En påsktomat

Jag har inte alls tid att blogga. Ska ju vara på fest om mindre än 20 minuter. Men när man går förbi den övervintrade tomaten och plötsligt får se något oväntat, så kan jag inte låta bli. Tomat mogen till påsk, tänk va! (Bilden är inte Photoshoppad - bara stressigt tagen i lite väl soligt fönster;)

Glad påsk!

Här ska letas påskägg och ätas godis innan det blir fest hos vänner till kvällen. Hoppas att solen ska vilja titta fram också.

Men först vinnarna i tävlingen om dahliafröer:
Marie med bloggen Cajsas Faster
Lotta Vid Vätterns Strand
Växthusmadam
Sofie Persson
Annika Nilsson

Fröer kommer med posten i nästa vecka. (Eller så snart jag har fått era adresser.)

Glad påsk!

Bilden är från i somras. Tog den hos grannen på andra sidan skogen. Tack Anna för att jag fick låna dina kycklingar och för den fina dahlian.

Bra början på påsken

Så härligt påsken har börjat. I går var det pubkväll uppåt skogen. Supertrevligt, fast jag trodde nog att det var någon mer än jag på det fullsatta gästgiveriet som skulle komma utklädd till påskkärring. Men den bjuder jag på – jag fick ju klä ut mig och det var huvudsaken :)

Den här dagen började med soligt bubbelbad i en närboende kollegas utomhusjacuzzi och växthuslunch. I eftermiddag har maken och jag förberett så mycket vi har kunnat till vårt bidrag inför morgondagens knytis med påsktapas. En lång tupplur blev det visst också.

Än så länge har jag inte sått något i dag, men nu ska jag ta fram alla fröpåsar som ännu inte sorterats in i pärmar. Känner att jag börjat förlora översikten. Kanske blir det också en kvällsådd innan jag slocknar på nytt. Vi får se.

Det här är gårdagens och onsdagens sådder:

Chili: Large Red Hot Cherry, Hot Apple, Takanotsume, Cascabel, Pasilla Bajio, Fatalii White, Chilhuacle Negro, Cabai Chili Tree, Filius Blue, Mulato, Chilaca, Poblano, Chipotle, Ancho, Early Long Slim Cayenne, Peperone Picante och Red Bitch. (Jag vet att ett par är samma sort i olika stadier – misstag när jag blev frötokig i Mexiko.)

Sallat: Cossallat Crisp Mint och Blonde Marachère, plocksallat, Green Ice och rucola.

Övrigt ätbart: Salladslöken White Lisbon och brysselkålen Falstaff.

Blommigt: Kejsarvindan Split Second, nejlikan China Doll, Japansk lykta, gurkört, lupiner och svartöga.

Första natten i växthuset

Härligt! Växterna har överlevt första natten i växthuset, eller rättare sagt i drivhustunneln som står inne i växthuset. Vet inte hur många gånger jag sprang ut i mörkret i går kväll för att justera värmen – jag ville ju inte att chilisarna, fuchsiorna, dahliorna och kattmyntan skulle börja koka i sina krukor. Sedan sov jag med termometern på nattduksbordet. 14 grader visade den när jag vaknade. Och varmare lär det ha varit nere vid krukorna eftersom jag kör undervärme. Nu sjunker nog temperaturen något eftersom jag har tagit bort de tre fleecefiltarna som låg ovanpå tunneln i natt. Jag ska definitivt gå ut med fler växter i dag. Det ska bli så skönt att slippa ha alla plantor inomus.

Vilken överraskning!

Mina chilisar och paprikor utgör en snårskog i växthustunneln som blockerar hela entrén till vårt hus och gör så att både vi och gäster måste gå in och ut via groventrén. Skogen är så tät att jag inte ens har orkat titta på den sedan jag kom hem, men i morse, när jag åt frukost i växthuset, njöt av solen och gråsparvarna byggde bo i päronholken, så bestämde jag mig. I dag ska de ut. I alla hälften, utifall att några svimmar av friskluften. Gissar hur förvånad jag blev när jag såg två paprikor på gång på min Mini Bell Pepper. Tusen tack för fröerna Lotta ”Vid Vätterns Strand”!

På tok för många tomater

Jaha, någon som tror att jag inte har lyckats samla på mig för många olika sorters tomatfröer i år?

Det har jag.

Om jag endast odlar tomater i växthuset så kan det nästan gå att klämma in alla sorterna. Fast då måste jag möblera om. Och det vill jag egentligen inte. Dessutom vore det ju bra om paprikorna får plats. Gurkorna och tomatillon får helt enkelt klara sig bäst de kan utomhus och melonen får jag nog strunta i.

Nya sorter som ska testas är: Brandywine, Cream Sausage, Green Grape, Kumoto, Lemon tree, Mei Wei, Oxheart, Red Pear, Principe Borghese, Selandia, Sweet olive och Tomatoberry.

Dessutom har jag min övervintrade gula plommontomat, delikatesstomten som jag tog fröer från i somras, en god tomat jag snodde fröer från i Mexiko samt frö som jag har fått. Den tomaten har inte heller något namn.

Och så de gamla favoriterna: Gardener's Delight, Golden Sunrise, Green Zebra, Incas, Red Pearl, Sun Belle, Sungold, Sunstream, Vildtomat, Whippersnapper, Yellow peareshaped och Supersweet 100.

Sådde alla utom Whippersnapper i går. Den sådde jag för någon månad sedan.

Undrar om någon av sorterna kan tänka sig att bo utomhus (tacksam för tips). Jag får helt enkelt sparka ut några sorter och hoppas på en lång och varm sommar.

Lömsk räkning från Allers trädgård

Så irriterande och fult! Jag höll just på att betala en prenumeration på Allers trädgård av misstag. Jag nappade nyligen på ett liknande erbjudande från en annan trädgårdstidning och tänkte först att det var räkningen för den. Men icke! Det var ett prenumerationserbjudande förklätt till räkning – har aldrig sett något liknande förut. Jag var tvungen att läsa flera gånger för att komma fram till hur det verkligen förhöll sig. Undrar hur många som går på det här och beställer en prenumeration de egentligen inte vill ha.

Mexiko tur och retur



Jag var övertygad om att det skulle vara vår nu. I går var dagen då jag skulle sätta upp tunneln inne i växthuset och bära ut mina plantor.

Det var i alla fall så jag tänkte när vi bokade resan till Mexiko och som vi kom hem ifrån i fredags. Att nattemperaturen skulle ligga på -12 grader fanns inte på världskartan. Men, jag har i alla fall fått känna på riktigt härlig sommarvärme och ljummet, salt hav, fått snorkla bland färgglada fiskar, havssköldpaddor och riktigt stora stingrockor vid världens näst största korallrev och upplevt mayaindianernas gamla ruinstad Chichen Itza.

 
Vi bodde på ett supertrevligt hotell på stranden en liten bit ifrån Puerto Morelos nära Cancún.

Jag uppskattade djungeldungarna som fanns på flera ställen på området och där det både fanns spännande växter och djur – allra mest förtjust blev jag i tvättbjörnarna. Det var en hona med sex ungar som såg på pricken ut som tvättbjörnarna i Robin Hood på julafton.

 
Runt omkring hotellet fanns det egentligen inget annat än snåriga mangroveträsk. Jag ville så gärna se en krokodil, men stängslen var nästan lika rejäla som i Jurrasic Park och allt jag såg var de otaliga ödlor som lapade sol i gräset och på stenläggningen. Fast i utkanten av området fanns det en träskplantering i miniatyr. Fick veta av en av dem som drev hotellet att det bodde en skygg bebiskrokodil på 50-60 cm där. Letade och letade, men såg inte till någon krokodil förrän jag satte mig på huk vid vattnet för att spana efter uppstickande ögon. Och där var den! Den låg och sov med huvudet på den dyiga banken. En meter ifrån mig. Som tur var fick den hjärtsnörp och dök ner i vattnet med ett väldigt plums när jag ropade på maken. Vet inte om bebisen hade växt till sig eller om en annan krokodil hade lyckats kravla sig in på området, för den här var åtminstone tre gånger större än vad den borde ha varit.

 
I tisdag var vi inne i Cancun för att leta lite fröer. Hittade inget större utbud, men några påsar (12) blev det samt konserver med chili och hibiskussaft. Där låg det stora högar med chili i grönsaksdisken och intill var en tjej i full färd med att avtagga kaktusblad. De är supergoda i juice, men inget vidare att äta kokta.

 
Juicer var de väldigt duktiga på på hotellet. Till frukost fanns det en stor juicebar med olika sorter. Det var så väl grönsaker och frukter som kokos, pecannötter, rostade havregryn och russin som mixades eller kördes i råsaftcentrifugerna. Min favorit blev juicen med apelsin, selleri, persilja och pekannötter. Saften med rödbetor och den med guava var också jättegoda. Selleri och persilja är ingenting jag själv skulle ha kommit på att blanda i, men här kommer det att behövas extra mycket persilja i sommar.

 
På vägen tillbaka från Chichen Itza besökte vi en mayafamilj. De odlade en del chili, men framför allt koriander. Jag gillar ju inte koriander, men nu ska börja odla egen. Låter kanske knäppt, men jag vill väldigt gärna lära mig att uppskatta den här smaken, så därför ska jag ge koriandern en rejäl chans.

 
I Mexico används koriander i det mesta – inte minst i guacamolen – så det känns som om jag redan har börjat träna. Jag har alltid massor av vitlök i min guacamole, men vitlök verkar inte vara en krydda som hör hemma i det mexikanska köket. I alla fall inte där jag har ätit. Mosad avokado säljer de dock i stora påsar – tänk om vi kunde köpa det här! Det är skillnad på avokado och avokado!!!

 
Men som sagt, nu är jag hemma igen och längtar till växthuslivet. Eftersom blomvakten redan hade så mycket bestyr med mina växter avstod jag från att så tomater före resan, men nu ska här sås och sås och sås.

Gojibusken grönskar

Jag är så glad över att min gojibuske har överlevt vintern. Den har stått i ett hörn i boden och sett mer död än levande ut. Vid ett par tillfällen har den fått en slurk vatten, men ärligt talat så trodde jag att det var lönlöst. Grenarna var så kala och grå. Men … i mitten av februari tog jag in den och nu grönskar den. Bladlössen som också ville vara med är bekämpade och grenarna har beskurits. Snart ska busken få en ännu större kruka. Om det blir några blommor och bär i år är väl osäkert, men det vore väldigt roligt om den ville blomma så småningom.

Rörig men trevlig ändå

Jag blir så sugen på att läsa när ”Handbok för din trädgård” dimper ner i postfacket. Boken är så fin och vid en första bläddring ser den jättetrevlig ut. Men när jag väl sätter mig ner får att läsa så tycker jag mest att den är rörig. Tänkte författaren Susanna Hultin ens på struktur och målgrupp när hon skrev? Det är mest en pytt i panna som inte tycks ha någon naturlig följd annat än årstidernas. Bönor och ärter avhandlas på elva rader och då är det både luktärter och hjälmbönor och blomsterbönor som omfattas. Sedan hoppar författaren raskt vidare till beskärning av äppelträd. Fast här och där hittar jag guldkorn. Äntligen trillar poletten ner så jag förstår hur jag ska tänka när jag beskär mitt stackars illa tuktade päronträd. Dessutom gillar jag det personliga anslaget och känner att jag trots allt är riktigt glad för den här spretiga lilla boken som av någon anledning får mig att tänka på Kamratposten.

Sådd i snö, blommar i tö

Jag har läst om det här med vintersådd flera gånger, men det har inte blivit av att jag har testat eftersom jag inte behöver så i snö. Men lite spännande är det ju att testa i alla fall så nu har jag grävt ner tråg med fröer till dahlior, lupiner, japansk lykta och en klematissort. Ser fram emot vad som kommer upp i tö. Om det nu kommer upp något … Någon som har testat den här metoden?

Vinn dahliafröer

Jag är så nöjd med dahliafröerna jag skördade i somras. De gror jättesnabbt och det ska bli så spännande att se hur blommorna ser ut.

Skörden blev rätt stor, så jag har fem påsar med fröer att lotta ut. Vill du vara med och tävla så skriver du ditt bästa trädgårdstips här i svarsfältet samt tipsar om tävlingen på din egen blogg. Skriv ingen adress – den uppgiften tar vi när jag har dragit vinnarna på påskafton.

Att odla en wok

Jag har snöat in på wok på sistone. De är så gott och så smidigt och bra att ta med i matlådan. Extra plus för att grönsakerna är blandade i maten och inte behöver göras i ordning extra vid sidan av. Varje gång jag skär grönsakerna tänker jag att jag nästan skulle kunna odla min wok själv. Okej, kanske inte vattenkastanjerna. Och champinjonerna är smidigare att köpa. Likaså kycklingen och räkorna som jag brukar lägga i. Men för övrigt. Framåt sommaren ska det nog bli wok à la Lindas trädgård med paprika, sugar snaps, chili, vitlök, salladslök och groddade mungbönor. Så fantastiskt gott och fräscht det låter.

Jag vill inte vattna!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen – jag är en lat odlare. Jag älskar uppstarten med sådd och omskolning, men underhållsdelen mitt i sommaren är såååå tråkig. Jag vill slippa stå där med vattenslangen i växthuset om kvällarna.

I blomsterboden finns en komplett bevattningsutrustning som aldrig har använts. Den kommer nog heller aldrig att användas. Jag har öppnat lådan ett par gånger och fått panik när jag har sett alla miljoner delar som ska sättas ihop. Dessutom tror maken att den ska gå sönder och förvandla trädgården till ett träsk med krokodiler. Jag ringde leverantören för att fråga om den verkligen inte var säker. ”Nix”, sa den trevliga försäljaren som själv hade fått krokodiler i trädgården när han trodde att utrustningen skulle sköta bevattningen. ”Hälsa gubben att den inte är att lita på”, sa han innan vi lade på.

Nu tittar jag på en annan variant av automatisk bevattning där man inte behöver ha tryck på i slangen dygnet runt. Med den skulle jag bara behöva sätta på vattnet och pilla ludd ur naveln medan den gör jobbet. Ska visa den för maken när han kommer hem och fråga vad han tycker. Sedan behöver jag inget mer än en robot som rensar ogräs medan jag snarkar gott i solstolen.

Vacker bok om klättrare

Egentligen var jag inte så intresserad av innehållet när jag fick ha-begär för Sanna Töringes nya bok. Det var den underbara titeln ”Vildvin & Honungsros” och blåregnet på framsidan som fick mig fast. Om jag hade en sådan där liten list till hylla så skulle jag nog ställa boken där och njuta av den som en tavla varje gång jag gick förbi. Nu har jag ingen list, men boken hamnar nog ändå på ett synligt ställe så att jag kan bläddra i den då och då.

Till en början så är det mycket gröna klätterväxter i den här boken – precis som jag misstänkte. Jag är inte så jätteintresserad även om jag har kommit på att jag nog vill ha humle någonstans i trädgården. Men det stannar faktiskt inte där. Boken innehåller dessutom blommande klättrare – både perenna och ettåriga. Och längst bak finns ett litet kapitel om ätliga klättrare. Bättre och bättre, men andra ord.

Jag gillar de enkla växtporträtten där man får ett hum om huruvida växterna passar eller inte, beroende på läge, erfarenhet och engagemang. Personligen kommer jag nog att bläddra i boken lite då. Läsa om det jag för tillfället är nyfiken på.

Dags att börja tro

Tjohoo!!! Jag har äntligen förstått hur pop up-boxarna fungerar. Vattningsmässigt, alltså. Förra året var jag så frustrerad att jag skrev till Nelson Garden och frågade hur de egentligen är tänkta att fungera, men hon som svarade sa att hon inte riktigt visste. Sedan dess har jag varit lite sur på boxarna. Men nu, som sagt – äntligen. Hittade trixet i en bok. Det är den där kapillärkraften som jag i teorin förstår men som jag i praktiken inte litar på. När håligheterna har fyllts med jord, så är det bara att hälla vatten i underredet och vänta. Efter en stund är ytan faktiskt fuktig. Då är det bara att hälla av vattnet. Helst fantastiskt! Jag har hela tiden tänkt att det nog behövs lite rötter för att vätan verkligen ska vandra uppåt, men tydligen inte.

Pluttar i pluggarna

Det låter kanske helknäppt, men nu har jag stirrat på Snuttens pluttar bra länge och funderat på om de går att använda som gödsel. Vet inte hur mycket näring det är i kaninbajs, men det är ju frestande med hemkörd, pelleterad gödning.

Främst hamnar nog pluttarna i pallkragarna, men jag testar i mina pop up-boxar också. De är ju så besvärliga att fylla – i alla fall om man ska bottna med bra jord och toppa med såjord. Så nu har jag sått två brätten med dahlior och kattmynta. Hälften av pluggarna har två kaninpluttar i botten.

Det ska bli intressant att se om det blir någon skillnad. Hoppas givetvis att jag ska få kraftiga och fina plantor i de kaningödslade pluggarna.

Äntligen en kamin i växthuset

Jag har drömt om en kamin i växthuset i flera år. Och nu äntligen. Har hela tiden tänkt att jag ska ha en vedeldad kamin, men vill inte ta bort ett fönster för uttag till skorstenen. Vill också att kaminen ska gå att flytta på sommaren när växthuset invaderas av blommor. För en vecka sedan började jag leta kaminer och råkade få syn på en gasolkamin som ser ut som en ”en riktig” kamin. Den är dessutom flyttbar. Hoppas att den ska sprida skön värme och förlänga säsongen och kanske även förgylla småruggiga kvällar i sommar.

Highway to ...

Det här är en motorväg. En motorväg för harar. Den börjar nere vid spökkullen och slingrar sig i en allt bredare S-kurva ända tills den passerar traktorspåret. Det är då den blir riktigt bred. Och så skutt över diket och raka vägen fram till fågelbordet för nattens skörd av solrosfrö. Ska lägga grenarna från päronträdet här och hoppas att haren tycker det smakar riktigt kalas. Jag antar att belöningen blir nya små harungar som sitter och viftar med öronen i tomma krukor och äter friskt av klematis och violer. Men, men …