Einstein fick ett äpple i skallen …

… själv råkade jag blöta ner en tom toarulle.

Mamma berättade att hennes granne odlar i toarullar. Jag började samla. Det lät så smart. Men, det är ju hål i båda ändar. Att få till det med tidningspapper i botten gick inget bra, så till slut åkte hela kassen med toarullar ut.

Ångrar mig bittert.

För nu har jag kommit på knepet. Man fuktar rullen och låter den stå en stund. När den är genomfuktad är det bara att vika ihop ena änden till en botten och låta torka. Allra bäst blir det om man bankar ner botten lite inuti innan den torkar – till exempel med ett brustablettrör.

Hm … tycker de att jag är konstig på jobbet som jag skickar ut ett internmejl och ber alla samla toarullar till mig???

Lupiner från Texas

För massor av år sedan var jag utbytesstudent i en håla mitt emellan Dallas och Houston. Det blev ett år fullt av intryck – de flesta positiva. Ett av de vackraste var "the Bluebonnet" – Texaslupinen.

På våren kantas motorvägen mellan de båda storstäderna av breda lupinfält som får svenska linodlingar att blekna i jämförelse. Lite blåare än blåsippor, nästan lika blå som blåklint.

Jag hade med mig ett par fröpåsar hem till Sverige och var så rädd om fröerna att jag sparade dem i flera år – att fröer har bäst föredatum var ingenting jag hade snappat. Inte ett enda frö grodde när jag till slut försökte i våras.

Av någon anledning verkar fröna vara svåra att få tag i, men förra veckan hittade jag äntligen en fröfirma i Texas som kunde tänka sig att skicka till Sverige. I dag damp påsen ner i brevlådan – ett hundratal små fröer som mest påminner om smågrus – både till utseende och konsistens.

Hoppas nu bara de gror. I så fall blir det en knallblå hörna i trädgården – mitt eget lilla Texas.

En amaryllis till Knut

Lagom till Knut slog amaryllisen ut – just som julen skulle dansas ut.

På G

I går tittade maken på ritningen till planteringsbordet. I dag kom virket hem. Lärk som ska tåla att stå ute i både vått och torrt. Spännande!!

Lite väl snabbt

Det går lite väl snabbt i fönstret. Scarlet O'Hara har inte ranglat iväg alltför långt än, men luktärterna måste jag nog toppa till.

Men tänk så trevligt om det fungerar. En luktärt i vitsippsbuketten vore inte fel.

Planering före plantering

Oj, oj, oj! Hur kunde jag förlora greppet så totalt? Vill inte ens erkänna hur många fröpåsar jag ”råkat” köpa.

I helgen satt jag vid köksbordet. Smått panikslagen. Hur ska jag egentligen hinna plantera alla fröer? Och var i hela friden ska jag stoppa ner dem? Det blir till att skaffa fler kragpallar och ta fram spaden för att gräva nya rabatter. Delen av trädgården som jag har tänkt förvandla till ett woodland i miniformat får nog vänta till hösten …

Jag lär med andra ord inte vara sysslolös i vår. Och knappast nu i vinter heller – för om det här ska gå vägen så är det bara en enda sak som gäller – planering.