Mitt första försök möglade och fick slängas. Trodde nästan att det var för sent för fläderchampagne när jag plockade grannens sista blommor. För säkerhets skull sköljde jag flaskorna med atamon och tillsatte även atamon i själva champagnen. Några flaskor fick också en gnutta torrjäst – ville ju vara säker på att i alla fall några skulle börja bubbla.
Det hände ingenting på en vecka. Sedan en kväll tröttnade jag, skruvade åt locken och skakade lite på flaskorna. När jag kom hem några timmar senare hade flaskorna utan tillsatt jäst blivit runda om fötterna. Oj, så det pyste om dem. Lade dem i kylskåpet. Dem med tillsatt jäst tog några dagar till, men nu har de också börjat bubbla.
I går testade jag champagnen och blev både förvånad och förtjust. Så god! Maken tyckte också om den. Eftersom jag har konserveringsmedel i dem så ska de få ligga till sig. Tänk att öppna en flaska i höst när det börjar bli ursligt ute och få en sprudlande smak av sommarminne!
2 kommentarer:
Det låter ljuvligt och får helt klart testas när vi lyckas tajma stugvistelse med fläderblomning alt. när flädrarna hemma växer till sig!
Nästa år kommer jag att göra en jättesats - för det här är verkligen såååå gott! Tur att grannen har en stor jordkällare som jag mer än gärna får utnyttja :)
Kram
//Linda
Skicka en kommentar