Äntligen – en regnskur!

Usch, så trött jag är på torkan! Bilden tog jag för ett år sedan när jag ännu inte visste hur torr sommaren 2018 skulle bli. Så här grönskande är trädgården definitivt inte nu. Till och med vitsipporna i dungen är bruna i kanten.

I måndags var vi i jaktstugan med vänner och passade på att besöka en glassrestaurang på vägen hem. Samtidigt började det brinna i skogen på grannmarken. Vi stannade på en kopp te hos vännerna och tittade på röken från deras terrass. Ett dygn senare var branden under kontroll.

Ytterligare ett dygn senare började det blåsa. Militären bistod med helikoptrar som kunde vattenbomba och gårdar fick förhållningsorder om att vara beredda på att snabbt kunna evakuera så väl kor och hästar som människor. Tack och lov behövde ingen evakueras och branden ska åter vara under kontroll sedan snart ett par dygn.

Att höra regnet börja smattra mot taket i eftermiddag kändes alldeles ljuvligt. Gräsmattan är ju redan gul och jag har låtit bli att så på friland. Det känns inte som någon idé förrän vi får en ordentlig blöta. Jag hoppas att den kommer!

Iskall morgon

Fy, vad det är kallt! I söndags kväll fick jag en känsla efter att jag hade krupit ner i sängen. Tassade ut i nattlinnet och flyttade känsliga växter från växthus till vinterträdgård. Vilken tur! Det var sex minusgrader när jag åkte till jobbet på måndagsmorgonen. I natt har det nog varit ännu kallare. Vindrutan ser i alla fall inte rolig ut. Skönt att jag är ledig och slipper skrapa den :)


Tur att solen värmer ordentligt redan så här på morgonen. Jag har varit i växthuset och tittat till min sallat och den ser helt opåverkad ut.


Jag bara måste få visa en bild från i tisdags kväll. Jag hade just kommit hem från bokbussen och skulle sätta mig att äta tillsammans med maken är jag upptäckte att himlen var onaturligt rosa. Jag rusade ut i trädgården för att se bättre och upptäckte en pelare i ännu intensivare rosa mitt i. Jag tvekade. Stå kvar och njuta eller rusa in efter kameran? Jag sprintade. Det var inte fullt lika rosa på himlen när jag kom tillbaka, men häftigt ändå.


I dag hade jag tänkt plantera ut jordgubbsplantorna som kom från Klostra i går. Mara de bois heter sorten och ska vara fantastisk. Men just nu är det ju inte ens att tänka på att gräva. Det kanske är bättre att låta jordgubbarna bo i växthuset tills kylan försvinner för den här gången. Jag ska i alla fall packa upp lådan. Om jag minns rätt så innehåller den även dahliaknölar och ett antal plantor citronverbena.


Dessutom ska jag så indisk spikklubba. Upptäckte sådana längs vägen mellan Ranthambore och Jaipur och läste senare att det är en annan sort än den vi har. En sort som ska dofta fantastiskt (datura metel). Jag köpte en påse med några få fröer när jag kom hem. Inte ett endaste har grott. Nu har jag köpte en rejäl påse. Något ska väl ändå gå att locka upp ur jorden. Vill väldigt gärna ha stora krukor med dessa vita skönheter i sommar.


Och så en lycklig nyhet. I måndags skrev jag på ett nytt bokkontrakt. Precis som med Spökkullen är det en kapitelbok för bokslukaråldern – cirka 9-12 år. Fast den är gången är det en riktigt läskig bok, mer rys än mysrys. Dimhäxan heter den. Det känns så spännande.