Mitt nya liv

Nu är de på väg till jobbet. Några sitter redan framför datorerna och planerar morgondagens tidning. Och om en kvart är det morgonbön.

Men inte för mig. Jag äter frukost i sängen och funderar på hur snart jag kan knatta ut till växthuset. Hoppas solen tänker visa sig.

I dag börjar mitt nya liv. Jag har gått ner från heltid till 80 procent – till att börja med under ett år. Det betyder lediga onsdagar. Onsdagar kommer att betyda växthus och plantor, trädgård och spade. Och så kanske lite målande och eget skrivande. Vi får se. Ska ta dagarna som de kommer och riktigt njuta av ögonblicken. Det är knappt jag tror det är sant!

Yes, det gick!

När pop up-boxen med tomatplantor kraschlandade för några veckor sedan var jag rätt säker på att det var kört för fröerna jag samlade på Kap Verde. De jag hade sått i samma box som tomaterna blev verkligen pytt i panna och de osådda hade legat ute i ordentlig kyla.

Eftersom jag ändå inte kunde låta bli att hoppas sådde jag om fröerna. Och det verkar faktiskt som om kylan hade gjorde fröerna gott – trots att de kommer från varmare breddgarder. Andra sådden gick faktiskt bättre än den första och nu har jag både små plantor av paradisfågelträd och gul trumpetbuske.

De lär knappast vara härdiga i det här klimatet, men kanske kan de stå i ett fönster och påminna om solsken och turkosblåa vågor.

Gröna små piller

Hittade en liten present på tangentbordet när jag kom till jobbet i morse. Perfekt – nu kan jag inte misslyckas i trädgården i sommar!

Oväntat besök

I går kom en vän från gymnasietiden och hennes man på besök. De hade med sig hemsådda små plantor. Dahlior, purpurklätt och vita lejongap. Så trevligt – både med plantorna och att träffas. Det var rätt många år sedan vi sågs, för någonstans på vägen tappade vi kontakten.

Men, för ett tag sedan hittade hon ett inlägg som jag hade skrivit på Odla.nu och följde länken hit till "Växthusliv". Hon var inne på bloggen vid ett par tillfällen innan hon insåg att det var jag som skrev. Gissa om jag blev glad och förvånad när hon mejlade till mig via Odla.nu. Ännu gladare blev jag när hon ville träffas och att hon var sig lik.

När jag omskolade dahliorna nu i eftermiddag, tänkte jag på hur roligt det är vi delar intresset för odling – för så vitt jag minns var det ingen av oss som hade fallenhet för det i tonåren.

April, april

Påsken har varit så fin. Så varm och så solig. Blev därför väldigt förvånad när jag vaknade till det här bakslaget ...

Ett eget woodland

Känner mig riktigt glad. I förmiddags fick jag se att ägarna till skogsdungen intill vårt hus var ute och jobbade med diket. Vi har tänkt prata med dem ett bra tag om biten närmast huset – dels för att vi hoppas att de inte ska lägga sin hästhage så att den slutar precis intill vårt hus, dels för att vi väldigt gärna skulle vilja arrendera ett litet hörn närmast tomten. Det är så fint där. Massor av vitsippor på våren. De följs av liljekonvalj och så småningom av hallonsnår. Min dröm är att skapa ett litet ”woodland” som börjar på tomten och blir vildare och vildare ju längre bort från husen man kommer.

Det var inga problem. Ägarna var inte längre intresserade av att göra hästhagen så stor. Diket är tydligen i vägen och gör det hela lite för krångligt. Hästhagen kommer att sluta på andra sidan av diket och vi får göra precis vad vi vill med skogsbiten närmast oss – utan att arrendera. Dessutom har jag blivit lovad hur mycket brunnen hästskit som helst – underbart med snälla grannar!

Lyckad flytt

Till min stora glädje mår växterna prima ute i växthuset. Det har varit rätt kallt de första två nätterna – tre minus natten till påskafton – men i växthustunneln har det inte krupit under 14,5.

Första natten hade jag lysröret på för värmen skull, men efter att ha lagt ut en fråga om det på Odla.nu, fick jag svaret att det kan bränna växterna. I stället höjde jag temperaturen på värmemattan och kopplade en timer till lysröret. Nu är det i gång mellan 03.00 och 07.30, eftersom det brukar kunna bli lite extra kallt så dags.

På långfredagen ställde jag även ut mitt lilla ”växthustält”. Det har bott framför vardagsrumsdörren. Jag har placerat en frostvakt där inne och glädjer mig åt att ytan som ska värmas upp är så liten. Minitältet står dessutom på en tjock frigolitskiva, för att hindra kylan från stenläggningen.

Nu ska jag ut och njuta av ännu en solig dag i växthuset.