För tre år sedan fick jag en stickling från fingerpelargon när jag gjorde ett porträtt på en kvinna som samlar på just pelargoner. Jag hade aldrig hört talas om fingerpelargoner och förstod inte riktigt vitsen. I synnerhet inte eftersom sticklingen aldrig ville växa. Den bara stod där i sin kruka och blev varken större eller mindre. I somras satte den dock igång. Den tokväxte och nu – till min stora förvåning – har den börjat blomma. Nu är jag så glad för den här supersöta lilla pelargonen. Lovar att händanefter vårda den mycket ömt.
2 kommentarer:
Lite knasig värld vi lever i kan tyckas. Såg idag på kolonin att det var knopp och blom på de som står där åxå.
Ha nu en fin vecka
Kram Meta
Den måste ha det bra där i växthuset :) Men sen tänker jag att det är väl vi i kalla nord som tvingar ner de i sopsäckar, mörka källarutrymen och annat. I naturen har de säkert en kallare men ändå ljus viloperiod.
Kram, Carina
Skicka en kommentar