25 juli 2013

Glufs-Glufs lurar i mörkret

Kom hem från en trevlig utekväll med grannarna och möttes av en annan granne i nattlinne som undrade om vår kanin var på rymmen. Grannen hade lockat med morötter, men inte kommit kaninen nära.

Nix, inte vår kanin, men en annan grannes – fast lite längre bort och på andra sidan riksvägen. Vet att den har varit på rymmen sedan midsommar, att hussarna och mattarna har gett upp och att kaninen de senaste veckorna har bott under husvagnen hos grannen som jag har kolonilotten hos.

Nu spanar jag ut i mörkret och funderar på hur mycket trädgård en inte allt för liten tamkanin kan tänkas smocka i sig på en natt …

Sprudlande sommarminnen

Mitt första försök möglade och fick slängas. Trodde nästan att det var för sent för fläderchampagne när jag plockade grannens sista blommor. För säkerhets skull sköljde jag flaskorna med atamon och tillsatte även atamon i själva champagnen. Några flaskor fick också en gnutta torrjäst – ville ju vara säker på att i alla fall några skulle börja bubbla.

Det hände ingenting på en vecka. Sedan en kväll tröttnade jag, skruvade åt locken och skakade lite på flaskorna. När jag kom hem några timmar senare hade flaskorna utan tillsatt jäst blivit runda om fötterna. Oj, så det pyste om dem. Lade dem i kylskåpet. Dem med tillsatt jäst tog några dagar till, men nu har de också börjat bubbla.

I går testade jag champagnen och blev både förvånad och förtjust. Så god! Maken tyckte också om den. Eftersom jag har konserveringsmedel i dem så ska de få ligga till sig. Tänk att öppna en flaska i höst när det börjar bli ursligt ute och få en sprudlande smak av sommarminne!