Gröna små piller

Hittade en liten present på tangentbordet när jag kom till jobbet i morse. Perfekt – nu kan jag inte misslyckas i trädgården i sommar!

Oväntat besök

I går kom en vän från gymnasietiden och hennes man på besök. De hade med sig hemsådda små plantor. Dahlior, purpurklätt och vita lejongap. Så trevligt – både med plantorna och att träffas. Det var rätt många år sedan vi sågs, för någonstans på vägen tappade vi kontakten.

Men, för ett tag sedan hittade hon ett inlägg som jag hade skrivit på Odla.nu och följde länken hit till "Växthusliv". Hon var inne på bloggen vid ett par tillfällen innan hon insåg att det var jag som skrev. Gissa om jag blev glad och förvånad när hon mejlade till mig via Odla.nu. Ännu gladare blev jag när hon ville träffas och att hon var sig lik.

När jag omskolade dahliorna nu i eftermiddag, tänkte jag på hur roligt det är vi delar intresset för odling – för så vitt jag minns var det ingen av oss som hade fallenhet för det i tonåren.

April, april

Påsken har varit så fin. Så varm och så solig. Blev därför väldigt förvånad när jag vaknade till det här bakslaget ...

Ett eget woodland

Känner mig riktigt glad. I förmiddags fick jag se att ägarna till skogsdungen intill vårt hus var ute och jobbade med diket. Vi har tänkt prata med dem ett bra tag om biten närmast huset – dels för att vi hoppas att de inte ska lägga sin hästhage så att den slutar precis intill vårt hus, dels för att vi väldigt gärna skulle vilja arrendera ett litet hörn närmast tomten. Det är så fint där. Massor av vitsippor på våren. De följs av liljekonvalj och så småningom av hallonsnår. Min dröm är att skapa ett litet ”woodland” som börjar på tomten och blir vildare och vildare ju längre bort från husen man kommer.

Det var inga problem. Ägarna var inte längre intresserade av att göra hästhagen så stor. Diket är tydligen i vägen och gör det hela lite för krångligt. Hästhagen kommer att sluta på andra sidan av diket och vi får göra precis vad vi vill med skogsbiten närmast oss – utan att arrendera. Dessutom har jag blivit lovad hur mycket brunnen hästskit som helst – underbart med snälla grannar!

Lyckad flytt

Till min stora glädje mår växterna prima ute i växthuset. Det har varit rätt kallt de första två nätterna – tre minus natten till påskafton – men i växthustunneln har det inte krupit under 14,5.

Första natten hade jag lysröret på för värmen skull, men efter att ha lagt ut en fråga om det på Odla.nu, fick jag svaret att det kan bränna växterna. I stället höjde jag temperaturen på värmemattan och kopplade en timer till lysröret. Nu är det i gång mellan 03.00 och 07.30, eftersom det brukar kunna bli lite extra kallt så dags.

På långfredagen ställde jag även ut mitt lilla ”växthustält”. Det har bott framför vardagsrumsdörren. Jag har placerat en frostvakt där inne och glädjer mig åt att ytan som ska värmas upp är så liten. Minitältet står dessutom på en tjock frigolitskiva, för att hindra kylan från stenläggningen.

Nu ska jag ut och njuta av ännu en solig dag i växthuset.

På ny adress

I dag gick flyttlasset. Innertältet satte jag upp i tisdags. I går regnade det för mycket för att jag skulle vilja springa ut och in med prylar och blommor. Men i dag har jag varit ledig. Och det var nog tur det. Att flytta ut växthustunnel och alla blommor var ett mer tidskrävande bestyr än jag hade trott. Kanske mest för att jag gick igenom alla plantor, tog bort fula blad och fyllde på med jord där det behövdes.

Efteråt var det fantastiskt skönt att krypa ner i bubbelbadet - ibland känns det som jag skvätter mer jord på mig själv än i krukorna. Passade på att ge Riva en påskschamponering också. Har aldrig haft hjärta att fotografera henne drypande blöt i badet, men i dag blev det en bild som halvtorr. Och på eftertork framför brasan.

Nu är det bara att vänta och se hur plantorna klarar sin första natt "hemifrån". Har ställt in fjärrgivaren i tunneln och kollar temperaturen stup i kvarten. Ska nog ställa basenheten vid sängen i natt.

Peppar, peppar ...

Jag är rätt tacksam när jag ser rådjuren långt ut på åkern. Det är där de håller sig tidiga förmiddagar och när det börjar dra mot kväll. Så har det varit sedan vi slutade mata för en dryg vecka sedan – trots att trädgården nästan är fri från snö. Håller tummarna för att de stannar där borta och inte lockas hit av det som börjar komma upp i rabatterna!