena är en ”Hinnonmäki” med gula bär och den andra en grön krusbär som heter ”Tatjana”.
På vägen hem kom vi på att det fanns en annan plantskola i området. En plantskola där ägaren driver upp allting från frö. Det fanns hur många sorters aklejor som helst. Kom hem med 16 plantor.
Så, här ska det grävas. Och grävas. Men det får bli i morgon. Och – hittar jag inte sju sorters blommor att lägga under kudden i kväll, så kan jag alltid sno ihop en bukett av aklejor.
