Vitlöken är nedgrävd

Så där. Nu har vitlöken äntligen kommit ner i jorden. Jag har väntat och väntat på att det ska bli kyligare ute och nu har det till slut blivit det. Jorden har fått sig några nävar med pelleterad hönsgödsel och de finaste och största klyftorna från sommarens skörd har lagts i fåror och täckts med jord. Härligt! Härmed antar jag att odlingssäsongen 2019 är inledd :D

En dag med icke-väder

För några år sedan intervjuade jag en kvinna som beskrev en sådan här dag som en dag med icke-väder. För henne var det inte särskilt positivt, men jag tycker att det är rätt mysigt. Det har ju inte direkt varit brist på sol den senaste tiden. Dessutom är det fantastiskt varmt och skönt ute samt vindstilla.


Jag har fortfarande pelargoner ute. Några hänger i växthuset där jag har valt att avstå från extravärme. Den på bilden har klarat sig utomhus. Vi hade minusgrader på nätterna under några dygn och så kallt som minus fyra grader. Då svepte jag in pelargonen i frostfiltar. Det var tydligen fullt tillräckligt.


Jag vet inte om jag någonsin har haft så många fina tomater kvar i växthuset. I år har plantorna slingrat sig mellan vinets rankor och klättrat ända upp till nocken. Det är fantastiskt att kunna plocka tomater ovanifrån. Dessutom är de riktigt goda.


Det är inte bara pelargonen som har klarat sig under frostfiltar. Sallaten har också fått ha täcke över sig flera nätter. Den ser hur fin ut som helst, men jag är inte säker på hur den smakar eftersom jag tycker att mina fåglar kan få njuta av den. Och de tycker definitivt att den smakar bra så som de kastar sig över bladen.


Även lök och grönkål mår fint, liksom morötter och rödbetor. Är det förresten någon som vet om gulbetor är svårare att odla än vita och röda betor? Jag har gigantiska knölar av forono, albina vereduna och chioggia, men de gula (touchstone gold) är knappt större än rädisor.


Det är visserligen vackert med alla gula löv som ligger i gräset. Men så här års är det lite torftigt runt huset. Jag saknar alla blommor i rabatter och krukor. Tur att det finns cyklamen och ljuslyktor att placera ut. De livar verkligen upp och får trädgården att kännas mer välkomnande.

Min bok har kommit!

Jag är så glad! I dag kom en lastbil med min första bok.


Riva hjälpte förstås till med att packa upp de exemplar som förlaget har skickat till mig och som jag kan sälja till personer i min närhet.


Fast jag undrar om hon inte egentligen mest var intresserad av att tillskansa sig kartongen.


Hon älskar papplådor.


Min allra första bok! Det är så spännande att jag blir alldeles knollrig av lycka :D

Härlig höst

Så härligt det har varit på sistone! Årets brittsommar var verkligen fantastisk och så välbehövlig. Jag gjorde knappt någonting förutom att sitta och läsa i ett soligt hörn.

Jag kan varmt rekommendera "Vild eld" av Ann Cleeves. Jag är väldigt förtjust i hennes böcker om kriminalarna Jimmy Perez på Shetland och Vera Stanhope vid Northumberland & City Police. "Vild eld" är tyvärr den sista hon tänker skriva om Shetland. Jag hoppas innerligt att hon kommer att fortsätta serien om Vera och att Ann Cleeves inte planerar att gå i pension. Det sistnämnda skulle jag ha lite svårt att acceptera ;)


I sommar har jag flera gånger sagt att det med tanke på hur det har varit måste komma vitsippor i oktober. Några vitsippor har jag förstås inte sett, men jag har i alla fall en vit packsippa som blommar i trädgården.


Den asiatiska kålen växer fint och är betydligt större än på den här bilden som nog är ett par veckor gammal. Jag är dock dålig på att skörda den till mig själv. Jag vet ju att mina tre små fåglar blir himlastormande glada bara de ser bladen.


Övervintringsboden och pelargonerna som jag drog upp ur rabatten och som fortfarande efter tre veckor låg på en planteringsbricka utan att ha fått en droppe vatten har varit ett dåligt samvete som gnagt i mig. Någon lust att ta itu med ”problemet” har jag inte alls haft.

I fredags kväll bestämde jag mig dock och efter en god natts sömn klev jag upp och jobbade tills allt var färdigt och boden inte längre var ett virrvarr av huller om buller. Efteråt fick jag rotmos, fläsklägg och köttkorv hos mina föräldrar. Vilken belöning!

Nu kan jag fortsätta läsa böcker utan att behöva tänka på trädgård förrän det är dags att avveckla växthuset för i år. Där är det dock fortfarande fullt av små röda tomater i taket, så det får vänta ett tag till.


I vinterträdgården har min bellaforma plötsligt blivit alldeles översållad av chilisar. Jag märkte knappt att den här habanero-chilin hade satt frukt. Ser fram emot att få skörda dessa godingar.


Och så måste jag visa min blyblomma. Den är så fantastisk. Tänkt att en planta kan blomma så mycket!

Underbara höstsommar

Jag gör inte ett dugg. Faktiskt. Torsdag och fredag har ägnats åt latmaskande och det är precis vad jag tänker fortsätta med i morgon och på söndag. Jag tror inte att jag har varit så avslappnad sen semestern. Just nu behöver jag inte mer än brittsommarvärmen och en bra bok i loungegruppen – (kan verkligen rekommendera Sharon Boltons nya bok ”Hantverkaren” för den som vill bli riktigt rysligt rädd ända in i benmärgen). Trädgården klarar sig själv, växthuset har det bra, maken jagar älgar och det finns knappt ett endaste måste. Höstsommar är nog det bästa som finns just nu!

Finfin basilika

18 augusti.


Nu.

Måste jag verkligen?

Det blåser hårt. Och kallt. Jag vill inte gå ut och ta hand om mina rabattpelargoner. Jag vill läsa bok i soffan och inte göra ett endaste nyttigt dugg.

Men nu har det varit frost två morgnar den här veckan. I går var det nästan två minusgrader ute. Tur att jag uppmärk- sammade den klarar stjärnhimlen i fredags kväll och gick ut med frostmattorna, trots att jag egentligen bara ville krypa ner i min varma säng och sova.

Jag antar att jag måste öppna dörren och sparka ut mig själv, greppa en spade och börja gräva. Kanske lägger jag bara plantorna i en balja och krukar upp dem en annan dag. Eller så får jag merlust när jag kommer ut och fixar allt lite så där geschwind …