För sex månader sedan

Så här såg det ut hos mig för precis ett halvår sedan. Det var lördag, vi hade haft fest för maken som fyllde år och kvällen var så ljus. Och ljusare skulle det bli. Jag minns att mamma sa att det skulle fortsätta att bli ljusare i nästan en månad till. Ljuvligt.

I trädgården lyste bukettspireorna vita och i vinterträdgården doftade det svagt av lupiner. Efter middagen hade vi ätit både rabarberpaj och jordgubbstårta och vädret var alldeles underbart.

Dagen efter hade vi 18-årig bröllopsdag. Jag tvättade håret i sjön – det var redan 18,5 grader i vattnet och på kvällen tog jag tåget till Kalmar för att gå en mycket efterlängtad och alldeles fantastiskt fotokurs.

 

En grön souvenir

Jag älskar gröna souvenirer. Jag kan inte helt enkelt inte låta bli att plocka kärnor och frön … och ibland en liten stickling eller två.

I Costa Rica blev jag stormförtjust i mandarinlime. En frukt som ser ut som en större lime och som inuti består av mandarinkött. Den är inte lika söt som en mandarin, men användes flitigt som dekoration eller i stället för citron till maten och drinkarna. Jag pillade ur fröerna och hoppades att ingen skulle upptäcka dem. Jag hade tur. Min väska var bland de sista när vi mellanlandade i New York. Frukthunden var i andra änden av lokalen och trots att jag hade skrivit på inreseblanketten att jag hade frukt och matvaror i bagaget, så var det ingen som tittade. Ett annat par höll dock på att få böta 300 dollar eftersom de hade missat ett äpple i bagaget. Jag var lättad när jag lämnade av väskan, för den innehöll betydligt fler fröer, chilisåser, kaffe och speciella kakor som jag inte har sett på tjugo år.

Väl hemma började jag dock misströsta. Det tog ett tag innan jag sådde och sedan hände ingenting. Det var så dött i mina root-it kuber att jag skar upp dem för att se hur kärnorna mådde. Allt jag såg var svartnade kärnor som sakta men säkert tycktes ruttna bort.

Men så den dag hade en kärna öppnats och efter några veckor hade jag ett skott och sedan ytterligare ett. Det går inte snabbt, men så här ser min finaste mandarinlime ut i dag. Har jag tur så kommer plantan att trivas och ge mig frukt om kanske tio femton år. Oavsett om den sätter frukt eller ej så blir jag glad varje gång jag ser den eftersom den är en finfin påminnelse om mitt livs bästa semester.


***

 Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Höstfint”.

Gul morgon

Vilken märklig morgon! Jag vaknade och fick en känsla av att en stor brasa brann på helt fel i ställe i huset, men insåg genast att ljuset kom utifrån. Det var alldeles gult. Som om det var en massiv sandinflygning på gång från Sahara. Det varade inte i mer än en kvart efter att jag hade stigit upp, men för ett tag liknande trädgården ett enda stort fotografi i blek sepia.

Ljuvligt varma vindar

Vilken dag! Det har visserligen blåst, men vad gör väl det när det är 16 grader varmt och strålande solsken?

Jag har torkat sängkläder på en tillfällig tvättlina i vinterträdgården, gått en promenad ner till bryggan och bara njutit av varma vindar mot kinden.

På promenaden hörde jag ett bekant kvitter som jag inte riktigt kunde placera, men så fick jag se dem – årets första stjärtmesar. Så mysigt!

Nu har jag sett solen gå ner som en glödande apelsin bakom skogen på andra sidan sjön och reflektera ljuset i strimmorna från tre flygplan. Men jag måste be om ursäkt för månen – den var för långt bort så jag flyttade lite på den. Den är ju så vacker att jag ville att den också skulle få vara med i skymningsbilden.

Nu är växthussäsongen slut

Dagens skörd! En stor tallrik finfina paprikor. Dessutom blev det tio liter vindruvor och ett par tre deciliter småtomater. Att allt det är plockat betyder att säsongen är slut slut slut.

Efter en stadig brunchs inne i byn tillsammans med grannarna klippte maken ner alla vindruvor och skrubbade växthuset med ljummet vatten, yes, ättika och t-sprit medan jag ansade och stoppade in fler blommor i boden, diskade krukor och försökte rädda de sista två skuggardinerna som fått vara ute alldeles för länge och därmed bytt färg.

Det kanske inte var världens skönaste dag att vara ute med tanke på att det blåser halv storm, men det var i alla fall uppehåll för det mesta och då och då tittar solen nästan fram.

Bäst av allt var att få gå in till biff stroganoffen som puttrat i crock potten sedan i morse – skönt med färdig mat inne i värmen efter en eftermiddag med höströj.

Statistik, kaniner och gårdsbutiker

Oj, 100 000 besök på bloggen. Trevligt!

Jag sitter här och funderar på kaninerna som grannen på andra sidan skogen har slaktat i dag. Jag vet att jag ska få en (och en tupp) – fick ett sms förut där hon undrade om jag ville ha kaninen hel eller styckad. Jag svarade styckad. Jag har inte velat äta hennes kaniner tidigare, men i år har jag inte gosat så mycket med dem så nu känns det rätt okej. Dessutom vet jag ju att kaninerna har haft det hur bra som helst – till skillnad från många kycklingar och grisar. Det känns lite i magen, men jag har ställt in mig på att det ska vara gott.

I brist på ätbart att skörda i trädgården stannade jag till vid ett par gårdsbutiker på vägen hem från jobbet. Det blev en stor butternutpumpa som ska bli soppa tillsammans med halloweenpumporna som jag också köpte – det är ju så synd att slänga innanmätet. Kanske blir det morotskaka med pumpa i stället för morötter också. Och så rostade pumpakärnor, förstås. Det blev också ett huvud romanesco och flera olika sorters tomater samt tryffelolja och olja smaksatt med ramslök. Jag spår många goda måltider framöver.

Än blommar det

Jag har i flera år sagt att oktober är det nya september och i år känns det verkligen så. Det är så härligt med allt som fortfarande blommar, även om det är omgivet av vissnande blommor och fallande löv. Allra bäst tycker jag om den här dahlian. Jag ska vara riktigt rädd om den knölen i vinter.

Chater's double.
 

Dahlior från eget frö.
 

Trodde att jag skulle få massor av nya sorter med echinacea när de korsade sig och blev till nya plantor, men alla ser ut så här.
 

Törnrosas kjortel. En ny bekantskap för mig i år som jag absolut vill ha även nästa år.
 

Dahlian är så rent vit att den inte riktigt passar nu när hösten börjar bli lite solkig.
 

Klipper man bara bort det fula så ser det somrigt ut ett tag till.
 

Louise Odier.
 

*** 
Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Gröna souvenirer”.

Första musen

Vi har aldrig varit helt säkra på om hon verkligen är en riktig katt. Inte förrän i kväll. Sex år tog det för Riva att fånga sin första mus – en oskadd liten musbebis som försökte gömma sig bakom vedkorgen. Nu är katten besviken på mig, musen är utslängd i kylan (myser säkert intill skorstenen på vinden och känner sig nöjd över att ha lyckats bita mig i tummen). Själv suckar jag över att antalet jägare i familjen har dubblerats.

Fin avslutning på en gråmulen dag

I dag har jag inte varit ute i trädgården. Det har blåst och regnat och känts väldigt grått. Men så plötsligt kommer det en fantastisk solnedgång. Jag tassade ut på terrassen för att spara ögonblicket. Friskluften kändes så skön att jag nästan blev sugen på att rensa bort kirskålen jag såg i stenpartiet, men den finns säkert kvar till en annan dag.

Omtänksamhet lönar sig inte

Här försöker man vara lite snäll och fjäska en aning. Och så blir det så här?

Min bornholm var jättefin i onsdags. Jag klippte bort de sista blommorna och bestämde mig för att ge den lite näring. Jag vattnade också. Kanske lite mer än vanligt. Nu, efter bara några dagar, ser den ut så här.

Någon som vet vad jag har gjort för fel? Var det vattnet eller näringen som fick den att gulna? Den har stått på samma ställe sedan i våras, så den har inte fått ändrade förhållanden på annat sätt.


Hos Charlotta finns det betydligt finare växter i gult att titta på. Blommor som ska vara gula och som inte har blivit det av misstag.

Varning: kyla och frost

Nä, riktigt så kallt som på bilden är det inte än. Men just nu är det endast ett par grader ute och stjärnklart.

I sällskap av vänner har vi varit på middag på Gästgiveriet i metropolen på knappt 600 invånare ett par mil bort och sedan vi kom hem har vi kånkat in alla krukor i boden och växthuset. Amplarna hänger i växthuset och växter som inte gick att flytta är omstoppade med ordentliga fleecefiltar. Finaste fågelbadet tömdes och ställdes varmt för säkerhets skull.

Hoppas nu att det vänder och blir varmare efter de två kalla nätter som det varnas för.

Själv är jag väldigt tacksam över att kunna njuta av ett varmt hus. Vår frånluftsvärmepump som styr värmeslingorna i golvet och varmvattnet började strula i går. Kvart över sju i morse kom en elektriker och fixade problemet, men när jag kom hem från jobbet hade propparna till pumpen åter löst ut.

En annan elektriker var snabbt på plats och nu verkar det fungera hjälpligt. Hade förberett mig på en helg med mängder av ved att stoppa i kaminerna, kupévärmare och duschar hos grannen. Ska njuta extra mycket när jag kryper in under det varma strilet i morgon.

Välisolerad drivbänk

Det blev några spillbitar med riktigt tjock isolerplast över när vi byggde vinterträdgården förra hösten. För en månad sedan gjorde maken en drivbänk av spillbitarna och jag är så nöjd. Just nu är den krigaren i min trädgård – krigaren som kämpar mot kyla och som gör att jag kan odla sallat lite längre.

Jag ser väldigt mycket fram emot att kunna använda den här i vår och få riktigt tidiga primörer.

England: Pashley Manor Gardens

Jag har ju inte visat alla ställen som Marie och jag besökte i England. Jag har faktiskt missat att visa bilder från platsen som blev min favorit: Pashley Manor Gardens. Oj, vilken trädgård. Dit skulle jag verkligen kunna åka tillbaka. Om inte annat så för rosornas skull. Hittade en alldeles fantastiskt vacker ros som jag blev störtförälskad i. Att jag blev så förtjust i just Pashley Manor Gardens beror nog på att det kändes så ombonat och vänligt. Extra plus för den supertrevliga trädgårdsmästaren som hade humor och faktiskt verkade gilla turister. Här kände vi oss välkomna.
 

Ljuvligt trots den smått läskiga färgkombinationen.

Rosen eyepaint.

Så engelskt.

Tänk att få rum med en sådan här läktare i växthuset!

Det här fina stödet måste härmas till våren.

Försiktig stendam.

Blir sugen på fingerborgsblommor.

Många nyanser av rött.

Underbar lilja. Skulle passa i rabatten till hösten.



Att fika är en viktig del av trädgårdstitteriet.

*** 

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Än blommar det”.

Kura skymning

Regnet vräkte ner så gott som hela dagen i går, men det gjorde inte så mycket. Det var mysigt att äta söndagsmiddag med mina föräldrar. När de gick hem strax efter fem tog jag på mig min tjocka ylleklänning med tillhörande sockar och slog mig ner i solstolen med dyna, värmefilt, lapptäcke och en kopp varm amerikansk cider på äpplen som jag fick av en kollega tidigare i veckan. Jag njöt av det uppklarnade vädret och kurade skymning ute i trädgården i nästan två timmar. Underbara friskluft!

Vårblommor i höstdimman

I dag är det jämntjockt ute. Och regnar. Inte alls som natt när jag gick ut för att ta in lyktorna. Då var det alldeles stjärnklart och termometern visade fem grader.

Jag är så vansinnigt nöjd med att blomsterhandlarna äntligen har förstått att penséer även önskas på hösten. Jag har penséer på vartendaste bord utomhus och blir glad när jag tittar ut genom fönstret. Varför ska något så vackert vara våren förbehållet?

I dag är flikarna på den här plantan det närmaste himmelsblått som går att finna i trädgården. Något trädgårdsväder är det inte, men jag ska nog läsa om trädgård i väntan på att kålpuddingarna blir färdiga och mina föräldrar kommer på lunch.

Här hittar du mer himmelsblått.

Tänder lyktor i skymningen

I morse åkte jag in till byn för att handla bröd. I kön träffade jag en bekant från barndomen – våra pappor hade en gemensam fiskdamm med foreller i strömmen när vi växte upp. Hon berättade hur som helst att hennes föräldrar fortfarande badar, så då var det förstås kört. Sjön var så blå och det var som om den vinkade till mig. Fast nu luktar vattnet inte så gott längre. Det är nästan lite eau de slussport efter blåsten som varit. Men maken bedyrade att jag doftade schampo när jag kom tillbaka, så jag hoppas att det stämmer.

Egentligen hade jag tänkt greja lite i trädgården, men jag visste inte riktigt med vad så jag har egentligen bara varit i trädgården medan maken har snickrat en vedlår till vinterträdgården. Jag hejdade honom precis när han skulle börja måla – att måla saker är inte vår starka sida. Jag förslog att vi skulle lämna in den för sprutmålning och han var inte det minsta svårövertalad.

Nu i kväll hänger jag lyktor i träden och tänder ljus i näckrostunna och fågelbad. Jag tycker om att tillverka lyktor av glasburkar och i sommar har det blivit ytterligare ett antal. Tyvärr blir de inte använda sommartid på grund av ljuset, men nu är det härligt tända i skymningen. Av någon märklig anledning blir det nästan bara när vi ska ha gäster och det är ju lite tokigt – klart att man ska tända lyktor för sig själv också!

Fredagslycka och tomatillo

Tomatillo – en potatissläkting som har gett tomaten dess namn.

Jag är så nöjd med min dag. Jag har intervjuat en tjej som tidigare var en av mina frilansare och som nu har skrivit en ungdomsroman. Dessutom gjorde jag det tillsammans med en fotograf som jag umgås med privat och det var alldeles ljuvligt att åka de sex milen i den höstskrudade naturen och ha trevligt sällskap. I eftermiddag har jag skrivit porträttet hemifrån och njutit av att ha det lugnt och soligt omkring mig.

Nu efter jobbet har jag tagit ett varv i trädgården. Det är så härligt med de varma vindarna. Jag har ryckt upp och ett och annat ogräs, ätit några vindruvor och luktat på de rosor som har slagit ut i veckan. I morgon ska jag koka salsa verde.

Jag intervjuade en konstnär för några år sedan. Det blev början till en mycket trevlig vänskap – det är hon som jag har köpt lockfågeln i onsdagens inlägg av. Häromdagen svängde hon förbi redaktionen med en stor påse tomatillos. Jag har också fått hennes mexikanska svärdotters recept på salsan. Det ska bli väldigt spännade att testa.

I kväll blir det dock helstekt kyckling i lergrytan med potatis, sås och gelé. Ska nog dra upp några morötter ur landet och koka dem till maten. Det blir finfint framför ett avsnitt av min favoritdeckare ”Vera”.

Skörd mitt i höstningen

Jag trodde att det skulle bli en innedag i går. Det blåste och regnade när jag klev upp ur sängen. Men dagen blev allt soligare och ute var det nästan som vår i luften.

Jag passade på att gräva upp doftpelargonerna ur landet samt fuchsiorna anita och nicis findling. Nu är de omplanterade i boden. Jag planterade de återstående plantorna av blå bergvallmo i en rabatt där jag verkligen kommer att se dem blomma och passade på att skörda i växthuset. Är så glad att jag hade en kruka med vilma-tomater kvar. Den stortrivs där inne i värmen och ger rätt bra med goda små tomater.

Jag blev väldigt glad när jag hittade en blommande lupin i eftermiddagssolen. Det ger nästan en känsla av försommar.

Katten brydde sig dock inte nämnvärt. Hon hade bestämt sig för att det var dåligt väder och sov bort nästan hela dagen.

Före och efter

Jag fortsätter att höströja och i lördags kom turen till det som kallas för stenpartiet, men som egentligen är en ful brunn som jag har försökt att dölja med stenar, kattmynta, backsippor och gul fetknopp.

I sommar har någonting hänt. Jag upptäckte häromdagen att allting var totalt överväxt och att det inte ens gick att se varje sig brunnen eller stenarna. Dessutom hade en massa kirskål flyttat in. Så det blev till att klippa ner, gräva, dra, riva, klippa lite till och lägga tillbaka stenarna.
 

Jag kan inte påstå att det är snyggare nu. Det ser ju väldigt kalt ut. Men jag kommer att tacka mig själv i vår när gräset har börjat växa runt omkring och backsipporna har slagit ut i djupaste karmosin.


*** 

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Blommig utflykt”.

Det spirar

Citrongräset har börjat tittat upp i sin kruka. Och i en kruka intill spirar dillen. Nu är det bara att vänta på att resten av kryddörterna ska vilja gro. Härligt med vårkänslor mitt under hösten.

Döden kom på besök

Ett ljud. Som när ett sjok med snö glider ner från taket och landar i den mjuka snön nedanför. Sedan två sekunder av vakuum innan skatorna börjar tjattra och fyller varendaste millimeter av trädgården med oväsen.

En duva hade just upptäckt den späda höstsådden. Men döden kan komma fort. Och i olika skepnader. Den här gången kom den i form av en hök.

Höstigt rött

Det här är verkligen höst för mig på allra bästa sätt. Älskar de rödbruna tonerna i alunroten och i den varma kryddade äppelcidern på hempressade äpplen.

Här hittar du fler höströda färger.