Som en lyktstolpe i Costa Rica

Jag älskar vindor. Även de som växer här i Sverige och av många betraktas som ogräs. De är så fina!

Just nu njuter jag av ”Knowlian’s Black” som jag sådde i februari. Jag har en kruka i två hörn i vinterträdgården. Min tanke är att den är perfekt där inne med tanke på att den är så tålig när det gäller värme, torka och näringsfattig jord. Ser fram emot att hela rankan ska börja blomma och likna en lyktstolpe i Costa Rica. Där är den blålila vindan ett besvärligt ogräs som blir flera meter högt. Jag förstår ju att de som bor där tycker att det är rätt besvärligt, men det är ju sååå vackert!

Det är hög tid att knyta ett nytt snöre så att min vinda kan klättra ännu högre upp mot taket. Och så måste jag ta hand om småttingarna i växthuset. Där har jag ett helt gäng med ”Heavenly Blue” samt en mix av olikfärgade som också ska få komma ner i större krukor och flytta ut när vädret blir varmare.

Städerskan från yttre rymden

Jag lägger ut en bild från i söndags. Då hade jag fått nog av jorden och struntade i om växthuset återigen skulle bli pudrat med nya tjocka lager. Med andra ord: städdags.

För att inte få jord i lungorna, ögonen eller håret testade jag att jobba med munskydd (det som jag borde använda när jag blandar betong), cyklop och en gammal duschmössa. Det var varken skönt eller trevligt, men betydligt bättre än det skulle ha varit utan.

Nu är växthuset välskurat och alla växter avjordade. Dessutom har det i veckan börjat gro på åkern, så nu behöver jag nog faktiskt inte städa efter några fler jordstormar den här våren.

Stormbyar fulla av jord

För en vecka sedan tog vi hem våra vita utemöbler som stått hos en målarfirma sedan i höstas. Snövita och fina. Samma dag började bonden med vårbruket på åkern. Sådd och tillplattning. När jag styrde hemåt den dagen låg det som ett stort kakaomoln över åkern.


Sedan dess har det blåst. Och blåst. Och blåst. Jag blir brun under fötterna om jag går ut i vinterträdgården och har fått täcka soffor och soffbord med lakan och filtar. Jag kan inte fatta att det tar sig in där när dörrarna är låsta.


Men jorden tar sig även in i huset. Fönsterbrädorna är täcka med jord och i går när jag putsade skrivbordets glasskiva blev allduken brun. Innan jag gick och lade mig försökte jag tejpa igen vädringsventilen i det rummet. Men det är likadant i alla rum som vetter åt söder. Datorn får jag ställa in i garderoben.


För en stund sedan gick jag ut till växthuset för att vattna. Det var inte skojigt. Mitt nyputsade, välstädade och iordninggjorda växthus.


Hoppas nu bara inte att fröerna bonden har sått är bortblåsta. Just nu önskar jag mig flera regniga och vindstilla dygn så och spirande grödor som binder jorden. Därefter väntar städning. Massor och åter massor av städning …

Min indiska spikklubba lever

Jag är så glad att min indiska spikklubba (datura metel) har överlevt vintern och börjat växa. Egentligen odlade jag den som ettåring och skulle sätta nya fröer nu i vår, men det behövs ju inte när den fortfarande är pigg och glad. Jag tog in den en kväll i höstas när frosten hotade och glömde mer eller mindre bort den under lysrören i övervintringsboden. Nu har den börjat skicka ut sidoskott och i dag fick den en ny kruka med både hönsgödsel och epsomsalt. Hoppas att den uppskattar ompysslingen och blir riktigt fin. För säkerhets skull ska jag prata snällt med den och locka med en ännu större kruka.

Hur undviker jag spinn?

Gurkan verkar trivas väldigt bra. Den växer i alla fall så det knakar. Än så länge bor den under en stor odlingsklocka där den får ett fuktigt och bra mikroklimat som håller spinnkvalster borta. Men snart vill gurkan sträcka på sig och klättra och då får den inte längre plats i sin huv. Det betyder tuffare tider med torr och varmt luft. Är det någon som har bra tips på hur jag undviker de små odjuren? Jag kommer inte att köpa rovspinn-
kvalster. Då blir gurkorna på tok för dyra. Någon tipsade om tagetes. Att blommorna skulle kunna hålla spinn borta. Jag är skeptisk till sådana metoder, men är beredd att prova. Är det någon annan som har hört att samplantering med tagetes skulle kunna fungera? Jag tar emot alla tips på spinnmotarmetoder som finns för att få behålla mina gurkplantor gröna och friska.

Växthuspremiäääääääääääääär

Äntligen! Växthuspremiär!! I går var fönsterputsaren här och gjorde glasen fina, så nu är klorofyllhuset öppet för säsongen!!!


Nästan alla pelargoner har fått komma ut. Hoppas nu bara inte att de bränner sig. Om jag får önska får de kommande dagarna gärna bjuda på lite fler moln än vad vi har haft den här veckan.


Förra året såg jag de här elefanterna i Indien, men köpte dem inte. Ångrade mig när jag kom hem. De skulle ju ha blivit så fina i växthuset. I år fick jag med mig ett gäng hem och de passar perfekt. Hoppas bara att de inte bleks alltför mycket av solen.


Grodan har en vän som är konstnär gjort. Den har en given plats i växthuset.


I år får den sällskap av elefantguden Ganesha, som nog egentligen är tänkt som ett tredimensionellt visitkort.


Och så klosterliljorna som jag har köpt hos nunnorna i Vadstena. Önskar att jag hade fler riktiga, men jag har i alla fall ett stånd i rabatten. Om jag har tur så sprider de sig så småningom.


Sju amplar med pelargoner är uthängda. En del av sticklingarna hade knappt hunnit få rötter. Jag hoppas att de ändå ska ha livssug och snabbt slänga ut sina underjordiska tentakler och även låta bladmassan växa.

Jag ska inte ha några dahlior i år – LOL

Jag älskar dahlior, fast i år hade jag tänkt klara mig utan och testa andra blommor där dahliorna brukar växa. Nu kan jag inte riktigt komma ihåg anledningen till att jag tänkte så. Inte efter att ha sett dahliarabatterna i Indien.


På flera ställen såg jag enorma dekorativdahlior i full blom och en terrass vi susade förbi var som en hel äng av dahlior. Jag gissar att det var mängder av dahlior i krukor. Jag har aldrig sett något liknande och önskar att jag hade kunnat stanna för att ta en bild, men jag misstänker att konduktören inte hade uppskattat om jag plötsligt hade rest mig upp och dragit i nödbromsen.



Många rabatter bestod av sådana enklare dahlior som jag brukar fröså (som på de här tre bilderna). Så maffigt det blir när de växter så tätt i så långa och breda rabatter!

Ja, jag som inte skulle ha några dahlior har precis beställt några knölar samt tittat på de frösådda som har tittat upp ur sina papperskrukor och njuter av det vackra vårvädret. Det verkar som om det kan bli ännu en sommar med dahlior

Tillbaka till Indien

Det har ekat tomt här på bloggen ett tag. Anledningen är att maken och jag har varit i Indien. Vi har rest i långsam takt från Varanasi till New Delhi och sedan haft en veckas solsemester i Kerala.


Egentligen skulle vi ha rest tillsammans med vår vän Arun, men han fick en allvarlig bakterieinfektion och fick flyga hem till sjukhuset i stället. Vi fick dock till ett par dagar tillsammans i New Delhi när vi väl kom dit drygt en vecka senare.


I stället för Arun fick vi med oss hans kusinson Priyank, en trevlig person och otroligt skicklig guide. Ständigt med en betelnöt i munnen.

Här kommer några bilder från resans första dagar.

Sarnath. Här ska Buddha ha hållit sin första predikan.


Vi tog en tur på Ganges i skymningen och besökte bland annat ett av de två gath där det hela tiden pågår kremeringar.


Vi kom tillbaka i gryningen för att se de rituella baden.


På morgonen besökte vi det andra gathet där kremeringar utförs. Dagens första bål hade just tänts.

Det är trångt i Varanasi. Det är ett under att vi inte fick tårna klämda under en rickshaw eller motorcykel.


Jag har varit nyfiken på pan ända sedan jag besökte Indien förra året. Den här gången passade jag på att ta mig en ordentlig titt på tillverkningen. Testade när vi kom till New Delhi och åt middag med Aruns fru och döttrar och tyckte att det smakmässigt påminde rätt mycket om finska tjärtabletter.


Efter Varanasi flög vi till Khajuraho. Första morgonen åkte vi på en jeeptur i Panna. Fantastiskt vacker morgon. Jag såg mitt livs första härfågel och blev överlycklig.


Någon tiger såg vi inte i år, men härliga apor, sambarhjortar och vildsvin.


Templen i Khajuraho är helt fantastiska. Vi hade en otroligt kunnig lokalguide som gick runt med oss i timmar.





Det finns mycket mycket mer att visa från resan. Men det här är allt för stunden. I helgen ser jag fram emot att få fortsätta så fröer. Nu är våren äntligen här!

Rea på Garden Girl

Jag är inte en person som gillar att gå i affärer. Ibland försöker jag förmå mig själv att stanna till någonstans på vägen hem från jobbet, men det är sällan jag lyckas trampa på bromsen och verkligen göra slag i saken. För att det ska hända måste jag verkligen vilja ha något.

Men i går kväll såg jag att en före detta kollega skrev på Facebook att Garden Girls produkter just nu finns på ÖoB. Jag hörde talas om deras konkurs för bara ett par veckor sedan och blev så besviken. Jag gillar ju deras grejer. Vid halv tio satte jag mig i bilen och rattade in till stan. Jag satt utanför butiksdörrarna och skuttade ut ur bilen så fort jag såg tjejen som skulle öppna för dagen.

Så besviken jag blev när hon sa att de just nu byggde om i butiken och inte skulle plocka fram sakerna förrän vecka tio. Min underläpp började inte darra, men hon måste ha sett mina stora ögon à la hundvalp som inte får sitt utlovade godis. I alla fall sa hon att jag kunde titta runt lite i butiken, så skulle hon strax leta upp mig.

Ett par minuter senare dök hon upp och tog mig med ut på lagret. Där fick jag stanna så länge jag ville och i lugn och ro på igenom varendaste kartong. Och det gjorde jag. När jag väl hemkommen fick syn på mig själv i badrumsspegeln så såg jag verkligen ut som en oerhört nöjd groda. Jag visste inte att mina mungipor kunde sträcka sig så brett isär.

Tjohoo! Jag har presenter till trädgårdskompisar och grejer till trädgården för flera år framöver. Allt utom jackan och fleecetröjan kostade 29 kronor. Jackan och fleecetröjan gav jag 90 kronor styck för.

Det är nästan så att jag tror att det både är julafton och alla hjärtans dag på en och samma gång.

Spirande lycka

Det här är inte världens roligaste bilder, men oj så glad jag är för det de visar.

I dag ska mandarinlimens små fossingar få känna på hur det är att sjunka ner i Medelhavsjord. Det känns lite läskigt. Tänk om den inte alls gillar det och hellre hade stannat kvar i sin flaska med vatten!?!



Den här oerhört rangliga lilla groddplantan är en physalis som jag sådde för några veckor sedan. Den har stått i vinterträdgården där det tydligen är för varmt. I dag ska den planteras djupare och jag tror att den hamnar under lysrör i stället.



Och så en lättnadens suck. Förra året fick jag ett ödesträd av en kompis. Jag är inte riktigt säker på vad jag ska vänta mig av den här växten. Allt som egentligen hände var att den fick en lång stängel med blad som inte riktigt ville utvecklas. Jag klippte av den för några veckor sedan och såg sedan på hur tre tre återstående bladen ett efter ett långsamt god och föll ner i krukan. Min kompis sa att växten gör på det viset. Att jag kunde vara lugn. Själv förstod jag inte hur den stackars till synes döda pinnen någonsin skulle kunna visa tecken på liv igen. Men förra veckan upptäckte jag små små knappar av grönska. Nu ser de ut så här. I helgen satte jag växten i en flaska i hopp om att den ska trivas med lite högre luftfuktighet. Tjohoo! Det här kan nog faktiskt gå vägen.

Lycka i vinterträdgården

I veckan har maken och jag firat 26 år sedan vi blev tillsammans. Jag njuter av en väldigt vacker bukett som står på soffbordet i vinterträdgården. Just nu är det nog det mest färgglada i blomväg jag kan fotografera.

I dag har jag gått i närkamp med sköldlössen i vinterträdgården. Jag har försökt rädda en stor stickling från mandarinlimen och plastat in moderplantan så ordentligt att man kan tro att den är smittad av något riktigt farligt.

Till min stora glädje har min första stickling som bor i en pet-flaska med vatten fått en första liten rot. Den är en centimeter lång och jag tror att nummer två är på väg. Jag ska låta rötterna växa till sig i den skyddade miljön ett tag till innan jag sätter sticklingen i citrusjord.

Jag tror att den till att börja med ska få bo i en vattenflaska på flera liter som jag för länge sedan släpade hem från någon kanarieö. Ska vakta noga på den och se till att den får ett gott liv skyddat från elaka skadegörare. Kanske borde ha den konstant inglasad …

Heldag i trädgården

Jag älskar min värmeväst! Tack vare den har jag kunnat vara ute i trädgården hela dagen utan att frysa. Så underbart härligt! Solen har visserligen strålat från klarblå himmel, men det har inte varit mycket över nollan ute och det har blåst friskt. Nu är jag alldeles rödblommig och så trött att jag skulle kunna somna för natten trots att klockan inte ens har hunnit slå halv sju.

Nu är min törnrosarabatt ordentligt rensad, rosorna föryngringsbeskurna och gödslade. Ja, jag vet att det är januari, men det är nu jag har lust. Dessutom är bladknopparna stora.

All vissen kattmynta runt kattgården är bortklippt. Jag har klippt ner all risig klematis, rensat rabatten runt äppelträdet Fredrik och klippt ner alla smultron. En bukettspirea åkte med av bara farten. Även hortensian fick sig en omgång – där kan vi prata om stora bladknoppar!

En försvarlig mängd maskrosor är uppdragna och några fasligt pigga stånd med nässlor. De hämnades tyvärr, så nu bultar och sticker det på knogarna trots att jag hade handskar på mig. Jag har även rensat runt mina stockrosor och klippt ner de vissna blomställningarna.



Det blev också ett sista rens kring brunnen där min lockfågel nu nästan är helt dold bland alla kattskallar och mindre stenar. Här har jag hittat väldigt många pigga åkersniglar, samlingar av ägg, förfärligt tjocka ”rep” av kvickrot och små skott av kirskål. Allt är bortrensat och nu ska minst dubbla lager med markduk läggas på plats med snigelmedel både under och ovanpå innan stenarna får komma tillbaka.

Så skönt! Jag har fått en alldeles fantastiskt start på odlingsåret 2020. Nu önskar jag bara att det vore söndag i morgon också …

En pigg pelargon

Jag har smugit igång med omplanteringen av pelargoner. De står ju ändå under lysrör och svalt. Och jag gör det hellre nu när jag har lust än senare när jag kanske inte känner för det eller har sämre med tid. Den här kan jag dock inte förmå mig att plantera om. Den är ju så fin som den är just nu. I stället för att bli nedklippt, fick den följa med in och står i sovrumsfönstret som vetter mot söder och där det är betydligt svalare än i resten av huset. Irriterande nog kan jag inte hitta etiketten med namnet. Allt jag tror mig veta är att jag har köpt den hos Sune Trygg.

 ***

Tjohoo! Jag hittade namnet i min odlingsbok som jag av någon anledning inte lyckades hitta i går – den stod precis där den skulle bland odlingsböcker och fröpärmar. I går tog jag bort den yttre raden två gånger och kikade, utan att hitta boken. Men nu så – den hade åkt en aning längre in än de andra ... Så nu vet jag – det är Dolly Vardon Pink :D

Sköldlöss i vinterträdgården

Jag har fått sköldlöss i vinterträdgården. Tidigare visste jag knappt vad det var, men nu är min mandarinlime drabbad. Den har jag ”fött upp” från frö som jag pillat ut ur en frukt i Costa Rica, så den vägrar jag att göra mig av med.

En finfin bägarranka har dessutom drabbats av ullöss. Det är något jag knappt heller visste vad det var för inte så länge sedan. Bägarrankan fick jag som liten blomma av en kollega för flera år sedan och den hade vuxit sig riktigt stor. Nu har den ute i kylan och ska tömmas ut i skogsdungen. Odjuren har jag fått från en orkidé från blomsteraffären. Jag förstod inte vad det var som hände när det började bli kladdigt på fönsterbrädan.

Mandarinlimen har jag tagit skott ifrån. Skottet är noga tvättat och står under växtljus i en petflaska med vatten. Korken är hårt åtskruvad. Jag hoppas att det ska komma rötter så småningom och att jag kan få en ny planta att börja med.

I vinterträdgården hade jag tänkt ställa massor av pelargoner när de väl är nedklippta och omplanterade. Men nu får de vara kvar under det konstgjorda ljuset i övervintringsboden.

Mina sticklingar får dock vara i vinterträdgården. De bor  i stora petflaskor som har gasbinda om öppningen högst upp. Sådderna bor i godislådor som har lufthål. Också de täckta med gasbinda. På det här sättet hoppas jag på att slippa ohyra – den kan ju varken komma in eller ut på det här sättet. Fast det blir lite knöligt och rätt mycket mer jobb.



En stickling från en änglatrumpet jag fick i somras bor under en ställning täckt med en sådan där plastpåse som är tänkt att dras över kläder som ska hängas undan.

Nu är frågan – om jag tömmer vinterträdgården helt i sommar … hur lång tid tar det innan den är riskfri från lössen? Jag kommer inte att sanera hela rummet, det är det på tok för stort för. Jag tar gärna emot tips och råd och så många smarta lösningar som bara går att få.

Vitlök från frö

I flera år har jag både önskat mig och letat efter vitlöksfrö. Inte för att odla stora vitlökar från frö, utan för att få en vitlöksmatta att klippa ifrån till smörgåsen. Och nu äntligen! Det här är första testet. Det är så gott med de späda, gröna stråna. I dag ska jag så på nytt – den här gången blir det i ett något större kärl och tätare.

Lagom till tjugondag Knut

Det är märkligt. Det är som om amaryllisar vet precis när det är dags för tjugondag Knut. Kanske ställer jag mina för nära en almanacka, eller också känner de det på sig i rotknölen. Det är i alla fall då de väljer att slå ut. I princip varje år. Varför ha en vacker amaryllis till jul när kan njuta av blomningen lagom till julens dansas ut?

Ansade rabatter

När stormen tjuter utanför knuten och blötsnön hamrar mot rutorna – då är det skönt att vara inne vid brasan. Ännu skönare är det att man dagen innan låg på knä i rabatterna, klippte ner vissnade perenner och rensade bort maskrosor och jordreva.

Det är underbart att rensa ogräs på vintern när man vet att de små uslingarna inte har en chans att återhämta sig. När det mojnar ska jag nog ta fram brännaren och ge det som växer mellan plattorna på terrasserna en dust. Moahahahaha!

Jag kan meddela att det var fantastiskt skönt med värmevästen. Det gjorde sitt jobb och höll ryggen varm. Fast stel blev jag ändå. Det är ingen som har tips på någon bra stretchövning som gör korsryggen glad? Jag har tagit hem en yogavideo från jobbet och ska se om den håller vad den lovar.

Gott Nytt odlingsår!

Hm … nytt år. Tänk om man skulle ta tag i det här med odlandet igen. Jag fick en värmeväst i julklapp, så nu finns det inga ursäkter att inte fortsätta med rensandet där jag plötsligt lade av i höstas. Med en bra bok i öronen ska det nog kunna bli riktigt trevligt. Hoppas bara att det snart slutar att blåsa så infernaliskt.

2019 går inte till historien som mitt bästa odlingsår. Det blev i stället ett skrivande år. Min första bok Spökkullen kom sent förra hösten och i höst har två nya böcker kommit – Dimhäxan och Kyrkogårdsön. Jag har dessutom skrivit två nya manus, så det har varit fullt upp.

Men nu längtar jag efter en vacker trädgård med blommande amplar, krukor med pelargoner, sol- och värmetåliga växter mot söder och skuggälskare mot norr. Tänk om 2020 kunde få bli ett år med lagom mycket sol, värme och regn. En sådan där perfekt odlingssommar. I år lyckades jag ju knappt ens med att få tomater i växthuset. Plantorna ville inte ens blomma.

Mitt mål är att på något sätt ordna en finfin trädgård som är lättskött och inte kräver alltför stora ansträngningar att underhålla. Jag har inte riktigt listat ut ur det ska gå till än, men än är det vinter så det finns gott om tid för drömmar och planer.

Gott Nytt odlingsår!