Underbara solnedgång!

Åh, en solnedgång. Så underbart. Den passar dagen till ära – det är exakt 21 år sedan maken och jag blev ett par. Jag har fått en ljuvlig bukett och i kväll blir det en riktigt god middag. 21 år betyder att jag har varit tillsammans med honom i mer än halva mitt liv.

Jag känner mig också väldigt nöjd efter veckans jobb. I går hade jag en ”Lindas täppa” i Bostadsbilagan, ett resereportage om engelska trädgårdarna jag besökte i somras. Jag har aldrig varit med om att så många läsare har hört av sig bara för att tala om hur mycket de tyckte om den. Sådant värmer i hjärtat!

En humlas surr ...

Jag gillar vintern. Jag älskar snödrivorna, de glittrande kristallerna och istapparna. Faktum är att jag inte alls längtar efter våren. Jag tycker att det är skönt att få mysa i soffan med filtar, lapptäcken och den flammande brasan.

Dessutom är det roligt att se alla spår i snön. Haren var här flera gånger i går. Mössen har kilat fram och tillbaka mellan hus och fågelbord under natten och mitt i trädgården ser jag avtrycket från en fågelvinge.

Fast det är klart – inomhus är det redan vår. Kanske är det därför jag är så tillfreds med vintern. Björkriset har slagit ut, primulorna piggar upp med sin glada färg och pärlhyacinterna är alldeles ljuvliga. Det enda jag egentligen saknar är ljudet från en humla.