25 januari 2014

Årets första sittning i växthuset

Jag har nio fågelmatare samt spridda talgbollar i trädgården. Samtliga matare är fyllda till bredden och nu ska jag räkan fåglar en stund. Men varken solrosfrön, jordnötter, talgbollar, slaktrester från grannens kalvar, rapsfrö, äpplen eller hasselnötter verkar locka fåglarna i dag. Är kanske för sent ute.

Men jag har det bra i alla fall. Jag sitter i växthuset för första gången i år. Snön är bortrakad från taket, solen strålar, kaminen susar och jag sitter på en värmefilt.

Hoppas att maken ska tycka att det är härligt nog för lunch här ute när han kommer tillbaka från sin tur i längdspåret inne i byn – det där spåret som är så brant att jag aldrig mer sätter en längdskida där.

Vinterträdgården är verkligen underbar, men växthuset är fortfarande mera ute. Jag verkligen njuter av värmen, friskluften och ljuden runt omkring.


PS! Jag undrar förresten vad som hände här utanför i natt. Jag kom hem riktigt sent och vädrade som vanligt innan jag kröp ner i sängen. Pärlugglan hoade ute i mörkret och så plötsligt hördes flera skrik i ren dödsångest. Vet inte om det var en hare eller ett rådjur som fick sätta livet till och eller vad det var som jagade det stackars livet, men fy så rädd jag blev. Maken hade nog kunnat tänka sig att rea ut mig rätt billigt där ett tag när jag fegade ur totalt och ville sova närmare än ett frimärke.

5 kommentarer:

Meta sa...

Lyckans ost att du har sol här är mulet idag igen
Längtar till växthuslivet på kolonin men det kommer snart
Ha en fin dag
kram Meta

Mia Maskros sa...

Åh vad det där lät mysigt!!! Det gäller att ta tillvara livets goda stunder :-) Hoppas att maken din tyckte att det var lika trevligt.
Jag har hört talas om det där med fågelräkning, men hur går det egentligen till?
Hur vet man att inte samma fågel kommer flera gånger, eller räknar man kanske hur många man har samtidigt vid fågelbordet?

Min plats i solen sa...

Låter som du hade det hur gott som helst där i växthuset och kanske vågade sig lite hungriga fåglar fram också?

Hu, jag förstår att du blev rädd och då är det skönt att kunna krypa nära.

Ta hand om dig Linda!♥

Varm kram
Lotta

Annica sa...

Det behöver ju inte vara någon som dog...ibland låter dom mkt ändå :) Vi hoppas på det...

Anita sa...

Men så märkligt. Tycker jag varit inne varje dag hos dig men det här inlägget har jag missat. Tror jag blivit lite kollrig i huvudet efter allt mitt fågelräknande. Har missat att svara på dina inlägg hos mig också ser jag. Ber om ursäkt. Man kanske får pippi av att titta på för mycket fåglar :)

Jag antar att du inte fick ihop så många fåglar eftersom du inte skrivit något inlägg om det. Det kanske blev bättre utdelning på Rockdala. Vet du att det låg i Tungelsta förr. Då brukade jag åka dit och frossa i fuchsior och pelargoner. Jag har köpt mycket på Rockdala genom åren. Nu brukar jag mest spana in dom på trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar. Har inte så många fuchsior längre. Men två övervintrar jag varje år, Celia Smedley och Anita (naturligtvis måste jag ha den).

Hemskt med skriket i natten. Det har hänt här också vid tillfälle. Det är verkligen hemskt. Man känner riktigt att det är något djur som skriker i dödsångest.

Blev det frukost i växthuset?

Kram Anita