Mina föräldrar bakade 40 ostkakor häromdagen och i går när jag tittade in så ville de skicka med mig några stycken. Men det gick inte, frysen är full. Så för att göra plats för ostkakorna ägnar jag mig i dag åt att koka buljong på älgbenen som upptog ett halvt fack. Det känds riktigt lyxigt att gå ut och dra upp egna morötter till buljongen – vid det här laget är de så stora att de är lite för träiga till råkost.
Mindre lyxigt kändes det att mötas av pinnarna på bilden. Min grönkål! Eller rättare sagt svartkål. Den som jag för hand pillade bort fjärilslarver från i somras – varje dag i åtminstone ett par veckor. Jag fick inte ens smaka. Den var jättefin i lördags och skulle bli långkål till jul.
Det är lite typiskt att maken och jag häromdagen frågade oss var rådjuren har tagit vägen. Vi har ju inte sett dem på så länge. De skulle bara veta att deras kusin just reduceras till små kuber inne i köket.
5 kommentarer:
Så går det ibland, tyvärr. Här finns de också, fast inte i kubform.
Fast numera ser jag bara spåren av dem. Förr såg man de ofta skutta omkring och fått mitt badrumsfönster kunde jag se dem i ögonen när de kalasade på björnbär.
De är riktiga fulingar de där fyrbenta individerna. Jag gillar dom inte. Än så länge har jag inte sett till dom på kolonin
Ha det så gott
Kram Meta
Förargligt! Men du ...om du får något älgben över så blir nog Russepuss jätteglad :-) Det är svårt att få tag på märgben för tillfället! Kram Lotta
Koka buljong på trädgårdsmarodörerna... ;D Tråkigt med din kål, men det är smällar man åker på. Nästa år har du nät över kålen året om.
Önskar dig fina och fridfulla helger!
Nej men fy så trist :( Tänk att ni var så nära skörden och så blir det så där. Eländiga rådjur. Här har jag ingen egen kål utan den får bli inköpt. Samma sak med brysselkålen. Jag har ju haft egen de senaste åren men i år blev det annat i lådorna.
Jag satt för en stund sedan och läste ditt inlägg "Sommardröm". Så underbart. Plötsligt var jag där ... mitt i sommaren.
Önskar dig en fin dag!
Kram Anita
Skicka en kommentar