Peppar, peppar ...

Jag är rätt tacksam när jag ser rådjuren långt ut på åkern. Det är där de håller sig tidiga förmiddagar och när det börjar dra mot kväll. Så har det varit sedan vi slutade mata för en dryg vecka sedan – trots att trädgården nästan är fri från snö. Håller tummarna för att de stannar där borta och inte lockas hit av det som börjar komma upp i rabatterna!

Reclaim the desk

Hur mycket jag än tycker om mina små plantor, så måste jag erkänna att jag längtar efter mitt skrivbord. Var ska jag annars hålla till när jag målar, gör cup cake-dekorationer eller pysslar med annat? Nej, det är hög tid för dem att flytta.

I söndags kom jag hem med ett sånt där innertält till växthuset. Tältplasten är inget vidare, men stommen tycks bra. Tanken är att den ska kläs med bubbelplast. Att sätta ut en frostvakt som ska värma hela växthuset kan jag inte riktigt med. Jag vill ju odla så naturvänligt som möjligt och då vill jag inte slösa mer energi än nödvändigt. (Fast jag har väl redan brutit mot det när jag började förodla under lysrör så tidigt.)

Ska försöka få upp tältet i kväll. För att hindra kylan underifrån ska jag lägga tjocka frigolitskivor på golvet. De blev över när vi isolerade ”slussen” mellan huset och kattgården.

Växterna får dock inte gå ut riktigt än. Vill se hur temperaturen sköter sig först – helst utan frostvakt. Hoppas att odlingstunnelns lysrör och värmematta ska ge tillräckligt med värme för att skydda plantorna kyliga nätter. Och blir det riktigt kallt kan de ju få en filt.

Osynlig fälla

Växthusets baksida – i synnerhet så här års när det inte finns några tomatplantor som sträcker sig uppåt och får fåglarna att bromsa i tid. Vill mycket hellre höra koltrasten sjunga från översta grenen i grannens björk, än att hitta honom död i gräset.

Bäst rotad vinner

Det är dags att plantera om chilipaprikan "Jamaican Bell". Har klippt ner plantan rejält och tagit sticklingar. Hoppas att skotten, som just nu är översållade med blomknoppar, ska vilja rota sig.

Läste nyligen att salixvatten ska få sticklingar att rota sig bättre, så det tänker jag testa. Har plockat in en pilkvist och skurit den i småbitar. De har dragit i vatten sedan i går.

Sticklingarna har befriats från knoppar och har fått en liten snittyta långt ner på stjälken.

Ska låta dem stå i salixvattnet i ett par dagar och sedan plantera dem i såjord. Testar med vanligt vatten också. Nu är det kanske för få skott för att kunna avgöra om salixvattnet verkligen gör någon skillnad, men det känns ändå spännande.

Inte på latsidan

Nä, det blev inte sängen i dag. Faktiskt.

Trots att det började lite ruggigt, blev dagen både varm och småsolig. Har varit ute i fågelkvittret i flera timmar. Upptäckte att vår flaskblåsande granne rördrommen har kommit tillbaka från solsemestern. Tre tut nerifrån vassruggarna. Blev lyrisk när jag hörde rördrommen förra våren, men efter ett par månader ville jag nästan strypa honom.

Tomaterna jag sådde i måndags har tittat upp. Tog med mig pluggboxen till växthuset för att ge plantorna lite äkta vårljus. Väl där började jag med att klippa pilkvistar i småbitar. De ska ligga i vattenbad till i morgon.

Tog tag i sparrislanden och klippte bort de vissna plymerna.

Gjorde samma sak i pionbädden. Där rensade jag även ogräs och gjorde rent mellan stenarna. Hoppas på blommor i år.

Kattmyntan i ”stenpartiet” har brett ut sig alldeles för mycket. Har snyggat till halva partiet i dag genom att ta bort stenar, gräva upp plantor, täcka jorden med marktäckande väv och lägga tillbaka sten. Har ansat rötterna på kattmyntan och satt plantorna i små krukor. Lite längre fram ska plantorna grävas ner runt Rivas rävsäkra rastgård. Hoppas de ska göra sig bättre där.

Röjde bort de fula lupinresterna och blev förvånad över att nya skott redan har tittat upp. Även stockrosen har vaknat till liv, liksom rabarbern. Och morötterna verkar ha klarat sig fint under snön.

Några burar till rabatterna blev inte färdiga i dag, men armeringsjärnen är bockade. Hoppas det stämmer att rådjur inte bryr sig om snödroppar.

När Klas ändå var inne i stan och ordnade med järnen, tog han med sig fjärilslavendeln hem. Hoppas den har överlevt och kvicknar till ute i växthuset.

Klas har fortsatt att befria trädgården från snö, men än är det inte snöfritt. Han skottade även ner snö i en balja – perfekt med lite smältvatten i växthuset.

Tack och lov att vår tomt inte ligger lika lågt som grannarnas. De har gott om vatten just nu.

Framåt seneftermiddagen kom det några stänk igen, så då plockade jag ihop för dagen, tvättade redskapen i snön och hängde upp dem på tork.

Enligt prognosen ska det regna i morgon också. Hurra – då blir det kanske mera sol!

Dags för burar

Hoppade nästan högt i går morse när jag drog upp rullgardinen och fick se hjälpredorna som var i full gång precis utanför fönstret. Två rådjur och en rödhake mumsade ivrigt på alla solrosfrön under fågelbordet – en halvmeter från lökarna i rabatten. Ett av rådjuren passade dessutom på att smaka på adventsgranen som fortfarande står kvar i sitt hål. Strax intill sprätte en koltrasthane glatt bort löven som jag har lagt i en skyddande hög kring purpurhatten.

Inser så klart vartåt det här lutar, så i dag ska maken bocka armeringsjärn och spänna fast hönsnät.

Undrar om jag får ligga kvar i sängen under tiden? Det regnar ute och i går fick jag 16 kilo med senaste och näst senaste decenniets nummer av "Hemträdgården" samt rejäl en hög med "Allt om trädgård" av min trädgårdsmentor.

Tuffa blommor

Julrosorna överlevde köldknäppen natten till i måndags. Vet inte hur kallt det var inuti "spöket", men utanför var det – 6 och blåsigt.

De såg lite stelfrusna ut när jag gick till jobbet, men hämtade sig snabbt i morgon-
solen.

Jag har fortsatt att täcka blommorna på nätterna, trots att temperaturen har hostat upp sig rätt rejält. Håller den sig över nollan så ska julrosorna få lämna sitt lilla tält i helgen.

De jag köpte i december är det nog kört för. Då hade jag verkligen inte trott att vi skulle få – 26 eller att polarkylan skulle hålla i sig så länge. Gissar att de både är sönderfrusna och förruttnade vid det här laget.

På rätt väg

Så härligt att vakna till plus-
grader, ljus, koltrast- och bofinks-
kvitter och upptäcka att lökarna har börjat leta sig upp ur jorden. Nu kan det bara bli bättre.
Vår!
Snart sommar!!

Stockros utan färg

I fredags gick jag igenom alla plantorna i växthustunneln. Tog bort fula växtdelar och gödselvattnade för första gången. Stockrosorna såg riktigt fina ut. Men nu har de stora bladen plötslgit tappat färgen. Vissa känns till och med lite torra. Frågan är varför. Någon som vet vad jag kan ha gjort för fel?

John Doe

Jag skulle kunna börja det här inlägget med en nytt ordspråk. ”Den lata hon planterade ihjäl sig.” En alternativ inledning skulle kunna vara: det är inte särskilt troligt att jag lär mig av mina misstag.

I går skulle det vara soligt för sista gången på flera dagar. Bestämde mig för att ta ut komptid och lämnade redaktionen efter lunch. Borde ha tagit det som ett omen när solen gick i moln.

Väl hemma satte jag flera sådder som jag skulle ha med mig ut i växthuset i en låda. Skulle egentligen inte ha tagit med mig pluggboxen Alba, men så fick jag se att det första av Kap Verdefröerna hade grott. Den lilla plantan såg nästan ut som en fyrklöver. En robust sådan. Blev så glad att jag lastade på pluggboxen också. Överst. Nästan som en liten bergstopp. Gladde mig åt alla de fina och knubbiga små tomatplantorna som växte intill fyrklövern när jag vinglade ut till växthuset.
Men, jag hann inte längre än över tröskeln. Tittade åt ett annat håll och så platt pannkaka. Pluggboxen gjorde en saltomortal, kastade av sig locket och landade rakt upp och ner på stenläggningen.

Lyckades skrapa fram några av tomatplantorna och omskolade dem så fort jag bara kunde. (Fast först rusade jag in i huset och grävde fram makens godispåse – han lär sig aldrig han heller och gömmer tack och lov alltid sötsakerna på samma ställe – perfekt när det behöver tröstätas.)

Plantorna ser lite luggslitna ut. Och den lilla ”fyrklövern” bröt tyvärr nacken. Såg att ett av Queen Anne’s melonfröer hade börjat gro under jorden, så det försökte jag också plantera om. Kanske att jag även lyckades rädda en blomkålsplanta. Men vad som är vad bland tomaterna vet jag inte. Just nu kallar jag dem för Pip-tomater. Kort för pytt i panna.



Efter omskolningen gjorde jag i ordning en ny pluggbox och sådde i exakt samma ordning. Tur att jag hade fröer kvar till samtliga sorter!

Undrar hur många gånger jag egentligen har staplat saker ovanpå varandra och … pladask? Ibland är det nästan så att jag undrar om inte mamma och pappa tappade mig några gånger för mycket när jag var liten.

Första sådden i Alba

Lite som dunderhonung

I dag ska jag testa torrjäst. Ska hälla den i en liten skål med varmt vatten och röra i en ordentlig nypa socker innan jag ställer den i växthustunneln. Därefter ska jag dra igen blixtlåsen så att tunneln sluter tätt och be klorofyllguden beskydda mina plantor så att det hela inte går åt pipsvängen.

Håller på och läser en nyutkommen bok som heter ”Förökning & beskärning” av Miranda Smith och Steve Bradley. Den innehåller massor av små godbitar som jag aldrig tidigare har hört talas om. Blir alldeles knollrig av lycka!

Tanken med jästen och sockret är inte att försök framställa vin på dahliaplantor och stockrosor. Nej, tydligen ska blandningen ge ifrån sig koldioxid. Enligt boken ska plantorna växa bättre och bli starkare om koldioxidnivån är högre än normalt – ungefär som att ge dunderhonung till Bamse …

Ett fruset spöke?

Vid lunchtid planterade jag ut mina nya julrosor i silltunnan (arrangerade växter i den i höstas, men de blev rådjurslunch i februari). Inbillade mig att jorden skulle gå att gräva i, men tre centimeter ner låg permafrosten kvar efter 2010 års istid. Tog en slägga till hjälp för att få bukt med det frusna, men till slut var maken tvungen att hjälpa mig. Resultat: ett upp och nervänt jordslott krönt med fastfrusna lekakulor.

Vid tretiden började det snöa och nu har temperaturen sjunkit. Rejält. Och så blåser det. Tyckte så synd om de stackars små julrosorna att jag var tvungen att stoppa om dem. Körde ner bambustänger i jorden, virade om ett par fleecefiltar och satte fast dem med hjälp av en massa klädnypor. Funderade ett tag på om julrosorna skulle bli lyckliga om jag hängde ut min engelska varmvattenflaska, men det hade nog varit att ta i.

Hoppas nu bara inte grannarna tror att vi har kidnappat lilla spöket Laban.

Rosor till kläder och kruka

I går var jag på mitt livs första trädgårdsmässa. ”Din trädgård” i Örebro. Ingen större mässa och lite för få montrar som handlade om trädgård, men det jag var ute efter fanns. Har drömt om trädgårdsbyxor med rosor på ända sedan förra våren. Nu har jag ett par hängslebyxor i knickersvariant. Och en matchande shortskjol. När jag köade till kassan klarade jag inte av att hålla fingrarna borta från arbetshandskarna. Jag vet – det är hur opraktiskt som helst med handskar som har ljusrosa detaljer och vit spets – men de är så söta!! Fick en scarfs i samma rosmönster som byxorna på köpet. Hoppas att grannarna ska uppskatta mina inköp, med tanke på att jag i somras inte gick att skilja från fågelskrämman när jag rantade runt i mina urtvättade gamla mysbyxor med mer eller mindre resår. Några gånger var det visst nattlinne också …

Jag hade också hoppats på julrosor. I synnerhet en grönblommande. Nu står tre olika varianter i groventrén och väntar på att omplantering. Dessa underbara blommor.

Det blev lite annat också. Sådant som inte riktigt var tänkt – lökar till olika doftliljor i vitt och ljusrosa, en ranunkel och tre holkar – två till småfåglar och en till fladdermöss. Jag älskar fladdermöss. I våras satte vi upp en fladdermusborg, men jag har hela tiden velat ha en traditionell holk också. Ska bli så mysigt när de börjar flaxa kring huset igen.

Jag ska lyckas!

Nu har jag trillat dit igen. Jag skulle ju inte! Men fler fröer är på väg hem. Några solrossorter, en pensé, mer blå bergvallmo samt en luktärt. Och så aklejor. Flera stycken. Trots att jag inte fått mer än ett frö att gro i år – och då har jag ändå sått vid två tillfällen.

Jag älskar aklejor. När jag var liten seglade vi ofta till ett ställe där det finns en gammal masugn. Där framför låg en stor oval rabatt med lupiner, pioner och aklejor. Nässlor var det också gott om. Min bästis och jag blev osams i den där rabatten när vi förälskade oss i samma pion och trampade in i rabatten för att hinna knipa den först. Jag vann tyvärr. Det gjorde inte bara ont på ben och armar, det kostade flera dagars vänskap också.

Masugnen står kvar, men rabatten är vildvuxen och består i dag mest av storvuxna ogräs. En bäck rinner förbi masugnen. På andra sidan av bäcken, nedanför slagghögarna, går det fortfarande att hitta rosa och lila aklejor som har frösått sig själva. Kan inte se mig mätt på dem.

Nu vill jag ha massor av aklejor i trädgården. Men de är svåra, de små uslingarna. Har läst om odlare med riktig tumme för aklejor. Det bara poppar upp små plantor ur jorden, verkar det som. En del låter sådderna stå i vanlig rumstemperatur, andra växlar: rumstemperatur på dagen och kylskåp nattetid. Vissa köldbehandlar i kylskåp under flera veckor – ibland månader. Några gräver ner sådderna under snön medan en och annan bara strör ut frön på marken under hösten.

Det vore väl sjutton om inte jag också skulle lyckas. Den här gången ska jag nog testa lite olika metoder samt ha massor av tålamod. Tänker inte ge mig förrän en hel släktträff med aklejor har samlat ihop sig där ute i trädgården.

Sorter: Rosa klematisakleja – Clementine Salmon Rose, svart akleja, sibirisk akleja, pink petticoat, blå hallonakleja – Tower Light Blue, rosa hallonakleja – Tower Light Pink, Mellow Yellow samt blandningarna Gardener´s Store och Biedermeier Mixed.

Överst, underst eller mittemellan?

Har varit lite fundersam när det gäller växthustunneln. Jag lyckades visserligen montera den själv och lista ut vilken sida av självvattningsmattan som ska vara uppåt.

Värmemattan har jag inte brytt mig om förrän nu, eftersom tunneln står inomhus. Men ... snart hoppas jag kunna ställa ut tunneln i växthuset och då ska jag använda undervärmen. Frågan är bara: var ska den placeras? Har försökt bestämma mig för om den ska ligga ovanpå eller under självvattningsmattan. Men det har inte känts riktigt bra – värmen är ju eldriven.

Nu har jag pratat med leverantören. Jag hade fel i båda fallen. Värmemattan ska ligga under brickan – alltså den som självvattningsmattan ligger i. Och för att värmen inte ska smita ska det helst ligga en frigolitskiva allra underst.

Lite synd att ingen bruksanvisning följde med. Det är nog första gången jag faktiskt har längtat efter en sån där "gissa vad bilderna betyder-manual" à la Ikea.

Svarta bakom röda

Jag kan redan se det framför mig. En upphöjd rabatt mot västväggen. Svarta stockrosor inramade av knallröda lupiner. Har just skolat om stockrosorna. The Watchman heter de. Lupinerna – My Castle – ligger fortfarande i fröpåsen och väntar. Hoppas nu bara de är så röda som de såg ut på bilden. Och att jag kan få båda blomsorterna att slå ut någorlunda samtidigt ...

Inte bara för utebruk

Luktärten har mer eller mindre stått bortglömd i ett söderfönster. Har kommit ihåg att vattna den då och då, men måste erkänna att jorden har torkat ut lite mellan varven. Men, den verkar inte ha tagit någon större skada.

Luktärten verkar faktiskt trivas ypperligt som krukväxt. Ingen klen gänglig planta här inte, trots att jag sådde så tidigt som den 30 december. Ska genast peta ner fler frön. Älskar luktärter och vill gärna få njuta av dem hela sommaren.

Årets sista sådd – 30 december 2009

Tio små fåglar satt på en gren ...

Det har gått så där med min blåa bergvallmo. Först var det en som gav upp, och sedan torkade tre stycken en dag när jag inte trodde att locket behövde vara på burken de bodde i.

Nu har jag en pytteliten kvar. Planterade om den häromdagen och ställde den på en hedersplats i odlingstunneln. Ingen av mina plantor blir så ompysslad som den.

Och snart hoppas jag på tillökning. Satte några nya förra helgen och passade på att så de återstående fröna i söndags. Nu håller jag tummarna hårt för att det ska gå vägen. Och gör det inte det, så finns det säkert fler fröpåsar att få tag i.

Det blir blått i sommar!

För en vecka sedan sådde jag Blue Bonnet-frön i små papperskrukor. Och nu har de kommit upp. Blir så glad, eftersom jag inte har fått de här lupinerna att gro tidigare. Längtar efter att få se de blåa blommorna slå ut i trädgården. Har 96 fröer kvar. Måste nog peta ner dem också.

Inlägg om Blue Bonnets från 13 januari 2010

Våren är på gång

Ett vårtecken fladdrade just runt växthuset och slog sig ner intill husväggen.

Jag vill rycka, nu!

Jag har aldrig varit bra på att låta morötter växa ostört. Har det blivit något? Är den orange än? När får jag äta? Kommer aldrig att växa ifrån det där.

Just nu kliar det extra mycket i fingrarna. Satte morötter inomhus den 24 januari. Blasten blir bara finare och finare. Men jag vet ju att det inte är någon idé att rycka i den än, så jag ska försöka hålla mig.

Däremot norpar jag några blad från Bull's Blood då och då, minirödbetan jag satte samtidigt som morötterna. Bladen smakar precis som rödbetor och är lika skickliga på att färga små klåfingrar röda.

Inlägget från den 24 januari 2010

Odlar långsamt

Har tagit en liten paus i omskolandet. Har burit ut solsängen till växthuset. Njuter av sol, lördagsgodis, Owl City på Spotify och Marian Keyes' ”The Brightest Star in the Sky”. Utanför försöker Klas hjälpa våren på traven genom att skotta delar av gräsmattan.

Solsken och snösmälta

Åh, solen skiner. Vilken dag! Redan 19,5 grader i växthuset. Vet precis var jag ska hålla till. Och vad jag ska göra. Så, plantera om och myspysa med alla söta små plantor. Hoppas solen lyckas smälta lite snö medan jag står där i min trädgårdskuvös.

En säker död

Primulor är så fina. Men hos mig är de dödsdömda. Misstänker att de tappar livslusten redan när de känner min blick på sig hos floristen.

Snabbt går det i alla fall. Två dagar. Max tre. Sedan hänger bladen uppgivet över kanten.

Trodde att mina fingrar kanske hade blivit lite grönare nu, men tydligen inte. I alla fall inte när det gäller primulor. Vi har nog inte rätt kemi för varandra, helt enkelt.

Söndag den 14 mars 2010:
Jag lade ut en fråga om primulor på Odla.nu. Har fått till svar att de helst ska stå riktigt svalt och ljust. Jorden ska vara fuktig, men inte blöt. Vattnas helst underifrån.

Guldstänkt tomat

Mejl från kollega strax före lunch i dag:
Jag vet inte om jag berättade att jag fått frön till en spetsig tomat med guldstänk i skalet. Den kommer från Ryssland. Skickar med en bild så du inte tror att det är ett tidigt aprilskämt.

Mejl från samma kollega 30 minuter senare:
Vill du ha en rysk tomat ? Det blir ju många plantor! Jag tar med en när de går att flytta.

Skojar du? En spetsig guldstänkt tomat. Tjohoo!

(Sort: Перцевидный Полосатый – uttala det, den som kan ;o) Tror att den på lite mer lättuttalat språk heter "Pertsevidni polosati".)

Kom och ät!

Vi har matat rådjur i vinter. Först körde vi med en blandning av hackad vitkål och klyftade äpplen. Då och då slank det i bran flakes och kokta makaroner. I synnerhet äpplena har varit populära.

Det har inte varit lika populärt sedan vi började med havrekross som min pappa var snäll nog att skaffa. Fast nu verkar rådjuren ha fått smak även för det. Halv sex i går kväll blev det rusning till matbordet. Nio rådjur kom springande på en och samma gång.

Hoppas nu bara att de är snälla i vår när mina blommor slår ut. Eller kommer de att uppfatta odlingarna som ett smörgåsbord – tillagat enbart för dem?

Se upp: lavinfara!

Andra skrämselhickan för dagen. Hade just somnat ifrån ett sudoku när det började dåna utanför. Klarvaken. Riva störtar in under sängen – efteråt tar det en halvtimma att locka fram henne. Växthuset! är första tanken. Sedan ser jag snön som väller ner utanför sovrumsfönstret. Hälften av all snö som legat tjock på den del av taket som vetter mot söder forsar ner – vår egen privata lilla lavin. Och snöhögen är inte att leka med. Lär inte smälta förrän till midsommar. Minst! Undrar hur det har gått med honungsrosen. Är den krossade nu? Har vi några takpannor kvar?

Fem minuter senare kommer lavin nummer två. Sovrumsdörren skakar så pass i gångjärnen att jag börjar tänka på "Exorcisten". Funderar på om Riva kanske får hjärtsnörp där hon ligger hopkurad längst in under sängen. Terrassen som har varit helt ren från snö i flera dagar är plötsligt begravd under ett metertjockt snötäcke. Vad göra nu? Skicka ut en sanktbernhardshund med ölkagge för att gräva fram eventuellt platta rådjur?

12 mars 2010, kl 18:15
Nu är terrassen snöfri igen. Upptäckte det när jag kom hem från jobbet. Maken hade roat sig i två timmar.

Hjälp, vad gör jag nu?

Fick skrämselhicka i morse när jag tittade till mina plantor. Så vida jag inte var blind i förrgår, så såg de helt okej ut då. Men i dag. Ouiiiiiiiiiiiiii! Vem har ätit på min kronärtskocka? Och dahliabladen? Stockrosen? Till och med ett av paprikabladen börjar se lite angripet ut. Och eventuellt blomman för dagen.

Den enda ohyra jag har sett till är sorgmyggor – börjar misstänka att de följer med jorden från trädgårdshandeln. Om det bara kunde bli lite varmare så att jag kan beställa nematoder.

Har jag fått någon annan ohyra? Eller har jag vattnat för mycket? För lite? Eller blir det för varmt under lysröret?

Någon som vet?