I höstas intervjuade jag en konstnär och blev överförtjust i hennes skrotfåglar. I synnerhet fågeln hon hade på grindstolpen. Hon kallade den för lockfågeln eftersom den skulle locka till sig besökare. Jag kunde inte släppa de där skotfåglarna och en riktigt snöig vinterdag då jag inte alls borde ha åkt så långt ut på landet kom jag tillbaka för en egen fågel. Och jag fick faktiskt köpa lockfågeln, som har stått i boden ända tills i går.
Problemet var bara vad den skulle heta här hemma hos oss. Vi har ju inga grindstolpar och även om vi hade haft det så var placeringen redan klar – på brunnen. Men pippin har fått behålla sitt namn. Efter en stunds funderande kom jag nämligen på att det ju faktiskt är ett lock på brunnen.
Allra bäst är att jag har fått en ny odlarvän i konstnären. Vi har redan bytt fröer till tomater och chilis. Jag har besökt hennes växthus och ser nu fram emot hennes besök i mitt.
