Jag har blivit med kamelia

När vinterträdgården var färdig dröjde det inte många veckor innan jag började fundera på kamelior. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker att det är så fantastiska egentligen, men fina är de ju. Och det vore ju roligt att se om jag kanske skulle klara av att ha en. Å andra sidan misstänker jag att luften i vinterträdgården är för torr. Det blir ju inte alls samma fuktighet som i ett växthus.

Efter många om och men och suktande blickar på plantskolornas kamelior så bestämde jag mig. Jag skulle inte lägga så mycket pengar på någonting som ändå bara skulle tappa alla knoppar, få spinn och dö. Men så i fredags passerade jag en blomsterhandel och fick se kamelior i fönstret för 139 kronor styck. Affären ville bli av med blommorna eftersom de inte skulle klara sig där någon längre tid och med tanke på priset så kunde jag inte låta blir att ta med mig en hem.

Nu är jag löjligt glad över min kamelia och hoppas att den i alla fall behålla sina fina knoppar och låter mig se blomningen en gång.

Trevlig tur in till jobbet

Vägen var en sjudande häxkittel när jag åkte in till jobbet. Snöröken såg verkligen ut att flyta fram när den kom farande utifrån åkrarna.

Men det gjorde inte så mycket.

I går upptäckte jag nämligen att "Odla i P1" finns som Podcast. Så trevligt! Jag är så trött på ljudböcker och lyssnar numera mest på "Klassisk morgon" i P2. Att få börja dagen med att höra om blå bergvallmo, pioner, kaukasisk förgätmigej och groblad var dock väldigt trevligt och lagom långt så att jag fick en dos Prokofjev på slutet.

Jag är så nöjd!

Egentligen vill vi inte ha varken lameller eller gardiner i vinterträdgården. Men när solen tittar fram och luften blir tjock av värme så inser vi att det är ett måste. Tyvärr så har vi inte ens kunnat föreställa oss något som skulle kunna bli snyggt, så vi bestämde oss för att i vår hänga upp skuggväv i väntan på att finna den perfekta gardinen.

Men nu slipper vi det. Jag var nämligen på tapasparty i grannbyn i fredags och fick se en enkel tunn gardin med knytband upptill. Helt perfekt – som skuggväv, fast snygg och lätt att hänga upp och ta ner igen.

Dessutom finns gardinen fortfarande att köpa och är nedsatt till reapris! Upptäckte också att modellen fanns som extra lång, så det blir även en uppsättning till växthuset där den ska få agera skuggväv på våren innan vinrankans blad har växt sig tillräckligt stora.

Årets första sittning i växthuset

Jag har nio fågelmatare samt spridda talgbollar i trädgården. Samtliga matare är fyllda till bredden och nu ska jag räkan fåglar en stund. Men varken solrosfrön, jordnötter, talgbollar, slaktrester från grannens kalvar, rapsfrö, äpplen eller hasselnötter verkar locka fåglarna i dag. Är kanske för sent ute.

Men jag har det bra i alla fall. Jag sitter i växthuset för första gången i år. Snön är bortrakad från taket, solen strålar, kaminen susar och jag sitter på en värmefilt.

Hoppas att maken ska tycka att det är härligt nog för lunch här ute när han kommer tillbaka från sin tur i längdspåret inne i byn – det där spåret som är så brant att jag aldrig mer sätter en längdskida där.

Vinterträdgården är verkligen underbar, men växthuset är fortfarande mera ute. Jag verkligen njuter av värmen, friskluften och ljuden runt omkring.


PS! Jag undrar förresten vad som hände här utanför i natt. Jag kom hem riktigt sent och vädrade som vanligt innan jag kröp ner i sängen. Pärlugglan hoade ute i mörkret och så plötsligt hördes flera skrik i ren dödsångest. Vet inte om det var en hare eller ett rådjur som fick sätta livet till och eller vad det var som jagade det stackars livet, men fy så rädd jag blev. Maken hade nog kunnat tänka sig att rea ut mig rätt billigt där ett tag när jag fegade ur totalt och ville sova närmare än ett frimärke.

Gult är inte alls fult

I måndags intervjuade jag en trädgårdsmästare om hennes liv och leverne. Plötsligt sa hon att folk sedan något år har fått för sig att gult är fult och att gult inte går an när det ska till att köras vårblommor.

Märkligt!

Gul lyser ju upp och kan vara hur fint som helst. Funderar på om jag inte ska vara motvalls och satsa på extra mycket gult till våren – det är ju alltid trevligt att få känna sig lite unik.

I dag är det tema ljusgult i Charlottas trädgård. Jag har inte så mycet som är just ljusgult, men gult finns det i alla fall lite grann av och när solrosorna blommar i sommar så hoppas jag på ett litet hav av gult.

Sommarens finaste stund

Det här är inte bara sommarens favoritbild, utan även ett av de härligaste tillfällena i somras. Jag skrev ett blogginlägg när jag satt där och även om jag använde bilden vid ett senare tillfälle så blev aldrig inlägget publicerat. Som tur är blev det sparat och kan användas nu i stället:

Jag har svept in mig i en ullig filt och kurar på terrassen medan solen dalar i guld och daggkylan sakta smyger sig närmre. Fukten doftar jord och lite höst när den börjar stiga upp ur marken. Borta bland träden försöker kajorna komma till ro och på åkern, där solen fortfarande värmer, hörs knirpet från sommarens sista svalor. Jag är så tacksam över att kunna sitta här och se rådjuret beta borta vid skogsbrynet och för humlan som bökar runt i en stockros och flyger vidare till solhattarna. Gässen har börjat kackla nere vid sjön och jag har sittut på bryggan i flera timmar och inte gjort annat än att titta på fiskarna där under ytan. Det prasslar till i luften. En trollslängda. Den verkar ha fattat tycke för min gula klänning och försöker landa i smocken. Det är mitt emellan kväll och skymning, mellan sommar och höst och lupinerna har åter börjat blomma.

Alla chilisar är omskolade

I går hade jag lite huvudbry. Det var definitivt dags att plantera om chili och paprika, men med sex minusgrader så är det ju inte bara att knalla ut till boden med plantorna – de skulle hinna frysa ihjäl innan de fick komma in i värmen igen. Jag försökte komma på om jag hade något isolerat med lock som jag kunde frakta dem i, men där gick jag i bet.

Till slut hämtade jag en stor balja med jord, omskolningskrukor och en stor planteringsbricka med höga kanter. Sedan slog jag mig ner med grejerna i vinterträdgården och satte igång. Hur jag hade trott att jag skulle få plats med alla omplanteringar vet jag inte riktigt. Alla chilisar och paprikor fick turligt nog plats under lysröret (med lite vilja och våld), men pelargonsticklingarna och blyblommorna som också skolades om fick nöja sig med en ljus plats i vinterträdgården.

Det börjar nog faktiskt bli dags att inse att odlingssäsongen är här på allvar och att det är dags att ta fram det tunga artilleriet – odlingstunnlarna.