Äntligen stilla

I går dammade det om gräset när maken for fram med gräsklipparen. Det mesta såg fortfarande brunt och matt ut. I morse vaknade jag till en värld som regnet tvättat ren. Åkerns fåror var på nytt rödaktiga i all sin brunhet och från lupinerna hängde tunga droppar av väta. Växthuset ångade som en höstmorgon och på gräsmattan jagade björktrastarna mask. Njuter av stillheten. Av vinden som inte längre finns. Och av regnets droppande mot fönsterblecket.