I dag ska mandarinlimens små fossingar få känna på hur det är att sjunka ner i Medelhavsjord. Det känns lite läskigt. Tänk om den inte alls gillar det och hellre hade stannat kvar i sin flaska med vatten!?!
Den här oerhört rangliga lilla groddplantan är en physalis som jag sådde för några veckor sedan. Den har stått i vinterträdgården där det tydligen är för varmt. I dag ska den planteras djupare och jag tror att den hamnar under lysrör i stället.
Och så en lättnadens suck. Förra året fick jag ett ödesträd av en kompis. Jag är inte riktigt säker på vad jag ska vänta mig av den här växten. Allt som egentligen hände var att den fick en lång stängel med blad som inte riktigt ville utvecklas. Jag klippte av den för några veckor sedan och såg sedan på hur tre tre återstående bladen ett efter ett långsamt god och föll ner i krukan. Min kompis sa att växten gör på det viset. Att jag kunde vara lugn. Själv förstod jag inte hur den stackars till synes döda pinnen någonsin skulle kunna visa tecken på liv igen. Men förra veckan upptäckte jag små små knappar av grönska. Nu ser de ut så här. I helgen satte jag växten i en flaska i hopp om att den ska trivas med lite högre luftfuktighet. Tjohoo! Det här kan nog faktiskt gå vägen.
1 kommentar:
Tjoho från mig med! Det är nog bättre att flytta limen direkt. De säger ibland att växterna får olika rötter i vatten mot i jord. Jag vet inte men det finns ingen anledning att vänta tänker jag. Här ska 'sås' innehållet i en påse = perlit och små groddar av kobrakalla :)
Kram, Carina
Skicka en kommentar