Tack alla trädgårdsbloggare!

Åh, jag måste bara få tacka alla som skriver trädgårdsbloggar. Det är fantastiskt med alla dessa grönfingrade människor som inte vill något heller än att odla och dela med sig av det de gör.

I går hade jag en riktigt jobbig dag. Av ingen som helst anledning. Jag var bara så vansinnigt trött och tänkte deppiga tankar. Tack och lov lider jag inte av depressioner, men i går kändes det nästan som om jag fick en släng av i alla fall. I morse kändes det aningen bättre, trots att det var så mörkt och blött att det nästan var läskigt att köra in till kontoret.

Innan jag började jobba tog jag en paus och kollade på några trädgårdsbloggar. Och så lyft jag blev. Alldeles knollrigt lycklig faktiskt. Nu vänder jag ryggen åt mörkret och tänker vackra tankar om ljumma vårvindar och solsken som värmer mot husknuten, knoppar och tittar upp ur fortfarande kall jord och humlor som brummar tätt förbi.

Tack för att ni lyfte min morgon!

Gulliga grannar

Jag börjar bli som min far. Har just varit på norpar-runda hos grannarna och plockat äpplen vid det blekgula huset. Mina föräldrar kom hem från sin semester i USA i går och jag vill höra allt – så jag har bjudit hit dem på äppelpaj.

När jag plockade äpplen och pratade med grannen så upptäckte jag att grannen i det blå huset hade krattat ihop en jättesäck med torra löv. Knackade på och frågade om jag fick ta löv – vi får nästan inga egna löv eftersom de blåser till det blå huset. Men grannarna börjar visst lära sig – fick veta att säcken stod där för att jag skulle hitta den. Fick med mig en flaska olivolja också som de hade köpt på sin semester i Grekland.

Vilka fantastiskt gulliga grannar! Nu blir det till att göra äppelpaj och täcka hortensian med löv inför vintern.

Undrar när amaryllisen blommar i år?

Bara för några år sedan var jag näst intill allergisk mot amaryllis. Jag tyckte att blommorna var så fula. Men så upptäckte jag att amaryllis är så mycket mer än de där nästan orangeröda blommorna som finns i så gott som varendaste snabbköp.

Så nu sitter jag här och drejar över Susanna Roséns nya bok ”Amaryllis”. Den är jättefin! Och med sju nya bekantskaper – rapido, jewel, picotee, lemon star, elvas, cherry nymph och gervase. Jag satte dem i jord i går och tänker låta dem stå i boden ett bra tag. Det ska bli intressant att se hur det går – mina brukar ju antingen blomma över till lucia eller slå ut först till tjugondag Knut.

De senaste tre åren har jag beställt mina amaryllislökar på Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik och tyckt att de är hutlöst dyra. I år upptäckte jag att Odla.nu också säljer roliga sorter. Jag var lite skeptisk med tanke på att de är hälften så dyra och undrade om jag skulle få sämre lökar. Men nix, det är samma storlek på lökarna och de är faktiskt i betydligt finare skick. Dessutom var frakten billigare och leveransen supersnabb. Vet precis var jag kommer att köpa amaryllis nästa år.

Elektronik, klipphällar och fönster

Plötsligt händer det grejer. I torsdags tittade maken och jag på klinker till vinterträdgården. Både han och affärsägaren drog på munnen när de hittade mig barfota på plattorna. Men det blir ju ett barfotagolv och då måste i alla fall jag få känna efter med tårna.

Maken muttrade lite om att plattorna jag föll för blir alldeles för svåra att lägga, men de är så fina. De ser ut som och känns precis som klipphällar och jag kan föreställa mig hur katten kommer att njuta när hon får åla omkring på det skrovliga golvet. Men det vill till att vi sätter ordentligt med tassar på bords- och stolsben, annars har vi nog snart inga ben kvar.

I går hade vi en elektriker här hela dagen. Det blir så fint! Fast det är mycket jobb kvar med elen, så han kommer tillbaka på måndag. Och så kom maken hem med ramarna som fönstren ska sitta i – tre veckor tidigare än beräknat! Har vi tur så kan glaskillarna montera rutorna i veckan.

Maken var just på väg in till stan för att hämta delar som inte kom med från Glasmästaren i går, men precis innan han skulle åka dök mannen som har butiken upp med grejerna på flaket – vilka snälla människor det finns!

Blommig fredag − för ett halvår sedan

Åh, vad jag njuter! I eftermiddag – i alla fall den senare delen, har jag lapat sol i växthuset samtidigt som jag har jobbat på nästan Lindas täppa som kommer i november. Så härligt det är att fortfarande kunna vara där ute och att få en dunderkur med ljus. 30 härliga grader är ju nästan som solsemester.

Kanske är det här säsongens sista riktiga solkick i växthuset? I natt snöade det tre mil härifrån och när jag åkte till jobbet i morse var vindrutan täckt med isbark. Veckan som kommer ska visserligen bli varm, men regnig och grå.

För ett halvår sedan hade växthus säsongen just börjat ta fart. Då fanns det fortfarande inga planer på vinterträdgården eller några föraningar om att sommaren skulle bli rekordfin. Jag hade just börjat få i ordning bland plantorna i växthuset och inne i vardagsrummet slog årets första blomman för dagen ut.

Vem är pumpatomten?

Jag är minst sagt fundersam. I dagens bostadsbilaga har jag ett uppslag om pumpor. Och nu när jag kom hem upptäckte jag tre riktigt stora pumpor utanför groventrén. Skulle bra gärna vilja veta varifrån de kommer och vem som har varit här med dem – hittar inget meddelande någonstans. Hm …

Äpplen blir juice

Jag önskar att jag hade äppelträd i trädgården. Eller att jag hade tänkt lite när jag flyttade hit och att jag hade  planterat de andra träden annorlunda så att jag kunde få plats med i alla fall ett äppelträd. Men det finns ju andra som har desto mer äpplen och jag har lärt mig att tigga. Jag har fått två omgångar av min svägerska, en omgång av en granne och så i går en hel papperskasse full med äpplen som en snäll arbetskamrat tog med sig. Så i går kväll åkte råsaftcentrifugen fram för tredje gången på kort tid och nu ligger 4,7 liter dubbelsilad äppeljuice i frysen tillsammans med det jag ”pressat” tidigare. Ingen besprutning, inga tillsatser – bara ren och fin äppeljuice.