Kylskåpstomatens återkomst

Någon som kommer ihåg kylskåpstomaten? Det var för två år sedan jag bestämde mig för att så en tomatskiva. Det hade kunnat bli en riktigt gräslig tomat, men jag hade tur. Jag fick en planta med ovanligt vackra blad och riktigt goda tomater. Tomater som såg precis ut som ”vanliga” tomater från köpedisken.

Jag frös en av tomaterna. Och glömde bort den. I höstas hittade jag den i frysen och gav den en synlig plats för att komma ihåg den nu i vår.

Nu tinar den. Gissar att den blir på tok för geggig att göra skivor av, men jag ska ta fröer och så på nytt. Jag hoppas att de gror. Och att de ger en lika fin tomatplanta som den de kommer ifrån.

Frukost i klorofyllhuset

Tanken var god, men lite väl småkallt för frukost med frost-
rosor på takrutorna − även om solen värmer gott redan nu.

Växthusliv på riktigt

Gammalt skrivbord, tjock frigolitskiva, underrede till drivhustunnel, liggunderlag, värmematta, underbevattningsbricka med kapillärmatta, överdel till drivhustunnel, plasthuv och lysrörsarmatur. Puh! Det tog en stund att få upp härligheten i växthuset, men nu är den i gång och flera blomsådder har fått flytta in – luktärter, blomman för dagen och Scarlet O’Hara. Har dessutom sått en låda sallat samt lite fler tomatsorter som ska få bo utomhus från början – udi, red pearl, golden queen, tiny tim och green zebra. Nu börjar det kännas som om årets växthusliv kan dra igång på riktigt!

Kruka som kruka, eller?

Egentligen tycker jag att krukmakare än en fantastisk idé. Och första säsongen var det jätteroligt att göra egna papperskrukor av tidningspapper. Dessutom är de jättebra att odla i. Men jag sår många frön och i förra året gick det allt trögare. Känner att jag nog måste skrika så att det hörs i hela grannskapet om jag måste göra fler papperskrukor av tidningspapper. Så i år har jag köpt storpack med fiberkrukor. Önskar att de vara lite större. Hoppas att de är någorlunda miljövänliga. Och njuter av att bara kunna ta fram kruka efter kruka, fylla med jord och peta ner fröer utan att först behöva riva remsor av tidningspapper och snurra till med krukmarken.

På teve just nu

Pratade precis med mamma i telefonen. Hon tipsar om att det just börjar ett nytt trädgårdsprogram i SVT2. ”Den njutbara trädgården” med Alys Fowler. Jag är jätteförtjust i Alys Fowler i bokform, så nu ska det bli spännande.

Åh – det här var precis min typ av trädgårdsprogram. Äntligen någon som faktiskt odlar grönsaker och som skitar ner fingrarna. Det bästa sedan Mandelmann syntes i rutan. Och så blir jag lite självnöjd när hon tipsar om att odla ärtskott från ”gula soppärter”. Precis samma tips som jag hade i min ”Lindas täppa” i tidningen i torsdags.

Ska nog leta fram Alys bok ”Slow Gardening” och lägga mig lite extra tidigt. En riktig mysstund före John Blund.

Foto: Lånad bild

Bara att börja om

Min basilika blev lite väl ranglig när jag var på semester. I alla fall den ena sorten. Här hemma står den under lysrör dygnet runt. På semestern stod den i ett söderfönster. Men, inga problem. Bara att klippa av stjälkarna, skala bort understa bladparen och stoppa ner i ny jord. Just nu håller den på att rota sig och snart kommer den att sätta igång att växa på höjden och bredden igen.

Frustrationens härliga tid?

Så här dags på dan tycker jag att det är lite jobbigt så här års − i alla fall när det är som i år med barmark, lökar som sticker upp ur marken och strålande solsken. Hade det varit maj hade shortsen varit på sedan länge och jag hade definitivt redan haft svarta små fingrar. Men nu är det fortfarande minus i växthuset. Och allt är fruset. Kanske ska börja kalla det för frustrationens härliga tid.