Städerskan från yttre rymden

Jag lägger ut en bild från i söndags. Då hade jag fått nog av jorden och struntade i om växthuset återigen skulle bli pudrat med nya tjocka lager. Med andra ord: städdags.

För att inte få jord i lungorna, ögonen eller håret testade jag att jobba med munskydd (det som jag borde använda när jag blandar betong), cyklop och en gammal duschmössa. Det var varken skönt eller trevligt, men betydligt bättre än det skulle ha varit utan.

Nu är växthuset välskurat och alla växter avjordade. Dessutom har det i veckan börjat gro på åkern, så nu behöver jag nog faktiskt inte städa efter några fler jordstormar den här våren.

Stormbyar fulla av jord

För en vecka sedan tog vi hem våra vita utemöbler som stått hos en målarfirma sedan i höstas. Snövita och fina. Samma dag började bonden med vårbruket på åkern. Sådd och tillplattning. När jag styrde hemåt den dagen låg det som ett stort kakaomoln över åkern.


Sedan dess har det blåst. Och blåst. Och blåst. Jag blir brun under fötterna om jag går ut i vinterträdgården och har fått täcka soffor och soffbord med lakan och filtar. Jag kan inte fatta att det tar sig in där när dörrarna är låsta.


Men jorden tar sig även in i huset. Fönsterbrädorna är täcka med jord och i går när jag putsade skrivbordets glasskiva blev allduken brun. Innan jag gick och lade mig försökte jag tejpa igen vädringsventilen i det rummet. Men det är likadant i alla rum som vetter åt söder. Datorn får jag ställa in i garderoben.


För en stund sedan gick jag ut till växthuset för att vattna. Det var inte skojigt. Mitt nyputsade, välstädade och iordninggjorda växthus.


Hoppas nu bara inte att fröerna bonden har sått är bortblåsta. Just nu önskar jag mig flera regniga och vindstilla dygn så och spirande grödor som binder jorden. Därefter väntar städning. Massor och åter massor av städning …

Min indiska spikklubba lever

Jag är så glad att min indiska spikklubba (datura metel) har överlevt vintern och börjat växa. Egentligen odlade jag den som ettåring och skulle sätta nya fröer nu i vår, men det behövs ju inte när den fortfarande är pigg och glad. Jag tog in den en kväll i höstas när frosten hotade och glömde mer eller mindre bort den under lysrören i övervintringsboden. Nu har den börjat skicka ut sidoskott och i dag fick den en ny kruka med både hönsgödsel och epsomsalt. Hoppas att den uppskattar ompysslingen och blir riktigt fin. För säkerhets skull ska jag prata snällt med den och locka med en ännu större kruka.

Hur undviker jag spinn?

Gurkan verkar trivas väldigt bra. Den växer i alla fall så det knakar. Än så länge bor den under en stor odlingsklocka där den får ett fuktigt och bra mikroklimat som håller spinnkvalster borta. Men snart vill gurkan sträcka på sig och klättra och då får den inte längre plats i sin huv. Det betyder tuffare tider med torr och varmt luft. Är det någon som har bra tips på hur jag undviker de små odjuren? Jag kommer inte att köpa rovspinn-
kvalster. Då blir gurkorna på tok för dyra. Någon tipsade om tagetes. Att blommorna skulle kunna hålla spinn borta. Jag är skeptisk till sådana metoder, men är beredd att prova. Är det någon annan som har hört att samplantering med tagetes skulle kunna fungera? Jag tar emot alla tips på spinnmotarmetoder som finns för att få behålla mina gurkplantor gröna och friska.