Växthuspremiäääääääääääääär

Äntligen! Växthuspremiär!! I går var fönsterputsaren här och gjorde glasen fina, så nu är klorofyllhuset öppet för säsongen!!!


Nästan alla pelargoner har fått komma ut. Hoppas nu bara inte att de bränner sig. Om jag får önska får de kommande dagarna gärna bjuda på lite fler moln än vad vi har haft den här veckan.


Förra året såg jag de här elefanterna i Indien, men köpte dem inte. Ångrade mig när jag kom hem. De skulle ju ha blivit så fina i växthuset. I år fick jag med mig ett gäng hem och de passar perfekt. Hoppas bara att de inte bleks alltför mycket av solen.


Grodan har en vän som är konstnär gjort. Den har en given plats i växthuset.


I år får den sällskap av elefantguden Ganesha, som nog egentligen är tänkt som ett tredimensionellt visitkort.


Och så klosterliljorna som jag har köpt hos nunnorna i Vadstena. Önskar att jag hade fler riktiga, men jag har i alla fall ett stånd i rabatten. Om jag har tur så sprider de sig så småningom.


Sju amplar med pelargoner är uthängda. En del av sticklingarna hade knappt hunnit få rötter. Jag hoppas att de ändå ska ha livssug och snabbt slänga ut sina underjordiska tentakler och även låta bladmassan växa.

Jag ska inte ha några dahlior i år – LOL

Jag älskar dahlior, fast i år hade jag tänkt klara mig utan och testa andra blommor där dahliorna brukar växa. Nu kan jag inte riktigt komma ihåg anledningen till att jag tänkte så. Inte efter att ha sett dahliarabatterna i Indien.


På flera ställen såg jag enorma dekorativdahlior i full blom och en terrass vi susade förbi var som en hel äng av dahlior. Jag gissar att det var mängder av dahlior i krukor. Jag har aldrig sett något liknande och önskar att jag hade kunnat stanna för att ta en bild, men jag misstänker att konduktören inte hade uppskattat om jag plötsligt hade rest mig upp och dragit i nödbromsen.



Många rabatter bestod av sådana enklare dahlior som jag brukar fröså (som på de här tre bilderna). Så maffigt det blir när de växter så tätt i så långa och breda rabatter!

Ja, jag som inte skulle ha några dahlior har precis beställt några knölar samt tittat på de frösådda som har tittat upp ur sina papperskrukor och njuter av det vackra vårvädret. Det verkar som om det kan bli ännu en sommar med dahlior

Tillbaka till Indien

Det har ekat tomt här på bloggen ett tag. Anledningen är att maken och jag har varit i Indien. Vi har rest i långsam takt från Varanasi till New Delhi och sedan haft en veckas solsemester i Kerala.


Egentligen skulle vi ha rest tillsammans med vår vän Arun, men han fick en allvarlig bakterieinfektion och fick flyga hem till sjukhuset i stället. Vi fick dock till ett par dagar tillsammans i New Delhi när vi väl kom dit drygt en vecka senare.


I stället för Arun fick vi med oss hans kusinson Priyank, en trevlig person och otroligt skicklig guide. Ständigt med en betelnöt i munnen.

Här kommer några bilder från resans första dagar.

Sarnath. Här ska Buddha ha hållit sin första predikan.


Vi tog en tur på Ganges i skymningen och besökte bland annat ett av de två gath där det hela tiden pågår kremeringar.


Vi kom tillbaka i gryningen för att se de rituella baden.


På morgonen besökte vi det andra gathet där kremeringar utförs. Dagens första bål hade just tänts.

Det är trångt i Varanasi. Det är ett under att vi inte fick tårna klämda under en rickshaw eller motorcykel.


Jag har varit nyfiken på pan ända sedan jag besökte Indien förra året. Den här gången passade jag på att ta mig en ordentlig titt på tillverkningen. Testade när vi kom till New Delhi och åt middag med Aruns fru och döttrar och tyckte att det smakmässigt påminde rätt mycket om finska tjärtabletter.


Efter Varanasi flög vi till Khajuraho. Första morgonen åkte vi på en jeeptur i Panna. Fantastiskt vacker morgon. Jag såg mitt livs första härfågel och blev överlycklig.


Någon tiger såg vi inte i år, men härliga apor, sambarhjortar och vildsvin.


Templen i Khajuraho är helt fantastiska. Vi hade en otroligt kunnig lokalguide som gick runt med oss i timmar.





Det finns mycket mycket mer att visa från resan. Men det här är allt för stunden. I helgen ser jag fram emot att få fortsätta så fröer. Nu är våren äntligen här!

Rea på Garden Girl

Jag är inte en person som gillar att gå i affärer. Ibland försöker jag förmå mig själv att stanna till någonstans på vägen hem från jobbet, men det är sällan jag lyckas trampa på bromsen och verkligen göra slag i saken. För att det ska hända måste jag verkligen vilja ha något.

Men i går kväll såg jag att en före detta kollega skrev på Facebook att Garden Girls produkter just nu finns på ÖoB. Jag hörde talas om deras konkurs för bara ett par veckor sedan och blev så besviken. Jag gillar ju deras grejer. Vid halv tio satte jag mig i bilen och rattade in till stan. Jag satt utanför butiksdörrarna och skuttade ut ur bilen så fort jag såg tjejen som skulle öppna för dagen.

Så besviken jag blev när hon sa att de just nu byggde om i butiken och inte skulle plocka fram sakerna förrän vecka tio. Min underläpp började inte darra, men hon måste ha sett mina stora ögon à la hundvalp som inte får sitt utlovade godis. I alla fall sa hon att jag kunde titta runt lite i butiken, så skulle hon strax leta upp mig.

Ett par minuter senare dök hon upp och tog mig med ut på lagret. Där fick jag stanna så länge jag ville och i lugn och ro på igenom varendaste kartong. Och det gjorde jag. När jag väl hemkommen fick syn på mig själv i badrumsspegeln så såg jag verkligen ut som en oerhört nöjd groda. Jag visste inte att mina mungipor kunde sträcka sig så brett isär.

Tjohoo! Jag har presenter till trädgårdskompisar och grejer till trädgården för flera år framöver. Allt utom jackan och fleecetröjan kostade 29 kronor. Jackan och fleecetröjan gav jag 90 kronor styck för.

Det är nästan så att jag tror att det både är julafton och alla hjärtans dag på en och samma gång.

Spirande lycka

Det här är inte världens roligaste bilder, men oj så glad jag är för det de visar.

I dag ska mandarinlimens små fossingar få känna på hur det är att sjunka ner i Medelhavsjord. Det känns lite läskigt. Tänk om den inte alls gillar det och hellre hade stannat kvar i sin flaska med vatten!?!



Den här oerhört rangliga lilla groddplantan är en physalis som jag sådde för några veckor sedan. Den har stått i vinterträdgården där det tydligen är för varmt. I dag ska den planteras djupare och jag tror att den hamnar under lysrör i stället.



Och så en lättnadens suck. Förra året fick jag ett ödesträd av en kompis. Jag är inte riktigt säker på vad jag ska vänta mig av den här växten. Allt som egentligen hände var att den fick en lång stängel med blad som inte riktigt ville utvecklas. Jag klippte av den för några veckor sedan och såg sedan på hur tre tre återstående bladen ett efter ett långsamt god och föll ner i krukan. Min kompis sa att växten gör på det viset. Att jag kunde vara lugn. Själv förstod jag inte hur den stackars till synes döda pinnen någonsin skulle kunna visa tecken på liv igen. Men förra veckan upptäckte jag små små knappar av grönska. Nu ser de ut så här. I helgen satte jag växten i en flaska i hopp om att den ska trivas med lite högre luftfuktighet. Tjohoo! Det här kan nog faktiskt gå vägen.

Lycka i vinterträdgården

I veckan har maken och jag firat 26 år sedan vi blev tillsammans. Jag njuter av en väldigt vacker bukett som står på soffbordet i vinterträdgården. Just nu är det nog det mest färgglada i blomväg jag kan fotografera.

I dag har jag gått i närkamp med sköldlössen i vinterträdgården. Jag har försökt rädda en stor stickling från mandarinlimen och plastat in moderplantan så ordentligt att man kan tro att den är smittad av något riktigt farligt.

Till min stora glädje har min första stickling som bor i en pet-flaska med vatten fått en första liten rot. Den är en centimeter lång och jag tror att nummer två är på väg. Jag ska låta rötterna växa till sig i den skyddade miljön ett tag till innan jag sätter sticklingen i citrusjord.

Jag tror att den till att börja med ska få bo i en vattenflaska på flera liter som jag för länge sedan släpade hem från någon kanarieö. Ska vakta noga på den och se till att den får ett gott liv skyddat från elaka skadegörare. Kanske borde ha den konstant inglasad …

Heldag i trädgården

Jag älskar min värmeväst! Tack vare den har jag kunnat vara ute i trädgården hela dagen utan att frysa. Så underbart härligt! Solen har visserligen strålat från klarblå himmel, men det har inte varit mycket över nollan ute och det har blåst friskt. Nu är jag alldeles rödblommig och så trött att jag skulle kunna somna för natten trots att klockan inte ens har hunnit slå halv sju.

Nu är min törnrosarabatt ordentligt rensad, rosorna föryngringsbeskurna och gödslade. Ja, jag vet att det är januari, men det är nu jag har lust. Dessutom är bladknopparna stora.

All vissen kattmynta runt kattgården är bortklippt. Jag har klippt ner all risig klematis, rensat rabatten runt äppelträdet Fredrik och klippt ner alla smultron. En bukettspirea åkte med av bara farten. Även hortensian fick sig en omgång – där kan vi prata om stora bladknoppar!

En försvarlig mängd maskrosor är uppdragna och några fasligt pigga stånd med nässlor. De hämnades tyvärr, så nu bultar och sticker det på knogarna trots att jag hade handskar på mig. Jag har även rensat runt mina stockrosor och klippt ner de vissna blomställningarna.



Det blev också ett sista rens kring brunnen där min lockfågel nu nästan är helt dold bland alla kattskallar och mindre stenar. Här har jag hittat väldigt många pigga åkersniglar, samlingar av ägg, förfärligt tjocka ”rep” av kvickrot och små skott av kirskål. Allt är bortrensat och nu ska minst dubbla lager med markduk läggas på plats med snigelmedel både under och ovanpå innan stenarna får komma tillbaka.

Så skönt! Jag har fått en alldeles fantastiskt start på odlingsåret 2020. Nu önskar jag bara att det vore söndag i morgon också …