Frosten har rimmat

När våra gäster gick hem i natt låg diset tjockt över åkern − i alla fall så långt jag kunde se. Tydligen var det rimfrosten som var ute och smyckade alla träd.

Just nu äter jag frukost inne i "stugvärmen" medan jag försöker bestämma mig för växthus eller inte växthus. Kanske är det för kallt i dag. 17 minusgrader just nu, men solen värmer − kanske går det att lata sig där inne om dörrarna hålls stängda.

Kanske blir det en dag med papper och penna i hand. Jag skulle i alla fall behöva börja planera mina sådder. Kolla hur många tomatsorter jag har och var de ska växa. Se över vad som växte var och försöka planera sådd efter växtföljd. Eller också lutar jag mig bara tillbaka och njuter av att se alla froststjärnor i taket.



Uppdatering kl 16:15
Det blev ännu en kåldolmedag med dörrarna på vid gavel. Temperaturen hoppade raskt upp till tio minus och jag har inte gjort ett endaste vettigt handtag. Bara läst en bra bok och njutit av solen. Och pratat med grannarna som blev nyfikna och tittade förbi på en pratstund. Underbart härligt vinterväder!

En kåldolmeflicka

Det här har varit min utsikt i dag. Trots att temperaturen visade tio minus i skuggan, så var det riktigt varmt i växthuset. När jag hade krånglat dit solstolen och knölat mer mig i filt, värmemadrass, värmefilt och duntäcke blev det så varmt att jag kunde ha dubbeldörrarna på vid gavel. Har känt mig som en mycket nöjd liten kåldolmeflicka. Nu är jag rödlätt och har små fräknar på näsan.

Det grönskar i groventrén

Det växer över förväntan i mitt lilla land i groventrén. Det här är min sallat. Drog upp plantorna för en vecka sedan och planterade om de finaste i ny jord. Fast särskilt mycket att äta är det än så länge inte.

Kalla döden

Sorgmyggor i planteringsjord är ett ämne som de senaste dagarna har diskuterats i facebookgruppen "Köksträdgården".

Smart, smart smart! tänkte jag i höstas när jag bestämde mig för att låta säckarna övervintra i boden. På det sättet skulle jag ha tillgång till tinad jord när planteringslusten satte in. Det jag inte tänkte på var sorgmyggorna. De har ju det perfekta klimatet där inne i säckarna. Rena BB, antagligen. Så i kväll har snälla maken släpat ut säckarna i snön. Det är tio minusgrader ute och kallare ska det bli.

Jag brukar inte vara så mordisk, men just nu hoppas jag att de sorgsna dör av chocken och att kylan ska göra processen kort med så många som möjligt.

Våren som försvann

Katten och paprikan är rörande överens − det ska vara vår nu. Det var det ju i förrgår. Båda vill sola i de varma strålarna. Paprikan vill njuta av ljuset och kissen vill höra fågelkvittret som just har kommit i gång. Är rätt tacksam för att paprikan inte kan prata. Just nu räcker det med att höra Rivas gnälliga små jam och se den förebrående blicken. Tror hon verkligen att det är jag som har tagit hit snöovädret?

Årets första rabattröj

I går gick jag omkring och hoppades på stormigt väder med hällregn till i dag. Kände för en mysdag inomhus. Men det är kav lugnt och solsken från klarblå himmel. Så härligt!

Jag trodde att det var riktigt kallt ute, eftersom termometern visar på någon minusgrad, men i solen på baksidan är det ljuvligt. Så jag har haft sekatören framme för årets första rabattröj. Sparrisstumparna är bortklippta och i mitt ”stenparti” har allt det fula på kattmyntan klippts bort.
Blev förvånad när jag hittade gröna små skott under allt det grå.

Tänk att lite trädgårdsklipperi i solsken kan få mig att le så brett. Och då är klockan inte mer än elva. Ser redan fram emot eftermiddagen!

Rosor för sjutton!

Jag älskar att få blommor. I synnerhet den här dagen. Den 6 februari är det datum så maken och jag blev tillsammans. I dag är det 17 år sedan.