Kräftskiva och tomatsoppa

Det blev en jättetrevlig kräftskiva i går kväll med massor av skatt, sång, prat och god mat. Underbart att ha så härliga grannar.



Tomatsoppan blev uppskattad och den är så fantastiskt god att jag måste lägga upp receptet. Fast jag slår vad om att det är de hemodlade, solmogna tomaterna som gör att den blir extra fin. Soppan passade dessutom väldigt bra till just kräftskivan eftersom den nästan får exakt samma nyans som en kokt kräfta.

Tomatsoppa från växthuset

1 kg tomater
3 vitlöksklyftor
1 gul lök
1-2 tärningar grönsaksbuljong
1-2 msk olivolja
färsk chilifrukt
salt
vitpeppar

Tvätta och grovhacka tomaterna.

Hacka lök, vitlök och chili – jag har hittills använt en liten bit habanero pastel.

Fräs löken i oljan utan att löken tar färg.

Tillsätt tomaterna som snart börjar vätska sig.

Tillsätt buljongtärningarna och – om tomaterna inte vätskar sig så mycket – vatten.

Smaka av med salt och peppar om det behövs. Mixa soppan med mixerstav och låt den puttra ytterligare en stund.

Servera med riven västerbottenost eller parmesan alternativt krutonger – gärna kryddade med salvia.

Soppan går bra att göra ett par dagar i förväg.

Kräftskiva med grannarna

I onsdag lämpade fiskarna av tio kilo kräftor hos närmaste grannen och i torsdag kväll kokade hon och jag kräftorna. Och sanningen ska fram så var det mest hon som kokade (jag vet att det är dubbelmoraliskt som bara den, men jag fixar inte att stoppa ner kräftorna i vattnet) medan jag höll låda och var sällskap samt läste godnattsaga för sonen. Det tog några timmar och då och då fick vi göra avbrott för att samla in rymlingarna – otroligt vilken fart de små rackarna får när de väl har tagit sig ur baljan och ner i gräset.
 

I kväll ska ”kollektivet” ha kräftskiva hemma hos oss. Vi står för för- och efterätten. Jag hade tänkt göra pumpasoppa, men efter att ha skördat två kilo tomater i växthuset så får det bli tomatsoppa i stället. Till efterätt blir det Ernst julostkaka med min pappas goda ostkakor som grund. Har aldrig testat tidigare, men har varit nyfiken på hur det blir.
 

Närodlat och hemgjort – till och med snapsen är ekologisk, även om den kommer från Systembolaget.

Eftersom allting – till och med dukningen – var färdig i går kväll behöver jag inte göra någonting mer än att ställa fram ett par extra stolar, plocka några blommor till de tomma vaserna, kyla snapsen och vänta på gästerna som har med sig pajer, matig sallad, röror, bröd, grönsaker och fördrink.

Jag planerar att lata mig hela dagen. Ska testa om det är varmt och soligt nog för en dag med en god bok i solsängen nere vid bryggan. Maken har just kommit hem från bockjaktspremiären och kommer nog att sova i flera timmar.

Vackraste vallmon

I våras tog jag alla mina påsar med vallmofrö och strösslade ut dem i blomsterrabatterna och tänkte: blir det så blir det. Och det blev. Jag har haft så vackra vallmor i vitt, laxrosa och violett, enkla och fyllda, släta och krusiga. Och så har jag haft den här som har blivit min stora favorit. Är den inte vacker?

Huller om buller

Sedan i går kväll är det en enda villervalla här hemma. I alla fall utomhus. Markiser och ampelhängare är nermonterade och alla växter och möbler bortburna – så långt ifrån huset som möjligt. Ingenting är sig likt.

Just nu äter jag frukost i lugn och ro, men om ett par timmar lär det vara oväsen här när målaren kommer och ska tvätta fasaden. Sedan ska den målas. Katten är sur eftersom hon inte får vara i sin utegård, men där ska det ju också tvättas och målas.

Jag hade hoppats på solsken och bryggväder, men det känns lite för kallt. Nu sneglar jag på grannens altan och funderar på om det kan vara skönt att sitta där och läsa när högtryckstvätten brummar här hemma.

Juligt pyssel

Jag kunde inte hålla mig i går, så jag öppnade pysselpaketet och tog fram symaskinen och slog mig ner i vinterträdgården – perfekt ställa att pyssla på en dag med lagom blandning mellan sol och moln.

Jag vet inte hur många år sedan det är jag hade symaskinen framme. Jag syr alltid för hand om jag måste. Så det blev till att läsa bruksanvisningen väldigt noga för att ens klara av att trä den. Och sedan fick jag läsa anvisningen till julstrumpan minst lika noga för att förstå hur den skulle sättas ihop.

Det tog sex timmar, men jag klarade av att lista ut varför maskinskrället vägrade sy raksöm, och jag lyckades sy med både stoppning och foder och vågig kant. Är så stolt och har fått en sådan förskräcklig mersmak att jag nog måste gå ut på stan och leta lite tyg till något nytt att sy.

Stooor måne!

Ni missar väl inte supermånen i kväll? Tur att natten ser ut att bli ganska klar.

Julafton mitt i sommaren

I går före maten cyklade jag ner till bryggan för ett dopp. När jag kom hem stod maken med dörren öppen och sa att det hade varit en tjej och lämnat paket, att hon hade en flyttkärra uppe vid vägen och att jag kanske hann i fatt henne om jag trampade på riktigt snabbt.

Jag blev så till mig att jag råkade vrida till styret, så först kunde jag inte cykla i väg. Men jag lyckades vrida styret rätt och trampade i väg som en liten gnu. Jag hittade mycket riktigt bilen och släpet, sambon och hundarna, men ingen blogg-Malin. Till slut fick jag se henne på vägen och kunde cykla tillbaka. Sedan kramades vi och bytte alldeles för få ord medan regnet sakta började falla.

Malin, så roligt att få träffa dig i verkligheten! Och tusen tusen tack för alla fina böcker, för frökuverten, lavendelpåsarna, pyntet och för tyg och instruktioner till julstrumpan. Jag älskar Tilda och jag har tänkt försöka mig på symaskinen hela sommaren, så här ska pysslas och läsas. Och flyttar du tillbaka och ångrar dig så kan vi säga att jag bara har förvarat dem åt dig :)