Före och efter

Man vet att maken är svältfödd på utflykter när man frågar hur det vore med en tur till finfina plantskolan en timmes bilfärd bort och han nästan rusar till bilen ;)


Jag har knappt gjort något alls i trädgården den här säsongen. Det har varit för mycket annat och orken och lusten har inte räckt till. Så i kväll efter utflykten var det härligt att ta itu med den här rabatten där matta buskage av akleja har trängts med självsådd gurkört i vitt och blått.


Så här såg rabatten ut i halvlek.


Nu är dagens inköp av främst höstanemon, olika echinaceor och alunrot planterade. Mina halvt bortglömda dahlior grävdes också ner samt tre plantor stockrosor. En har jag fått av en vän och de andra två hade självsått sig bland morötterna. Jag passade även på att tillsätta flera hinkar med champinjonjord eftersom jorden kändes lite torftig.

Jag är så nöjd. Både över att få känna mig jordig och över min ”nya” rabatt. Det ska bli spännande att se hur planteringen ser ut om ett år.

Indisk spikklubba

Den stod där i vägdammet någonstans på vägen mellan Ranthambore och Jaipur. Precis intill vägen. Bara någon meter från körfältet där bilarna susade förbi i hög hastighet. Jag blev kär. Blixtförälskad. En spikklubba, som en upp och nedvänd änglatrumpet.

Vår indiske guide berättade att offras till guden Shiva i en hinduisk ceremoni och att det är därför det växer så mycket spikklubba utmed vägarna.

När jag kom hem köpte jag en påse med frö till datura metel, det vill säga indisk spikklubba. Inte ett endaste frö grodde. Jag köpte en till påse. En stor påse den här gången. Alla fröer petades ner i jorden i förhoppning om att åtminstone ett skulle gro. Jag tror att i princip alla grodde.

I kväll har den första blomman slagit ut. Den är så fint och doftar fantastiskt. Nästa år vill jag ha en hel månskensrabatt med indiska spikklubbor.

Det blir inte mycket gjort i trädgården

Det blir inte mycket gjort i min trädgård i år. Och inte många inlägg här på bloggen heller. Det är ont om både tid och lust. Fast det kanske hänger ihop.
 
En sak som tar en del tid just nu är skrivandet. Bok nummer två – Dimhäxan – har just börjat produceras och i veckan fick jag se framsidan. Jag är så nöjd!
 

Samtidigt skriver jag på bok nummer tre. En sådan där dag när det regnar och åskan ligger på lur känns det som en alldeles perfekt sysselsättning. Det började åska redan i går eftermiddag och verkar ha hållit på även i natt.


I eftermiddag slutade regnandet och släppte fram solen. Då blev det en del gjort i trädgården. Bland annat tog jag mig tid till att äntligen sätta ut plantor av kinesisk blomkål och svartkål i kålhuset. När jag ändå hade luckan öppen passade jag på att så två sorters kålrot.

Gurkan för dagen

Tidigt i våras sådde jag en mörkblå variant av blomman för dagen. Fröerna grodde inte, trots att jag lät dem försöka i flera veckor. Samma sak hände med en tomatsort.

Så … jag ställde undan papperskrukorna och tänkte att de kanske går att använda till någon annan sådd. Sedan glömde jag nog bort det hela och sådde ovetande gurka i samma krukor.

Nu har jag flera gurkplantor och en tomatsort som samsas med blomman för dagen.

Hur blomman för dagen-fröerna kunde gro efter att först ha legat i blöt i tre dygn (nej, det var inte riktigt meningen) för att sedan hållas fuktiga i flera veckor och för att slutningen vara helt torra i ännu fler veckor är mig ett mysterium.

Men jag tror att jag kommer att få en riktigt vacker gurkan för dagen-plantering i växthuset i sommar :D

Årets lass med champinjonjord

Så där ja, då var årets lass med champinjonjord införskaffat. Nu kanske tomaterna äntligen kan få flytta från sina små papperskrukor till de stora hoar där de ska växa resten av säsongen.

Happy World Naked Gardening Day

I går vaknade jag, drog upp rullgardinen och möttes av synen av snö på grenar med blommande magnolia, körsbär och plommon. I dag är det World Naked Gardening Day. Tror att jag lämnar walkover för grannarnas skull och med tanke på de minst sagt isiga vindarna som fortfarande sveper genom trädgården.

Äntligen – en regnskur!

Usch, så trött jag är på torkan! Bilden tog jag för ett år sedan när jag ännu inte visste hur torr sommaren 2018 skulle bli. Så här grönskande är trädgården definitivt inte nu. Till och med vitsipporna i dungen är bruna i kanten.

I måndags var vi i jaktstugan med vänner och passade på att besöka en glassrestaurang på vägen hem. Samtidigt började det brinna i skogen på grannmarken. Vi stannade på en kopp te hos vännerna och tittade på röken från deras terrass. Ett dygn senare var branden under kontroll.

Ytterligare ett dygn senare började det blåsa. Militären bistod med helikoptrar som kunde vattenbomba och gårdar fick förhållningsorder om att vara beredda på att snabbt kunna evakuera så väl kor och hästar som människor. Tack och lov behövde ingen evakueras och branden ska åter vara under kontroll sedan snart ett par dygn.

Att höra regnet börja smattra mot taket i eftermiddag kändes alldeles ljuvligt. Gräsmattan är ju redan gul och jag har låtit bli att så på friland. Det känns inte som någon idé förrän vi får en ordentlig blöta. Jag hoppas att den kommer!