Fler änglar med posten

I höstas såg jag ett erbjudande om att driva upp änglatrumpeter av olika korsningar. Jag blev nyfiken och bad om att få testa ett par tre sorter. I fredags kom tre små påsar märkta med 1, 6 och 11.

1 är sanguinea x zunac 4 orange korsad med mystic fire.

6 är sang x zunac 4 rot korsad med zunac 2.

11 är arborea.

I går förmiddagen lade jag fröerna i rostfria kärl med varmt vatten och ställde dessa på braskaminen. Vattnet har varit riktigt varmt hela dagen. På kvällen skalade jag arboreafröerna eftersom den sorten var innesluten i ett korkliknande hölje. Det gick riktigt lätt. Fröerna var inte alls så hårda som jag hade trott att de skulle vara.

Eftersom jag inte vill att fröplantorna ska komma upp med små mössor snittade jag ryggen på varje frö med en skalpell. Därefter snodde jag ihop en kruka av tidningspapper, fyllde den med yrkesodlarjord och plattade till ytan. Jag lade fröerna ovanpå jorden och toppade med perlit. Krukan ställde jag i ett miniväxthus med undervärme.

I dag har jag snittat ryggen även på sort 1 och 6 och sått dem på samma sätt som 11:an. Nu står alla i värmda miniväxthus. Det ska bli väldigt spännande att se om de gror. Jag är lite orolig för sort 6 eftersom vattnet hade dunstat. Hoppas att det inte blev för varmt för fröerna – rostade fröer lär ju inte gro …

En ängel kom med posten

Jag har en gul änglatrumpet som jag köpte för många år sedan och som tokväxer. Just nu står den under lysrör och tigger om att få flytta ut till vinterträdgården. Den är jättefin. Men jag vill ha en rosa.

Förra året gick jag med i en Facebook-grupp som heter ”Vi som älskar änglatrumpeter” och har där hållit utkik efter rosa sorter. Jag blev alldeles kär i sorten Dalens Pink Amour och fick köpa en orotad stickling som damp ner i postlådan dagen före julafton.

Sedan dess har den stått i ett vattenglas i odlingsmanicken och hunnit få både blad och rötter. I dag satte jag den i en kruka och bar ut den i vinterträdgården. Hoppas att den ska trivas här ute. Nu är den ju väldigt liten, men det är bara januari och jag hoppas förstås att den ska vilja tokväxa och bjuda på en rosa trumpet eller två redan i år.

Dags att lära sig köra lastbil

I dag skrev jag in mig på Sviestad motorstadion:

"BIBLIOTEKSTANTEN ÄR HÄR!"

20 minuter senare …

"Fast du verkar ju inte så läskig. Och inte så gammal ..."

Dags att lära sig köra lastbil. Snart är det jag som rattar bokbussen :)

Potatis blev inslag i radio

I söndags lade jag ut en bild på min färskpotatis på Facebook och i måndags hörde P4 av sig och ville göra intervju. Jag är riktigt förvånad över att jag tackade ja, men det gjorde jag och det var riktigt roligt - kanske främst för att reportern var så vansinnigt trevlig. Inslaget finns här - två timmar och fyra minuter in i ljudfilen.

Skillnadens trädgård

I söndags läste jag Skillnadens trädgård (recensionsex) av Sara Bäckmo. Vilken bok! Jag är plötsligt så taggad att jag skulle kunna gå ut och gräva i snön bara för att känna att jag nästan trädgårderar. Det var länge sedan jag läste en trädgårdsbok där författaren faktiskt skriver hur allting går till utan att lämna frågetecken efter sig. Dessutom är den ovanligt vackert skriven för att vara en trädgårdsbok. Och så är bilderna underbara. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om det här blir årets trädgårdsbok.

Nyskördad potatis

Jag hade väl aldrig trott att jag skulle få skörda potatis i januari. Visserligen är det bara några få potatisar, men ändå.

I september hällde jag jord i tre godisbyttor och stoppade ner ett par amandinepotatisar i varje. Byttorna ställde jag sedan i mörkare byttor så att eventuell potatis inte skulle bli missfärgad.

Under hösten har jag lyft upp godislådorna ur de mörkare lådorna och tittat underifrån i hopp om att få se fina små knölar. Nada! Inget annat än rötter och jord.

I dag tröttnade jag på de yviga plantorna och bestämde mig för att komposten var rätta stället för dem. Som tur är så såg jag något ljust skymta i jorden när jag hällde ut den första lådan. Potatis! Jag bar raskt in de två andra igen, pysslade om dem lite och gav dem mer jord.

Det är ingen stor portion, men den ska kokas till lunch tillsammans med dillen som växer i odlingsstationen.

Att det kan vara så vackert!

Det är fantastiskt att komma hem från jobbet precis lagom för att mötas av det här. Det finns nog inte en endaste konstnär i hela världen som kan mäta sig med naturen. Vilket skådespel!