Måndagstema halloween

Jaha, då var både halloween och allhelgona förbi. Och här står jag med 20 pumpor som jag inte har en aning om vad jag ska göra med. Underst – den syns knappt på bilden – ligger en stor grön pumpa som jag misstänker är rätt god. Fast den är ju rätt stor och om jag ska ta om hand om allt pumpakött på alla mina pumpor så behöver jag nog inte äta annat än pumpa förrän till jul. Undrar om rådjuren vill ha? Jag vet att de för ett par tre vintrar sedan åt pumporna som jag hade odlat. Men det kanske var i brist på annat. Vad gör ni med era pumpor? Någon som har ett riktigt trevligt recept?

Ledande linjer

Det här är första gången jag testar ”Fototriss”. Temat den här veckan är ledande linjer. Jag tänkte först bara använda naturliga linjer, men så bestämde jag mig för att blanda naturliga och skapade samt lägga fokus på linjer som leder till hjärtat, linjer som gör mig lycklig.


Det här är gräset som maken för några veckor sedan sådde utanför den blivande vinterträdgården. Gräs som tittar upp ur jorden trots att det snart är vinter.

Det känns som om de här små linjerna vill tala om att våren faktiskt inte är så långt bort – den väntar där på andra sidan snön. Regndropparna förstärker känslan av vår, längtan och lycka.
 
Den här alunroten köpte jag på Öland för några veckor sedan. Den heter Electric. Jag förstår namnet, men hos mig för de kanske inte helt raka linjerna tankarna till kretslopp och omlopp. Till blod.

Det är som om ett hjärta skulle pumpa omkring blod i de där neongula bladen. Och för mig är ju trädgården hemmets hjärta. Blodslinjer som leder till mitt hjärta.



Det här är linjer i den blivande vinterträdgården. Linjerna i kanalplasten, linjerna som bildas i panelen och linjerna som stöttar upp bjälkarna.

De här linjerna är ren och skär lycka som symboliserar en längtan som just nu är starkare än den till våren. Längtan efter ljus i en årstid som är allt annat än just ljus.

Kallt i natt?

Det har varit så varmt på sistone, men i natt blir det nog kallt. En liten varning utifall att. Här vällde plötsligt markdimma in över åkern och förde med sig en riktigt rå kyla. Jag har plockat in citronträdet och dubbelkollat så att fläkten verkligen ska sköta sig i växthuset.

Det blev en trädgårdsdag i alla fall

Nej, jag kunde inte hålla mig inomhus. Jag bakade muffins och när de var färdiga tittade solen fram. Så nu har jag tagit hand om ett 30-tal dahliaknölar, rensat bort all vissen sparris samt det ogräs som fanns i bäddarna, gjort i ordning pallkragarna där dahlior och ringblommor växte och klippt bort pionernas stänglar. Till slut tog jag mig an päronträdet och beskar det. Grenarna får ligga kvar på marken så att haren har något att kalasa på. Jag passade också på att hänga upp fågelmatarna jag köpte häromdagen. Hoppas att fåglarna snart vågar sig fram när jag inte längre härjar omkring och stör.
 
 
 
 
 
 




Som belöning för allt jobb – som i och för sig var så trevligt att det var en belöning i sig – fick jag en fantastiskt fin solnedgång att njuta av. Maken var visserligen inte så jätteimponerad när jag grabbade tag i kameran och sprang ut i trädgården barfota, men än är det ju faktiskt inte snö.

Redan klar?

Hm … antingen är det en sådan dag, eller så är det något annat. Klockan är inte ens halv elva och jag tycker redan att jag har jobbat tillräckligt i trädgården. Kanske för att det plötsligt är så gråkallt ute. Eller kanske för att jag somnade så oerhört tidigt i går kväll och var uppe med tuppen. Jag får nog värma mig inomhus en stund och gå ut igen lite senare, för det finns ju att göra.

Men i dag har i alla fall vitlöken petats ner i jorden. Jag har rensat ett land på dahlior och känner mig förskräcklig som inte tog hand om knölarna. Fast kanske att jag ångrar mig och går ut om en stund. Visserligen är det ”bara” frösådda dahlior, men knölarna var verkligen trinda som uppblåsta prinskorvar.

Jag har också noterat att rådjuren börjat nalla av min brysselkål, så om vi inte skyndar oss att bygga en bur till plantorna är det nog bäst att jag skördar och lägger dem i frysen till jul. Vill ju inte bli snuvad i år också.

Dagens hittills tristaste uppgift var att ännu en gång sopa vinlöv i växthuset. Det är nackdelen med en stor planta. Men nu har jag dragit igång kaminen där inne så det kan nog bli en mysig stund i solsängen.

Blommig fredag − glädjespridare

Trädgården dräller av glädjespridare. Aklejorna som slår ut i ljusblå buketter och ekorren som kommer för att äta ur sin matare när snön har lagt sig.

Regnvåta tulpaner, katten som lägger sig till rätta på grästaket, grannens ungar som rusar in till oss.

Och klematisen när den äntligen slår ut.

För att inte tala om den första sparrisknoppen.

Humlor som brummar tätt förbi.

Solnedgången över is och snö en stilla vinterdag och värmen som äntligen börjar kännas genom växthusglaset.

Och haren som då och då passar på att stjäla en blomma när den tror att vi inte ser.
 

En härlig dag i skogen

I dag har jag haft en härlig dag i skogen. I mitt tycke är skogen som allra finast så här års – fuktiga löv i mossan, fullkomlig tystnad som då och då bryts av fågelkvitter eller när en körare susar fram mellan träden för att genast försvinna igen. Förra veckan intervjuade jag en zenmästare. Han sa att närvaroträning inte behövs i den svenska naturen och jag håller med. Mer avslappnad och närvarande än när man står ensam mitt i en höstskog går knappast att bli. Dessutom hittade jag en hel del gula kantareller. När jag styrde hemåt kände jag mig härligt genomblåst i hjärnan och nöjd med att ha fått en ordentlig dos dagsljus.

I kväll har jag ätit middag hos grannen och hämtat kött från kalvarna de skaffade i våras. Det känns lite konstigt att köttet kommer från antingen Knatte, Fnatte eller Tjatte, men samtidigt så vet jag att det här köttet är fritt från läkemedel och att kalvarna har haft en fantastisk sommar. De har gått i en jättestor hage, skuttet, gjort krumsprång och till och med gått ner i sjön för att bada (det är väldigt grunt intill hagen). Jag fick med mig en rejäl omgång ben och späck också, så i morgon ska jag dra upp morötter ur landet och koka buljong. Fast löken är slut, så den får jag köpa till. Späcket ska bli hemgjorda energibollar till fåglarna. Fast jag svimmade nästan när jag kom emot något som var misstänkt lik en lunga – jag är trots allt inte så härdad än som den nybörjare jag är när det gäller lantliv.