Till bönorna

I eftermiddag har Klas varit väldigt snäll. Han har byggt en ställning till bönorna.

Åh, så det kliade i fingrarna att rusa dit och gräva ner alla plantor. Men nix, det blir inget. Ska hålla mig tills frostrisken är över.





















Jag grävde ner min piilu i stället – klematisen jag fick häromdagen. Dessutom planterade jag om änglatrumpeten och plockade årets första bukett med lupiner.

Upp mot det blå

Förra våren började grannarna på andra sidan vedhögen att prata om honungsrosor. Jag älskar honung. Till och med ordet smakar gott. Så givetvis ville jag också ha en honungsros.

Med facit i bakfickan borde jag nog ha läst på lite mer innan jag brummade i väg till plantskolan och köpte min livs första rosbuske – en helenae lykkefund. Men det gjorde jag inte.

Blommorna är väldigt fina och de doftar sagolikt. Men de blommar väldigt kort. Och framför allt – busken är starkväxande. Det tog inte många veckor innan vi förstod att vi hade adopterat ett monster, en landlevande bläckfisk med långa, slingrande armar. Sju meter hög kan den tydligen bli. Tjolahopp!

Hela vintern har vi diskuterat hur vi ska stödja vårt lilla honungsmonster. Och nu äntligen har vi hittat en ställning där den kan slingra runt bäst den vill. Och sticker den upp och gör sig märkvärdig – ja, då åker sektatören fram.

Skräp eller blomma?

Vad är det för skräp som ligger där? undrade jag efter jobbet när jag fick se något gult på en av suckulenterna i grusbädden mellan husvägg och terrass. Böjde mig ner för att plocka bort skräpet, men upptäckte att det var suckulenten som hade börjat blomma. Visste inte ens att den kundet det.

Så här ser hela växten ut. Någon som vet vad den heter?

Lördag 29 maj 2009
Jag har via Odla.nu fått veta att suckulenten är en Kalifornisk fetknopp (sedum spathulifolium). Tack, Gunilla!

En näpen liten dam

Fuchsiasticklingarna jag köpte den första maj mår förträffligt. Elinor Leytham har stora knoppar och den första har just slagit ut.

Skymning rår

Jag struntar i att jag egentligen hade sovit i en halvtimma. Det spelar ingen roll att hela huset doftar rabarberpaj och att kissen klänger efter spindlar i sovrumsfönstret.

Grannarna får tro vad de vill när jag springer ut på terrassen i bara kamera, trosor och på tok för kort topp. Vissa skymningar bara måste fångas innan natten tar vid.

Välkommen hem!

Åh, så glad jag blev när jag kom hem från jobbet. Ett finare välkomnande än årets första Heavenly blue går nästan inte att få!

En glad överraskning

I vintras fick jag ett sånt där tidningserbjudande: tre nummer och en premie för nästan inga kronor alls. Kunde inte låta bli.

Jag hade alldeles glömt bort att jag skulle få en premie och blev förvånad när avin damp ner i brevlådan för ett par dagar sedan. Den avlånga kartongen gjorde inte det minsta för att hjälopa mig minnas. Kunde absolut inte komma på vad den borde innehålla.

Blev riktigt glatt överraskad när jag lyfte på locket och fick syn på en klematis med två utslagna blommor och ett par stora, feta knoppar.

Piilu heter blomman och ska få bo intill redskapsboden. Morgonsol, skugga mitt på dagen och så lite mer sol när strålarna börjar bli svalare. Hoppas att den ska trivas.