En nybörjares försök i trädgården
Men hallå, vad är det för små hattifnattar som tror att vad som helst går för sig? Växa i min majsodling på det där sättet! Fnys.
Det spirar för fullt i sådden med "fjärilsrabatt". Det är bara tre frön som inte har grott av de 49 jag sådde. Och nu börjar de avslöja sig. Kan inte tänka mig att det är något annat än krasse som växer i plugghål 2F och 2G.
I kväll har jag inte stuckit fingrarna i jorden. Jag har inte odlat någonting. Bara njutit. Ätit middag i kvällssolen, förlorat mig i en bok, blivit varm i själen av fågelsång, guldkantade moln och allt längre skuggor. Det är ju trots allt lillfredag nu när jag får ha onsdagarna för mig själv.
Nå ja, vecka för vecka ... eller kanske snarare månad för månad. Det är inte direkt så att min lilla blå bergvallmo växer i samma takt om tomatplantorna. Nej, här går det lugnt och försiktigt tillväga. Just nu verkar det mest som om den satsar på taggar. Men, fyra blad och flera millimeter större än förra månaden – inte illa för en liten perenn.
I höstas läste jag att tomater går att odla upp och ner. Gissa om jag blev sugen på att testa. Så, i år ska jag försöka mig på att odla tomatplantor som inte behöver bindas upp. 
Jag borrade ett stort hål i konservburken, samt sex mindre hål för överflödigt vatten och upphängning.
Hålen blir ganska vassa. Med ett buntband i varje går inte sisalsnöret av.
Det stora hålet i konserven behöver tätas på något sätt. Hade tänkt använda vitmossa, men hade inget ärende till skogen. Så i stället blev det en avklippt petflaska. Krångligast av allt är att få igenom tomatplantan utan att skada bladen. Hoppas nu bara att stammen inte blir tjockare än petflaskans öppning.
Så där jag. Rosor inhandlade. Två planterade. Dels den som jag fick med mig från kalaset i söndags och som har sugit vatten i på tok för många dagar, dels Louise Odier. 
