29 september 2009

Pyssel efter jobbet


Det är så skönt att vara ute och greja efter en dag på jobbet. Att få vara i friska luften så länge solstrålarna klarar av att hänga kvar över trädtopparna.

I dag blev det höstpynt. Fick en pumpa av en arbetskamrat i torsdags. Hennes tanke var att jag skulle använda den i matlagningen, men jag kan bara inte med att skära i den. Den var nästan vitgul när jag fick den, men färgen har djupnat och blivit varmare för varje dag.

Lade ett lager med pinnar runt växterna. Har sett dem ligga på skogsvägen och varit sugen på att plocka dem varje gång jag gått ner till stranden i sommar. De ser nästan ut som drivved. Kom att tänka på dem när jag planterade och gick i väg med en hink för att plocka. Fick dessutom med mig några rönnbärsklasar som jag satte i den lilla krukan.

I natt kom kylan

Vaknade vid halv fyratiden i morse och fick av någon anledning för mig att jag skulle titta på termometern – har en sändare i växthuset som går till en av våra inomhus-
termometrar. 4,4 grader! Blev genast nervös och undrade hur kallt det egentligen var ute. Termometern i groventrén visade 2,7.

Okej. Viktigt beslut att fatta. Bita ihop och tampas med spöken, eller låta växterna frysa ihjäl. Till slut segrade fegisen, som tassade in till maken. Behöver jag säga att han inte var överlycklig när han drog på sig morgonrocken och klampade ut i mörkret för att trycka i kontakten till frostvakten.

Men jag är väldigt tacksam. Innan väckarklockan ringde upp mig ur sängen hade temperaturen på nytt hunnit dala. Som kallast var det 0,7 grader ute. I växthuset gick det aldrig under 4,2.

28 september 2009

Gyllene bär

Trots att det började så tokigt i våras har jag äntligen färdiga kapkrusbär i växthuset. De är små, men väldigt goda.

De har inte alls den där kladdiga ytan som de jag köper i affären brukar ha. Får mig att undra hur hårt kommersiellt odlad physalis egentligen besprutas.

27 september 2009

Hej då sopkvast!

Har handlat en lövsug/lövblås och en kompostkvarn. På förmiddagen var jag ute i trädgården och testade. Brum brum, så det lät. Men skojigt var det.

Lövsugen smulade sönder löven, så nu har jag perfekt jordförbättring till köksträdgården. Dessutom sög den upp allt skräp inne i växthuset. Hej då sopkvast!
Kompostkvarnen var inte lika skojig – hittade knappt några pinnar att mala ner. Men de jag hittade blev det bara småbitar av.

Det är sånt här man borde hitta i klapparna på julafton. Leksaker för vuxna.

26 september 2009

Carpe diem

Blomman för dagen är verkligen en påminnelse om hur snabbt något vackert kan vara över och hur viktigt det är att fånga dagen. De slår ut och blommar några timmar innan de viker ihop sig för att vissna.


25 september 2009

Nu så


24 september 2009

Godaste tomaten

Plockade första "kylskåpstomaten" i dag. Den såg rätt ospännande ut. Riktigt tomatröd och väldigt rund - ungefär så som tomater brukar se ut i affären - fast mycket mycket rödare. Men oj så god den var.

Hade tänkt ta en bild, men plötsligt var tomaten bara borta. Väldigt positivt överraskad av smaken. Dessutom är plantan vackrast av alla tomatplantorna. Den har kanske inte gett så jättemycket frukt, men de som kommer är väldigt välväxta. Och det skulle säkert ha blivit mer om jag inte hade klippt av plantan för att den inte skulle bli så hög.

Ska det vara på det sättet lär det bli fler kylskåpstomater nästa säsong.

22 september 2009

Aj då!

Min trädgårds-
mentor tittade på bloggen i dag och fastnade på in-
lägget jag skrev efter att ha stoppat om sparrisen inför vintern. "Men Linda, du får inte kvävegödsla på hösten", sa hon när hon läst om hönsgödslet.

Rynkan mellan ögonbrynen var rätt djup ...

Sedan tillade hon att jag helst inte ska fylla på med
kväve efter mitten av juli. Kvävegödsling hör våren och försommaren till. Anledningen, förklarade hon, är att plantorna kan sätta fart och börja växa. Därmed kan de förlora kraft inför vintern och få svårare att klara sig.

Aj då. Och jag som blev så glad när jag såg små sparrisknoppar titta upp ur jorden i helgen.

17 september 2009

Nya frukter på gång

Fick ett litet citrusträd i inflyttningspresent i vintras. Det var fullt av miniapelsiner som hängde och hängde och hängde. Makalöst tålmodiga. Hade trott att de skulle trilla ner från trädet, men icke. Det var bara någon enstaka som gick åt när Riva blev leksugen.

I slutet av juli började trädet se trist ut. Bladen var gulaktiga och frukterna såg lite ihopsjunkna ut. Jag ställde ut trädet i växthuset och plockade av apelsinerna. (Flera av kärnorna hade börjat gro inne i apelsinerna, så nu har jag fem nya små plantor på gång.)

Trädet gillade uppenbarligen att komma ut i solen och värmen. Bara ett par veckor senare kom det vita knoppar som slog ut och parfymerade hela växthuset. Nu har de flesta blommorna vissnat och ersatts av mörkgröna kart. Det ska bli spännande att se om de växer till sig och mognar till nya små apelsiner.

16 september 2009

Väl värd att vänta på


Åh, äntligen! I dag har första blomman för dagen vecklat ut sig och slagit ut i blått. Har väntat så länge att jag knappt trodde att det skulle bli några blommor.
Men nu så. Och det finns hur många knoppar som helst.
Tänk att någonting kan vara så vackert!

15 september 2009

Vänta ni bara!

Vill odla så giftfritt som möjligt. Det är därför jag främst gödslar med gräsklipp, nässelvatten och aska från kaminen. Önskar att det vore lika lätt att motverka ohyra utan att blanda in onyttigheter.

Förutom tvestjärtarna, som är rätt snälla i sammanhanget, har jag främst haft påhälsning av vita flygare och minerarflugor. Retar ihjäl mig på minerarnas larver som gräver långa slingrande gångar i bladen. Har fått klippa bort av massor av blad.







I sommar har jag lyckats skrämma bort myrorna från terrassen genom att pudra ordentligt med gurkmeja och kryddnejlikor. Det har faktiskt fungerat riktigt bra.

Nästa år ska jag försöka med liknande knep inne i växthuset. Funderar på sätta tagetes, basilika och persilja ihop med tomaterna. Har läst att det ska få de små odjuren att rynka på näsan och slå ner bopålarna någon annanstans. Dessutom ska det vara bra att lägga ut färska rabarberblad under växterna, eftersom oxalsyran i bladen får snyltgästerna att må dåligt.

14 september 2009

Havren har smugit sig in

Förbankat också! Jag som inte hade tänkt göra något mer åt sparrisen i år, förutom att skära av stänglarna när de så småningom vissnar. Men här är det bara en endaste sak att göra – rensa.

Har suttit vid kragpallarna och dragit upp strå efter strå i kväll. Hur många som helst. Alldeles grönt. Stora rötter är det också. Efter en stunds rensande upptäckte jag att det faktiskt inte är vanligt gräsmattegräs som växer, utan havre – överblivna ax som fanns i halmen och som nu passar på att skjuta skott i höstsolen. Suck!

13 september 2009

Bäddat för vårfint

Jag har ägnat dagen åt rabatten kring terrassen. Samtliga bukettspireor har klippts ner rejält. Kapade dem ordentligt när de hade blommat över i början av sommaren, men sedan dess har de växt på tok för mycket. Vill inte ha långa spretiga grenar som viker sig när det regnar och som inte riktigt orkar bära upp blomklasarna.

När jag ändå var igång med sekatören gav jag mig på lavendelrabatten utanför växthuset också. Alla överblommade stänglar ligger i komposten. Till min glädje upptäckte jag att några av plantorna har börjat blomma på nytt. Gillar min rosa lavendel Hoppas det stämmer att den verkligen är lika härdig som den lila och överlever vintern.

Det som tog mest tid i dag var lökarna. Har planterat i princip alla lökar som jag handlade förra fredagen – bortsett från de fransiga vita tulpanerna och några vita pärlhyacinter. Ska ha dem i min andra silltunna tillsammans med några andra mer färgglada lökar som jag inte har köpt än. Har dock inte planterat något i tunnan i dag eftersom jorden var slut.

Jorden i rabatten kring terrassen är förresten urusel. Hoppas att lökarna klarar sig. Där det inte är fullt av singel är det lerkokorna som reglerar. Har smulat sönder lera, fyllt på med massor av gräsklipp och blandat i sand där jag ska ha lökar som gillar sandjord. Massor av lökgödning och benmjöl har gått åt. Ska bli spännande att se resultatet i vår när lökarna tittar upp.

12 september 2009

Druvor utan gift

Har sett fram emot att kunna äta vindruvor utan att tänka på alla gifter som de i affären lär vara besprutade med.

Nu verkar det som om mina gröna druvor äntligen är färgia. Plockade en klase i dag och de små druvorna var rätt goda.

Inte perfekta, men okej. Kunde ha varit sötare, men det har ju varit lite si och så med solsken i sommar – å andra sidan bor ju stocken inne i växthuset.

Frågan är vad jag ska göra nu. Ska vindruvor gödas? Och måste jag verkligen beskära stockarna? Har en grön och en blå. Satte båda i maj. Den blåa har växt som bara den och försöker ta sig ut genom vädringsluckorna. Men inga druvor så här första året. Den gröna (Dr Schmidtmanns sockerdruva) har fått ett tiotal klasar, men har inte växt så mycket. Det är nog bäst att jag läser på, så att jag vet vad jag ska ta mig till med mina stockar.

11 september 2009

Höstblom i trädgården

Temperaturen gick ner till 4 grader i natt, men det verkar inte spela någon roll. Blommar gör det som bara den. Solrosor, astrar och stockrosor.





















10 september 2009

Inget vidare slut

Slutet gott, allting gott? Knappast. I alla fall inte för mina meloner.

Solen har vräkt ner hela dagen. 43,7 grader i växthuset när jag kom hem från jobbet. Vissa växter verkade rätt nöjda. Chilipaprikan hade äntligen börjat blomma – några månader för sent, men ändå, och blomman för dagen hade fått knoppar så stora att de ser ut att kunna slå ut innan frosten plockar dem.

”Hm, värst vilken illigt orange färg det är på melonskalen”, tänkte jag när jag riktade sprutmunstycket mot plantan för att ge den lite vatten. Millisekunden senare insåg jag att det nog inte var något bra tecken. I synnerhet inte i kombination med den starka, sötsliskiga lukten. Det nästan stank.

Ena melonen hade spruckit upp så mycket att den gick i två delar bara jag tog i den. Den andra – min tredje och sista – var bara lite lätt sprucken i skalet. Skar upp den inne i köket, men tyvärr, raka vägen till komposten.

Smaken var det inget fel på, men konsistensen var läskig. Det kändes som om frukscellerna var överfyllda. Påminde om hur en melon blir om den har varit frusen.

Ja ja, tur att melon inte är min absoluta favoritfrukt, men synd att det slutade på det här sättet efter allt jobb jag lagt ner. Nu vet jag i alla fall vad som kan hända och att jag ska vara lite mera uppmärksam nästa sommar när det börjar bli dags plocka upp melonerna ur deras hängkorgar.

6 september 2009

Ljusglitter i höstmörkret

Har varit på akvarellkursen "våga misslyckas" två somrar i rad. Båda gångerna har jag avundats ljuskronorna inne i konstnärens ateljé och i ett av fruktträden utanför. Så fina!

Har letat och letat, men förgäves. Ingenting åt det hållet. Tills i går. Var inne i blomsteraffären för att handla lite orkidénäring och fick syn på en ljuskrona som såg precis ut som jag föreställt mig. Lite sjabbig på ett sött sätt. En korsning mellan country romance och shabby chic.

Nu gäller det bara att elda med försiktighet. Kalebassen lever lite väl farligt om alla åtta ljusen tänds, så jag får nog nöjda mig med sex av dem så länge.

4 september 2009

Bara några lökar till ...

Har ägnat kvällen åt lökporr. Fick med mig en katalog hem från plantskolan och ju mer jag bläddrade desto större blev habegäret. Kunde inte låta bli att försöka hitta lökarna på nätet och upptäckte en svensk sajt med massor av vanliga och ovanliga lökar och frön. Ska sluta nu innan jag blir alldeles sladdrig i hjärnan. Insåg att det var dags när jag plötsligt började tycka att det nog inte var så farligt med 298 kronor för en endaste lök – en oerhört vacker ljusblå amerikansk hybridiri som heter ”Skywalker”. Om ändå … Kan riktigt föreställa mig blomman som slår ut, rådjuret som får något stjärnögt i blicken och så glufs glufs. Adjöss!

Det riktiga skräckexemplet var en snödroppe (Anne of Geigerstein) för 998 kronor löken. Hallå!?! Hur är det möjligt? En endaste yttepyttelök.

För min del blev det några annorlunda tulpaner (formosa, parrot king, sorbet och picture) och en amaryllislök (lovely garden) samt en lilja (fritillaria pudica) som nästan ser ut som en gul snödroppe. Är mest nyfiken på amaryllisen – en lågväxande sort som ska ge massor av små röda blommor. Har aldrig varit speciellt förtjust i amaryllis, men den här ser riktigt lovande ut.










Ruinerad på lökar

Ha! I år var jag äntligen i tid. Nästan först. Och nu har jag massor att lökar att stoppa ner i rabatterna. Tidigare år har jag kommit på att det är dags för lökar någon gång i oktober och då har det bara funnits några få halvskrumpna krokuslökar kvar på plantskolan.

Men i dag efter jobbet blev det av. Och i morgon ska jag plantera.

Det blev vit pärlhyacint – en påse till rabatten och en som jag ska ta fram lagom till jul för att driva upp blommorna inomhus, klosterlilja, en röd liljeblommande tulpan, den vita franstulpanen ”Daytona”, papegojtulpanen ”Super Parrot” – också den vit, gul vintergäckiris och blå våriris. Fick med mig en påse med stäpplöken ”Christoffi” också innan maken mer eller mindre knuffade ut mig ur affären.