Älskar boken ”Latmansträdgården” av Kerstin Engstrand. Men, jag blev lite förskräckt när jag för några dagar sedan läste stycket om sparris och insåg hur lite mina fyra stånd kommer att ge. Ringde plantskolan där jag hade köpt mina gijnlim F1-hybrider och frågade om de hade fler. Jodå, de hade gått om treåringar. Ett par timmar senare hade jag bilen full av sparrisdjungel. Tolv nya plantor och en arbetsvillig make, ett berg med sand och ett ännu större med jord och jordförbättring. På kvällen hade vi två nya rader med kragpallar utanför växthuset. Fast att det är sparris vi odlar är det ingen som verkar kunna gissa. De flesta verkar tro att det är någon sorts tjockstammad dill som vajar där ute.
Det är inte alls dumt att ha med sig lilla Riva i växthuset. Även om hon för det mesta passar på att sova i skuggan från någon kruka, går hon då och då på jakt. Tvestjärtar och spindlar lever farligt när hon är i farten. För att inte tala om harkrankar. Tyvärr ger hon sig även på humlor och bin, fjärilar och förirrade sländor. Önskar at hon vore lika ivrig när det gäller minerarflugor och vita flygare.
