Lyser upp hösten

I går intervjuade jag en fantastiskt trevlig människa som bodde i en saga. Nåja, kanske inte på riktigt, men det såg ut så med de gammaldagsa hästboxarna som till häften doldes av humle, hönsen som sprätte omkring i buren intill och alla fina stilleben hon ordnat kring huset. Och så alla lyktor. När jag åkte därifrån undrade jag över lyktorna jag själv köper och gömmer undan i boden. I dag har jag ställt ut lyktor lite varstans och hängt upp några i päronträdet. Längtar nästa till mörkret så att jag får se dem glittra.

En underbar dag

Vilken fantastiskt härlig dag! Solsken, solsken och åter solsken. Grejade lite i trädgården på förmiddagen, men från lunch och framåt satt jag i växthuset - åt lunch, läste trädgårdstidningar och hade mina föräldrar samt faster på fika. När fikagästerna åkte hem kändes det som en riktigt fin vårkväll, bara sången från en ensam koltrast saknades. Till sist blev det även middag i växthuset medan himlen färgade sjön laxrosa, dagen övergick i skymning och första stjärnan tändes.

En sista doft av sommar

Har plockat in en bukett blommor till kvällens höstmiddag. Känns nästan overkligt att gå ut i snålblåsten och knipsa av luktärter, solhattar, kattmynta, lavendel och sista solrosen. Så här somrigt blir det nog inte mer på den här sidan nyår.

Rapsfält och rosor med frostig kant

Det är sådana kontraster just nu. I går när jag åkte mellan två städer för att göra en intervju, passerade jag guldrostiga träd och nyharvade gärden, men också ett blommande rapsfällt och en åker där folk var i full gång med att skörda stora vitkålshuvuden. I synnerhet rapsfältet fick tiden att kännas lite hopblandad.

I morse hade vattenytan frusit på näckrosbaljan och hela gräsmattan såg ut som florsocker. Och rosorna var alldeles frostnupna. Vackert, men kallt!

Höstprimörer till lunch

I natt ska det bli kallt. Riktigt kallt med flera minusgrader. Det fick mig att tänka på morötter och att det nog är dags att dra upp de sista ur landet. Så nu har jag gjort det. Några riktigt stora blev det, men rätt många små – ”någon” har visst missat att gallra här och var … Men det gör ingenting. De är så mjälla och fina och smakar precis som vårprimörer. Ska koka dem hela till lunch och låtsas att det är just vår och att träden där ute i blåsten snart ska veckla ut sina musöron.

Frossar i vindruvor

I dag har vi haft trädgårdsröj. Växthuset har skrubbats med varmt såpvatten, både in- och utvändigt. De sista hoarna med tomatplantor fick samma behandling samt alla trädgårdsmöbler. I år var det lite knepigare eftersom vinrankorna har växt sig så stora. Jag passade på att plocka av alla klasar före städningen, så i kväll blir det druvfrossa.

En räddad dahlia

I går kväll sjönk temperaturen rejält. Maken skyndade ut med fleecefiltar till dahliorna och ställde en värmefläkt i växthuset. Tyvärr verkar den inte ha gjort susen, men det blev i alla fall inte riktigt så kallt där inne som i trädgården. Det var tre minusgrader när jag åkte till jobbet i morse, så jag vet inte om filtarna hjälpte heller. Men en dahlia hann jag rädda innan frosten slog till. Kan inte låta bli att le när jag ser den på köksbordet.

Finaste souveniren

Rosenskönan som jag rensade bort från hotellrabatten på Kap Verde
i vintras verkar stormtrivas. I sommar har den bott i en gammal sockerlåda på terrassen. Rätt så torrt och full sol från förmiddag till solnedgång. Nu har plantorna i sockerlådan förvandlats till fem krukväxter och blommar som aldrig förr. Tänker på Afrika och blir glad varje gång jag ser dem.

Vill blomma

Vi skulle äta upp den, men glömde den där den låg på ett fat i köket. Nu har den blivit gammal och torr, men har ändå lite livskraft kvar. I alla fall tillräckligt för att försöka slå ut.

I midsommartid?

Uppe vid vägen blommor lupinerna som om det vore midsommar. Vid kattburen har kattmyntan slagit ut på nytt och vid blomsterboden veckar ros efter ros ut sina små blad. Min klematis vill visst inte vara sämre. Tänk att det kan vara så här mitt i oktober!

Kall natt

Somnade till stjärnfall och vaknade med frostig gräsmatta. Blev lite nervös eftersom jag inte har satt in någon värme i växthuset, men trots att temperaturen gått ner till - 0,8 utomhus i natt, så har det klarat sig där inne. Fast 0,3 är lite väl kallt. Ska gå ut och plocka av alla vindruvor och tomater. Kanske borde försöka plocka en sista bukett också i hopp om att blommorna i alla fall står sig några timmar.

Det är så här öknar bildas!

Spikar brädlappar över fönsterluckorna och lägger fuktiga handdukar i alla husets springor. Och så trär jag en stor plastpåse över hela växthuset.

Nja, kanske inte riktigt. Men jag önskar att jag kunde. Tre gånger har bonden harvat åkern som nu har torr och finfördelad jord. Det säger sig själv att stora höststormen ska komma just då.

Men jag har lärt mig lite sedan i våras. Nu var jag snabb med att stänga alla ventiler. Ska inte behöva dammsuga datorernas tangentbord den här gången!

En strejkvakt i växthuset

I våras fick jag en liten tomatplanta av en arbetskamrat. Först nu har tomaterna på den mognat med två frukter aningen större än bandybollar. Det är nog inte en tomat jag kommer att odla igen, eftersom den gav så lite – i alla fall här hos mig. Men god är den. Definitivt. Inte så fast fruktskött, men inte heller mjöligt. Smaken är riktigt fin, trots att tomaten är så mild. Och för att vara en så stor tomat är den tunn i skalet.

Frågan är bara vad den heter. Har fått en bild på fröpåsen av min arbetskamrat. Tyčkové står det på den. Utan det lilla v:et ovan på bokstenven c, blir det strejkvakt. Fast det låter ju inte riktigt som ett namn på en tomatsort.

Sniffa chili

Nej, jag har inte slängt mina chiliplator. Men, i går kunde jag inte låta bli att plocka av frukterna. Jag skaffade en ört- och svamptork i våras och har inte haft tillfälle att testa den. Det här kändes som en bra start.

Chilifrukterna har legat på svag värme sedan lunchtid i går. Gissa hur fantastiskt det doftar i boden just nu? Önskar nästan att jag kunde förlägga mitt kontor till blomboden i dag bara för att få insupa denna underbara chililuft.

Rosa bönor

Jag har länge undrat varför bönorna jag odlar går under namnet rosenbönor. Men nu plötsligt förstår jag varför. Det är nästan synd att de inte växer ut och in!

Kompost eller kontor?

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag ska göra med chiliplantorna jag sådde i våras. De har bott i växthuset ända sedan de ”föddes” och verkar trivas gott. Men jag har hört rykten om att det ska bli höst på riktigt nästa vecka. Och chili vill ju inte ha det alltför svalt. Först hade jag tänkt förpassa dem till komposten, men de är på tok för fina. Kanske vore det inte så dumt att ta med dem till jobbet och ställa dem i det stora fönstret som täcker ena väggen på mitt rum där – både varmt och ljust. Inte så dumt att skörda en chili då och då om jag känner att matlådan behöver lite extra krydda.