I slutet av juni förra året köpte vi ett snigelstaket av företaget Snigelbromsen. Vilket blufföretag! Snigelstaketet hade tunna tunna eltrådar som brann av eftersom de inte var anpassade till den typ av transformator som ingick. När vi påpekade det påstod företaget att de hade informerat oss om transformatorn per telefon – trots att vi aldrig hade haft någon telefonkontakt. Dessutom erbjöd de oss att köpa en korrekt transformator för halva priset. Det tackade vi nej till. Vi hade ju köpt en sats som skulle fungera. Varje gång en snigel kröp på staket så brände trådarna av. Efter ett par veckor hade vi hur många brott som helst på staketet. Jättetråkigt. Vi hade lagt rätt mycket pengar på snigelstaketet och två heldagars jobb på monteringen. Jag ville reklamera, men det var Snigelbromsen inte alls intresserad av. Efter flera månader av tjafs bestämde jag mig för att ta hjälp av kommunens konsumentrådgivare. Det tog skruv. Två veckor senare hade vi skickat tillbaka all utrustning och fått tillbaka pengarna. Fy vilka fulingar!
I dag ska vi börja bygga ett eget snigelstaket av god kvalitet. Vi läste om staketet på Anettes blogg
Daylily potager (klicka på länken och läs om hennes staket) och bestämde oss för att göra likadant. Den här gången hägnar vi inte in hela trädgården, utan ”endast” köksträdgården, det vill säga kompoststationen, pallkragarna och växthuset. Det blir cirka 65 meter snigelstaket. Där innanför ska vi sedan föra krig på alla fronter. Maken har redan tömt kompoststation eftersom det säkert fanns massor av snigelägg i jorden. Dessutom kommer vi att plocka sniglar, lägga ut slux och eventuellt testa nematoder. Hoppas verkligen verkligen verkligen att vi på det här sättet ska kunna få en köksträdgård fri från mördarsniglar.
