20 juni 2010

Jorgubbar på vertikalen

Var det någon som såg den fina montern på Nordiska trädgårdar? Den med ett planteringsbord i betong och så ett armeringsjärn med örtfyllda konservburkar upphängt på väggen.

På min näthinna fastnade det så pass att jag har gått och tänkt på det hela våren. Tidningens restaurang har snällt sparat konservburkar åt mig och nu äntligen har jag lyckats få tolv stycken i samma storlek. Har använt tre underbara ”ingredienser”: armeringsnät, pålar och buntband. Klas fick slå ner pålarna. Det var på tok för tungt. De som bodde i huset innan vi flyttade in hade tänkt bygga garage där, så underlaget är hårt packat.

Men det gick. Till slut.

Det blev lite för högt.

Men allt går att fixa med bultsax.

Min största insats var att borra hål i konservburkarna. Ett i botten för vattenavrinning och två i uppkant. Passade på att dra igenom buntbandet innan jag fyllde med leca och jord och gjorde sista räden mot grannens jordgubbsland. På kvällen när allt var klart var jag så stolt att jag släpade med mig grannen över för att beskåda. Det var nära att jag inte kunde låta bli att ta hennes mamma i handen och dra med även henne – men så kom jag på att jag ju bara har hälsat på henne ett par gånger. Så där lite på avstånd. Någon måtta får det kanske vara.

Det bästa med mitt vertikala land är luftigheten kring plantorna. Förhoppningsvis ska gubbarna inte kunna mögla.

Minus är höjden. Så fort burkarna var uppsatta kom jag på mitt lilla dilemma – jag når inte upp med vattenkannan. I alla fall inte till de översta plantorna. Men att plocka, det kommer jag att klara av.

8 kommentarer:

UllaH sa...

Rolig grej! Ser fram emot fortsättningen.

Tankar från Trädgårdsmästarn; Hillevi sa...

Hihi!
Jag känner igen mig själv i att hämta grannen så man har någon att stolt visa upp saker o ting för:-) Skrattade så gott åt bilden för mitt inre öga då du nästan tar mamman i hand också!!
Fint blev det i varje fall!
Ha det gott! H.

LINDA sa...

Jag ser också fram emot fortsättningen. Den röda fortsättningen ;o)

Och risken är nog stor att mamman får komma och titta nästa gång hon är här - för hon verkar väldigt mysig ;o)

Tack!!

Ha det gott och natti natti!
//Linda

Fundera grönt sa...

Rolig idé! Blev ju riktigt fint!
Tack för din kommentar på min blogg... Kul att du gillar mina bilder! :)
Ha det fint!
Nanna

LINDA sa...

Tack själv. Och jag gillar de så väldigt mycket!! Samma stämning tycks gå som en röd tråd genom samtliga bilder.

Ha det fint du också!
//Linda

Frejda sa...

Vad fint det blev! Och förhoppningsvis blir det ännu finare när gubbarna kommer. :-)

Jag älskar rost och har även jag planer för armeringsnät. Jag tänker mig att någon fin blomma sla få klättra på det.

Mamma Mimmi sa...

Underbart genialiskt och så snyggt med variation på höjden. Du får sikta smart med trädgårdsslangen om vattenkannan inte når upp - har sett alla versionen hos grannen här som är lite kort i rocken för sina amplar. Något bra tips på var man köper prisvärd armeringsmatta? Mina bönor längtar efter stöd, men den lilla rutan matta för 119 kr jag hittade fick inte komma hem med snåljåpen.

LINDA sa...

Hej!

Jag har också funderat på det där med armeringsnät och slingrade blommor. Rosenbönor kanske. Har också tänkt att det ett annat år går att plantera slingerkrasse i brukarna. En blommande vägg ;o)

Tack för tipset med vattenslangen. Har inte ens tänkt så långt. Lite knäppt, men det är så att vattentunnan står tre meter i från jordgubbsväggen och då har det bara funnits en tanke i huvuduet - vattenkanna.

Jag har turen att få "stuvbitar" från riktigt stora byggen. Det brukar kunna bli en del spill.

Ha en bra dag!
//Linda