Ett fruset spöke?

Vid lunchtid planterade jag ut mina nya julrosor i silltunnan (arrangerade växter i den i höstas, men de blev rådjurslunch i februari). Inbillade mig att jorden skulle gå att gräva i, men tre centimeter ner låg permafrosten kvar efter 2010 års istid. Tog en slägga till hjälp för att få bukt med det frusna, men till slut var maken tvungen att hjälpa mig. Resultat: ett upp och nervänt jordslott krönt med fastfrusna lekakulor.

Vid tretiden började det snöa och nu har temperaturen sjunkit. Rejält. Och så blåser det. Tyckte så synd om de stackars små julrosorna att jag var tvungen att stoppa om dem. Körde ner bambustänger i jorden, virade om ett par fleecefiltar och satte fast dem med hjälp av en massa klädnypor. Funderade ett tag på om julrosorna skulle bli lyckliga om jag hängde ut min engelska varmvattenflaska, men det hade nog varit att ta i.

Hoppas nu bara inte grannarna tror att vi har kidnappat lilla spöket Laban.

Rosor till kläder och kruka

I går var jag på mitt livs första trädgårdsmässa. ”Din trädgård” i Örebro. Ingen större mässa och lite för få montrar som handlade om trädgård, men det jag var ute efter fanns. Har drömt om trädgårdsbyxor med rosor på ända sedan förra våren. Nu har jag ett par hängslebyxor i knickersvariant. Och en matchande shortskjol. När jag köade till kassan klarade jag inte av att hålla fingrarna borta från arbetshandskarna. Jag vet – det är hur opraktiskt som helst med handskar som har ljusrosa detaljer och vit spets – men de är så söta!! Fick en scarfs i samma rosmönster som byxorna på köpet. Hoppas att grannarna ska uppskatta mina inköp, med tanke på att jag i somras inte gick att skilja från fågelskrämman när jag rantade runt i mina urtvättade gamla mysbyxor med mer eller mindre resår. Några gånger var det visst nattlinne också …

Jag hade också hoppats på julrosor. I synnerhet en grönblommande. Nu står tre olika varianter i groventrén och väntar på att omplantering. Dessa underbara blommor.

Det blev lite annat också. Sådant som inte riktigt var tänkt – lökar till olika doftliljor i vitt och ljusrosa, en ranunkel och tre holkar – två till småfåglar och en till fladdermöss. Jag älskar fladdermöss. I våras satte vi upp en fladdermusborg, men jag har hela tiden velat ha en traditionell holk också. Ska bli så mysigt när de börjar flaxa kring huset igen.

Jag ska lyckas!

Nu har jag trillat dit igen. Jag skulle ju inte! Men fler fröer är på väg hem. Några solrossorter, en pensé, mer blå bergvallmo samt en luktärt. Och så aklejor. Flera stycken. Trots att jag inte fått mer än ett frö att gro i år – och då har jag ändå sått vid två tillfällen.

Jag älskar aklejor. När jag var liten seglade vi ofta till ett ställe där det finns en gammal masugn. Där framför låg en stor oval rabatt med lupiner, pioner och aklejor. Nässlor var det också gott om. Min bästis och jag blev osams i den där rabatten när vi förälskade oss i samma pion och trampade in i rabatten för att hinna knipa den först. Jag vann tyvärr. Det gjorde inte bara ont på ben och armar, det kostade flera dagars vänskap också.

Masugnen står kvar, men rabatten är vildvuxen och består i dag mest av storvuxna ogräs. En bäck rinner förbi masugnen. På andra sidan av bäcken, nedanför slagghögarna, går det fortfarande att hitta rosa och lila aklejor som har frösått sig själva. Kan inte se mig mätt på dem.

Nu vill jag ha massor av aklejor i trädgården. Men de är svåra, de små uslingarna. Har läst om odlare med riktig tumme för aklejor. Det bara poppar upp små plantor ur jorden, verkar det som. En del låter sådderna stå i vanlig rumstemperatur, andra växlar: rumstemperatur på dagen och kylskåp nattetid. Vissa köldbehandlar i kylskåp under flera veckor – ibland månader. Några gräver ner sådderna under snön medan en och annan bara strör ut frön på marken under hösten.

Det vore väl sjutton om inte jag också skulle lyckas. Den här gången ska jag nog testa lite olika metoder samt ha massor av tålamod. Tänker inte ge mig förrän en hel släktträff med aklejor har samlat ihop sig där ute i trädgården.

Sorter: Rosa klematisakleja – Clementine Salmon Rose, svart akleja, sibirisk akleja, pink petticoat, blå hallonakleja – Tower Light Blue, rosa hallonakleja – Tower Light Pink, Mellow Yellow samt blandningarna Gardener´s Store och Biedermeier Mixed.

Överst, underst eller mittemellan?

Har varit lite fundersam när det gäller växthustunneln. Jag lyckades visserligen montera den själv och lista ut vilken sida av självvattningsmattan som ska vara uppåt.

Värmemattan har jag inte brytt mig om förrän nu, eftersom tunneln står inomhus. Men ... snart hoppas jag kunna ställa ut tunneln i växthuset och då ska jag använda undervärmen. Frågan är bara: var ska den placeras? Har försökt bestämma mig för om den ska ligga ovanpå eller under självvattningsmattan. Men det har inte känts riktigt bra – värmen är ju eldriven.

Nu har jag pratat med leverantören. Jag hade fel i båda fallen. Värmemattan ska ligga under brickan – alltså den som självvattningsmattan ligger i. Och för att värmen inte ska smita ska det helst ligga en frigolitskiva allra underst.

Lite synd att ingen bruksanvisning följde med. Det är nog första gången jag faktiskt har längtat efter en sån där "gissa vad bilderna betyder-manual" à la Ikea.

Svarta bakom röda

Jag kan redan se det framför mig. En upphöjd rabatt mot västväggen. Svarta stockrosor inramade av knallröda lupiner. Har just skolat om stockrosorna. The Watchman heter de. Lupinerna – My Castle – ligger fortfarande i fröpåsen och väntar. Hoppas nu bara de är så röda som de såg ut på bilden. Och att jag kan få båda blomsorterna att slå ut någorlunda samtidigt ...

Inte bara för utebruk

Luktärten har mer eller mindre stått bortglömd i ett söderfönster. Har kommit ihåg att vattna den då och då, men måste erkänna att jorden har torkat ut lite mellan varven. Men, den verkar inte ha tagit någon större skada.

Luktärten verkar faktiskt trivas ypperligt som krukväxt. Ingen klen gänglig planta här inte, trots att jag sådde så tidigt som den 30 december. Ska genast peta ner fler frön. Älskar luktärter och vill gärna få njuta av dem hela sommaren.

Årets sista sådd – 30 december 2009

Tio små fåglar satt på en gren ...

Det har gått så där med min blåa bergvallmo. Först var det en som gav upp, och sedan torkade tre stycken en dag när jag inte trodde att locket behövde vara på burken de bodde i.

Nu har jag en pytteliten kvar. Planterade om den häromdagen och ställde den på en hedersplats i odlingstunneln. Ingen av mina plantor blir så ompysslad som den.

Och snart hoppas jag på tillökning. Satte några nya förra helgen och passade på att så de återstående fröna i söndags. Nu håller jag tummarna hårt för att det ska gå vägen. Och gör det inte det, så finns det säkert fler fröpåsar att få tag i.