Squash i hink

Något jag är mycket nöjd med i år är min squashodling. Förra året tyckte jag att plantorna bredde ut sig för mycket. Från att ha varit små och rätt beskedliga lade de sig pladask rakt över trädgårdslandet och trängde undan allt som kom i deras väg.

I år har jag haft fyra plantor. De har växt i var sin murarhink och varit hur fina som helst. Inga förväxta armar som plötsligt får eget liv, utan vackert centrerade plantor som fungerat som smycken framför pallkragarna.

När jag sådde på det här sättet så var jag lite orolig för skörden, men det var helt i onödan. Frukterna blåser upp som avlånga ballonger i raskare takt än jag hinner äta.

Fast nu sjunger plantorna på sista versen, känns det som. Bladen blir gulare och fulare för var dag som går. Och det är nog inte bara regnets och blåstens fel. Gissar att näringen i hinkarna är slut för länge sedan. Men det gör inte så mycket. Jag tror att jag har fått squash så det räcker för den här säsongen.