Den tror kanske att jag inte ser när den smyger i väg med sina revor över klinkergolvet. Men jag är inte blind och jag vet hur jordgubbar beter sig – snart har den sina små revor hos gurkan, chilisarna och pelargonerna. Det är som om skotten kan lukta sig till fuktig jord att slå rot i.
I går tog jag itu med problemet. Allra enklast hade varit att klippa bort revorna. Men jag behöver fler plantor och jag är nyfiken på den här gubben som jag fick på Nordiska trädgårdar. Så maken gjorde några märlor av najtråd medan jag fyllde småkrukor med jord. Nu sitter skotten fast precis där jag vill ha dem och snart har jag nya fina plantor att sätta i jordgubbstunnan utanför växthuset.
3 maj 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag har hittat jordgubbsplanor bland perenna rabatterna. Min dotter vill inte att jag tar bort dom. Hon tycker det är mysigt attt gå runt i trädgården och hitta lite jordgubbar här och där. Och det kan hon få. när hhon är större flyttar de bort från rabatterna helt. men det är ett tag kvar. Ha det bra. Åsa
Jordgubbar och smultron är underbar, men här sprider sej smultronen överallt i rabatterna, så jag försöker hålla dem till ett ställe. Idag skiner solen här hos mej i Wales och trädgården väntar. Ha en fin helg!
Det gillar nog de luriga gubbarna. Deras enda syfte är ju att kunna slå rot någonstans. Så det vinner ni på båda.
Ja nog är de luriga alltid, men tacksamma att föröka :-)
Skicka en kommentar