God natt trädgård

Himlen glittrar av stjärnor och gräsmattan av frost. Termometern i bilen visade på fem minus när vi för en stund sedan åkte hem från tapasfesten. Har tagit in fjärilsmataren för att den inte ska frysa sönder och lagt en dubbelvikt fleecefilt över min käraste akleja. Sov gott, kära trädgård.

Snön faller vit

I dag behöver jag nog inte öppna min drivhustunnel för solens skull. Möjligtvis för att vädra ut lite fukt. Och jag kommer nog inte ligga på knä i några rabatter nu när snöflingor vajar från nyspunna spindelnät och hela trädgården täcks av vitt puder. Är glad att jag kom ihåg att fylla upp stora näckrostunnan ordentligt i förrgår nu när säsongens första ishinna har bildats.

Nu kommer vintern tillbaka

Nu kommer kylan. Och snön. Ryktas det i alla fall. Men jag är förberedd utifall att. Citronträdet och min physalis har tillfälligt fått flytta tillbaka in i boden. Drivhustunneln klarar sig själv. Hoppas också att mina bajamaja-tunnor fyllda med vatten som solen värmt ska hjälpa till att hålla kylan stången lite grann – 150 liter ljummet vatten samt de 4o litrarna som näckrosen bor i borde väl i alla fall värma en aning.

En kruka med akleja

Det gäller att smida medan järnet är varmt, eller i alla fall så snabbt att kom i håget inte hinnner förblekna. Har grävt upp en akleja, planterat om den i en kruka och ställt den i sovrumsfönstret. Varsågod och väx!

Ivriga aklejor

Aklejorna är nästan snabbaste växten i min trädgård. Lite väl snabba, kanske. Men det är trevligt att se grönskan. I helgen rensade jag bort det vissna som fanns kvar från förra året, pillade bort ogräs och luckrade jorden lite. Funderar på att plocka upp en av småplantorna jag har i Förskolan Fröet och plantera i kruka inne i växthuset för extra tidig blomning. Inför snökylan i helgen får jag nog ta och täcka det här fina ståndet.

Alys och Trisha

Blir alldeles myslycklig när jag tittar på Alys Fowlers njutningsfulla trädgård. Får mig att tänka på Trisha Ashleys chic lit-böcker, där det både odlas och lagas mat i brittiska småbyar —berättelserna är givetvis kryddade med en rejäl dos kärlekstrubbel :)

Bilden är lånad

Gäss, fröer och mjukisbyxor

Tut, tut och god morgon! Eller god förmiddag, kanske det ska stå. Åkern blir grönare för var dag, gässen kommer allt närmare − de har väl inte spanat in vårblommorna i trädgården? − och jag blir allt mer sugen på sådder. Men jag ska nog ta det lite lugnt än ett tag. Det ska bli ju minusgrader och snö i slutet av veckan. Fast fröpåsar ska "gås" igenom − måste ju försöka göra någon sorts plan då inte alla blommor kommer att få plats i trädgården (svårt att acceptera). Och så ska jag så lite mer chili, trots att det är väl sent. White fire tog sig inte första omgången. Inte heller paprikan Cuban pepper. Fast främst ska jag skrota omkring i mjukisar och göra ingenting denna lediga dag − grannarna är ju faktiskt inte hemma och kan se mig.

Fusk med sparris

Jag längtar mig tokig efter att få se den första lilla sparrisknoppen sticka upp ur jorden! Det här är säkert fusk, men det struntar jag i. Kanske är det inte heller jättebra för plantorna, men det tänker jag inte bry mig om. Se så, ni har fått er kuvös nu — sätt igång och väx!!!

Näckrosorna är på plats

Zinkbaljan är framplockad och skrubbad. Den är fylld med vatten och står nu i växthuset. Näckrosen är placerad mitt i. Den har fått ett nytt täcke med grus. Och jag kan se små, vårgröna blad sticka upp som spjut ur leran.

Även den stora näckrosen har fått flytta ut och vilar nu högst upp i sin silltunna. Tidigare år har jag börjat med näckrosen längst ner i tunnan och bara lite vatten. När bladen har vuxit upp till ytan har jag höjt nivån någon decimeter och fortsatt så tills näckrosen når upp till tunnans kant. Men det är ju varmast och ljusast uppe vid ytan – så i år är det där jag börjar. I stället för att fylla på med vatten kommer jag pö om pö att sänka näckrosen tills den står på botten.

Bara så att ni vet!

Man ska svettas in våren, se till att det inte glipar för mycket i ryggen när man rensar rabatter och låta bli att plocka upp loppbitna gråsiskor under fågelbordet − oavsett hur dåligt de ser ut att må. Bara så att ni vet!

Tempen på jorden

Nio och en halv grad tolv centimeter ner i jorden — inte illa alls! Jag har visserligen rädisor på gång i växthuset, men nu får det nog bli sådd utomhus också. Eller kanske spenat i stora, stora lass.

Skuggväven är upphängd

Jag vill så gärna ha ett växthus utan skuggväv. Skuggväv är bökigt och försämrar utsikten. Vill inte ha, helt enkelt. Men nu har jag tvingats ge upp. Har redan haft en temperaturtopp på – hör och förskräcks – 47 grader!!! Det är ju som i Arizona.

Min tanke har varit att vinstockarna ska skugga i sommar, men det dröjer ju på tok för länge innan bladen kommer. Så, nu har jag draperat skuggväv över halva växthuset. Det får räcka så länge. Temperaturen sjönk raskt från 35 till 22.

Men fy så pilligt det var att få dit skuggväven utan att bryta av vinstockarnas grenar. Och skräpigt blev det från de torkade löv som inte föll i höstas. Så nu är växthuset dessutom dammsuget och så fint att jag nästan borde ställa till med fest! Våffelfest, kanske?

Nektar till fjärilarna

I går räddade jag en citronfjäril och en nässelfjäril ur växthuset. I dag har jag sett hur många som helst fladdra omkring i trädgården. Och allt jag har att bjuda på är fyra krokusar. Så nu har fjärilsmataren fyllts och hängts upp under övervintringsholken. Hoppas nu bara fjärilarna hittar dit!

Bästa jobbet

Mitt jobb är för det mesta rätt bra. Jag älskar ju att göra personporträtt. Men när jag får jobba med ”Lindas täppa” är det extra roligt. Och det har jag gjort hela eftermiddagen. Recensioner av vårens trädgårdsböcker har stått på schemat. Hann ju förstås inte med alla i högen, men nu har jag i alla fall skrivit om dem jag hunnit läsa. Skönt att vara en bit på väg och att slippa känna att jag nästan blir platt under bokhögen!

Det doftar vår!

Var just ute och nattade växthuset och fick för första gången i år känna den där nästan himelska, varma doftkänslan av fuktig jord som stiger upp ur markerna. Kvällen är dessutom alldeles stilla och ljum — nu känns det verkligen att våren är här!

Drivhustunnelns nackdel

I dag har jag skolat om mina tomater. Egentligen var det bara det jag skulle göra. Men det blev mer än så. Under omskolningen upptäckte jag nämligen drivhustunnelns nackdel.

Nattetid har jag 15 grader i tunneln. Jag har en termometer som ligger ovanpå en hög burk för att jag ska hålla koll på lufttemperaturen. Temperaturen i underredet är ju förstås mycket högre, eftersom tunneln värms upp med hjälp av en värmematta.

Det är värmemattan som är kruxet. Den blir så varm att krukjorden torkar underifrån. Självkart! Men för mig blev det tydligt först i dag när jag tog upp mina tomatplantor och såg hur torra de var nere i krukorna. I många fall hade rötterna längst ner torkat och dött. Så trist!

Nu har jag ställt in upp och nervända champinjonlådor i tunneln och placerat mina omskolade plantor där ovanpå. På det sättet kommer de upp en decimeter. Det gör ju ingenting, eftersom det är högt i tak. När plantorna har växt sig större kommer det att vara varmare ut och då behöver jag ju inte ha så hög värme på. Hoppas nu bara att jag kommer ihåg det här till nästan säsong.

Vacker avslutning

En vackare avslutning på helgen än så här kunde jag knappast ha fått!

Inte fullt så illa :)

Chili- och paprikaplantorna har klarat sig, trots det tillfälliga ökenklimatet. Det tackar jag för!

De flesta av tomaterna också. Faktiskt. Men jag har sått om Green Zebra och Red pearl samt en rysk och en tjeckisk tomat jag fått av en arbetskamrat. Trist, men inte hela världen. Får se det som att jag ligger två veckor efter − och många har ju faktiskt inte ens börjat så tomater än.

Dagens ärthjärna :(

Ibland blir jag så trött på mig själv. Vädret har varit så bra de senaste tre dagarna – i alla fall för mig som kunnat flytta chili- och paprikaplantorna till drivhustunneln ute i växthuset utan att behöva tänka på att skydda de små mot solen. Några gråmulna dagar och det sköter sig själv. Och gråmulet betyder ju svalare väder och mindre vattning.

MEN INTE HUR LITE VATTNING SOM HELST!!!

Jag lär mig uppenbarligen något varje år – och vårens läxa verkar vara att plantorna bör tittas till varje dag ÄVEN OM regnet står som spön i backen. Gick ut för en stund sedan och hittade minst sagt slokande små plantor. De stora tomaterna kommer att klara sig, men jag undrar hur det går med de små och några av chilisarna. Hur kunde jag vara så tanklös. Och hur kommer det sig att jag aldrig får en ”perfekt” säsong, en säsong när jag lyckas göra allting rätt …

Och nej, jag tänker inte visa förödelsen på bild!

Ryslig chilidröm

Vilken natt! Har drömt mardrömmar om chili. Måste bero på meddelandet jag fick från en kompis sambo för några dagar sedan. Han odlar sorten bhut jolokia (drygt 1 000 000 scoville-grader) i år och hoppas kunna skicka lite frö till mig för uppdrivning nästa säsong.

I drömmen tvingade jag mig själv att provsmaka. Mer och mer. Tror inte att styrkan i drömmen var ens i närheten av verklighetens hetta. Men ändå. Fy!!! Inte någonting jag vill vara med om.

Nä, i stället ska jag rensa fröerna ur den här superlånga chilin och se om jag hinner få frukt i sommar. Hittade den i buffématen som serverades när svärfar fyllde år för några veckor sedan. Den var väldigt vacker innan den skrynklade till sig och är den längsta chili jag någonsin sett.

Godaste gräset

Mitt citrongräs växer och växer. Inte så snabbt, men med tanke på att jag inte ens trodde att jag skulle få det att gro, så är jag mäkta stolt. Har fyra små krukor. Ska bli väldigt spännande att se hur de utvecklas i växthuset i sommar. Och så ser jag fram emot massor av crème caramel smaksatt med citrongräs − sååå gott! Ännu godare blir det när vildhallonen börjar mogna i dungen. Då serverar jag desserten tillsammans med chilirörda hallon. Mmm ...

Blomman för dagen

En morgonhälsning från växthuset där blomman för dagen börjat titta upp.

En härlig morgon

Har haft en väldigt trevlig morgon. Hittade en påse tulpanlökar som jag fick i vintras — de är nu nergrävda i en kruka. Och så har jag sått mer sallat samt rucola. Kunde inte låta bli att så lite rädisor också.

Nu fikar jag i växthuset där sallaten jag sådde för ett par veckor sedan har tittat upp. Och så har jag sällskap av min övervintrade physalis — tänkte att det är dags för den att få känna på lite riktigt solsken. Nu ska jag fortsätta att läsa i Ulla Hasselmarks "Fröbok". Började i går och fick riktiga problem eftersom jag ville läsa allt på en gång ...

En bra dag i odlandets tecken

Den här dagen har verkligen gått i trädgårdens och odlingens tecken. I förmiddags skrev jag på ett trädgårdsjobb som ska gå i tidningen nästa vecka. Efter lunch var jag på en av mina favoritplantskolor för att göra porträtt på ägarna, ett jobb jag gått och tänkt att jag vill göra i ett par års tid, men inte kommit till skott med. När jag kom till kontoret låg Ulla Hasselmarks nya bok "Fröbok" på skrivbordet. Åh, så jag har längtat efter att den ska komma ut - ska bli spännande att läsa och recensera. I kväll har jag varit ute och ätit med en vän jag inte sett på ett bra tag. Jättemysigt. Alltid gott med grekisk mat. När jag gick hem fick jag med mig en jättestor, fyrkantg konservburk som det varit fetaost i och ett löfte om fler burkar. Tror att jag kommer sova och drömma riktgt sött i natt.

Kylskåpstomatens återkomst

Någon som kommer ihåg kylskåpstomaten? Det var för två år sedan jag bestämde mig för att så en tomatskiva. Det hade kunnat bli en riktigt gräslig tomat, men jag hade tur. Jag fick en planta med ovanligt vackra blad och riktigt goda tomater. Tomater som såg precis ut som ”vanliga” tomater från köpedisken.

Jag frös en av tomaterna. Och glömde bort den. I höstas hittade jag den i frysen och gav den en synlig plats för att komma ihåg den nu i vår.

Nu tinar den. Gissar att den blir på tok för geggig att göra skivor av, men jag ska ta fröer och så på nytt. Jag hoppas att de gror. Och att de ger en lika fin tomatplanta som den de kommer ifrån.

Frukost i klorofyllhuset

Tanken var god, men lite väl småkallt för frukost med frost-
rosor på takrutorna − även om solen värmer gott redan nu.

Växthusliv på riktigt

Gammalt skrivbord, tjock frigolitskiva, underrede till drivhustunnel, liggunderlag, värmematta, underbevattningsbricka med kapillärmatta, överdel till drivhustunnel, plasthuv och lysrörsarmatur. Puh! Det tog en stund att få upp härligheten i växthuset, men nu är den i gång och flera blomsådder har fått flytta in – luktärter, blomman för dagen och Scarlet O’Hara. Har dessutom sått en låda sallat samt lite fler tomatsorter som ska få bo utomhus från början – udi, red pearl, golden queen, tiny tim och green zebra. Nu börjar det kännas som om årets växthusliv kan dra igång på riktigt!

Kruka som kruka, eller?

Egentligen tycker jag att krukmakare än en fantastisk idé. Och första säsongen var det jätteroligt att göra egna papperskrukor av tidningspapper. Dessutom är de jättebra att odla i. Men jag sår många frön och i förra året gick det allt trögare. Känner att jag nog måste skrika så att det hörs i hela grannskapet om jag måste göra fler papperskrukor av tidningspapper. Så i år har jag köpt storpack med fiberkrukor. Önskar att de vara lite större. Hoppas att de är någorlunda miljövänliga. Och njuter av att bara kunna ta fram kruka efter kruka, fylla med jord och peta ner fröer utan att först behöva riva remsor av tidningspapper och snurra till med krukmarken.