22 juni 2016

Fint i trädgården


Sedan jag kom hem från Wales har jag vrålpluggat för att klara det teoretiska lastbilsprovet. I torsdags skrev jag och blev godkänd. Vilken lättnad! Det känns alldeles fantastiskt att inte behöva ha det hängande över sig på semestern. Det är definitivt det tuffaste prov jag någonsin skrivit.

Trädgården har blivit vildvuxen under semester och studieperiod, men efter helgens storröj är den äntligen fin igen. Så fint att jag knappt kan se mig mätt på den. Tänk om man fick känna så lite oftare!


I Wales kunde jag inte låta bli att köpa en azalea med godisrosa blommor. Den var så underbart vacker när den stod där fullt utslagen. Är riktigt imponerad av att jag lyckades knöla ner den i resväskan och att grenarna höll trots att jag böjde dem åt alla möjliga håll. Är mycket tacksam för de svarta sopsäckarna jag fick på vårt bed and breakfast i Llansabbath. Utan dem vet jag inte hur det hade gått. Nu får azalean bo i en gammal konserveringsgryta intill pelargonställningen maken snickarde förrförra sommaren.


I samband med att vi planterade äppelträdet Fredrik för några veckor sedan flyttade jag på mina porslinsanemoner. I brist på lämplig plats hamnade de i en trasig hink under utomhuskranen. De har stått väldigt skuggigt och fått vattendroppar på sig mest hela tiden. De borde ha stendött, men ser i stället mer välmående ut än de någonsin gjort. De har till och med fått knoppar för allra första gången. Nu har jag planterat dem i en kruka och låtit dem stå kvar i skuggan. Hoppas verkligen att knopparna ska vilja slå ut!


Magnolian Sieboldi blommar snällt trots att den precis som porslinsanemonerna fick flytta till en helt annan plats när vi kom hem med Fredrik. Kanske är den också mer nöjd med sitt nya läge?


Till min stora glädje är päronträdet för första gången fullt med kart. Vi har bott här sedan advent 2008 och aldrig sett någon frukt på det gamla trädet.


Jag sådde majs bara några dagar innan vi reste till Wales. På tok för sent, jag vet. Hoppas på en lång och varm höst så att kolvarna hinner utvecklas. Det ska vara minimajs, så jag är väldigt nyfiken på resultatet.


Brysselkålen jag sådde i vintras och lät växa i vinterträdgården fick flytta ut till en pallkrage samma dag som majsen såddes. Det verkar som om det fungerar. Små huvuden har redan bildats, så här blir det förhoppningsvis extra tidig brysselkål. Hoppas att den är god även utan att ha blivit frostnupen.


Salladen är hur fin som helst innanför snigelstaketet. Förra året blev det ingen alls eftersom sniglarna åt upp allt jag satte ut. Jag håller fortfarande tummarna för att det här är ett lyckats experiment.


I år lyckas jag med paprika för första gången. Det är uppenbarligen en god idé att använda krukor kopplade till ett självbevattningssystem. Det enda jag inte är nöjd med är att paprikorna är så stora. Enligt fröpåsen var det här en gourmetvariant storlek mini. Det är verkligen inget mini med de här frukterna.


Även chilisarna växter fint. I synnerhet padron. Ska nog steka några frukter till lunch i morgon när jag är ledig.


Änglatrumpeterna jag sådde under vårvintern har stått i alldeles för små krukor. I helgen fick de flytta till större och ser ut att trivas. Det dröjer nog innan de är stora nog för att blomma. Säkert till nästa sommar.


I vinterträdgården har mina klätterpelargoner av sorten antik börjat blomma. De är ännu små, men jag tror att det kommer att bli jättefint nu när jag har stoppat plantor ur varje sort i samma kruka – scarlet, salmon och violet.


Finast just nu är ändå pionerna som verkar vilja blomma över i en rasande fart. Festiva Maxima är alltid överdådig i sin blomning.


Och Sarah Bernhardt har aldrig varit så fin som i år.

9 juni 2016

En härlig vecka i Wales


Maken och jag har kommit hem från en fantastiskt fin vecka i Wales där vi firade vår 20-åriga bröllopsdag.


Vi har bott på trevliga B&B:s.


Ätit god mat.


Vi har besökt gulliga badorter i sydvästra Wales.


Och sett bergen lite längre norrut.


Vi har mött trevliga människor.


Varit med om spännande äventyr.







Tittat på flera fina trädgårdar.












Och till och med sett en bokbuss.


Återkommer så småningom med fler trädgårdsbilder från Wales. Men nu ska jag ut och njuta av min egen trädgård där jordgubbar, sugarsnaps och tomater hunnit börja mogna under min bortavaro och nya blommar har slagit ut.

27 maj 2016

Njuter så det gör ont


Jag hinner inte med just nu. Jag vill bara frysa våren och sträcka ut den till minst ett halvår så att jag verkligen får chansen att njuta ordentligt. Av allt som blommar, av allt som snart ska blomma och av allt som snart har blommat över. Tulpanerna, aklejorna, trädpionen, den blå bergvallmon, lupinerna, liljekonvaljerna och syrenerna. Jag har inte på långa vägar sniffat färdigt på häggen. Jag älskar våren så mycket att det nästan gör ont.

Häromkvällen gick jag ut i trädgården medan jag borstade tänderna. Först hörde jag lommen som hoade över sjön. Därefter rördromen och så till sist göken. Det är så fantastiskt otroligt underbart!

25 maj 2016

Krusbär två veckor i dag


Det här är Krusbär. Fyller två veckor i dag. En av fem små zebrasyskon som än så länge mest sover och gapar efter mat. Och hur mysig som helst! Hur ska jag kunna skiljas från dem när det är dags? De andra heter Hallon, Soda, Champis och Pommac.

24 maj 2016

Roboten dyker ner i diket

Vår lilla robot tuffar på, men stöter allt oftare på hinder den inte riktigt bemästrar. Nästan varje dag hittar jag den med nosen ner i diket. Misstänker starkt att de som lade ut kabeln lade den lite för nära kanten.

 

22 maj 2016

Härliga dagar i trädgården

Vilket härligt väder det är. Varmt och underbart! Fast det är lite tryckande, så jag undrar om det kanske inte kan komma en åskknall lite senare.



Jag ställde ut nästan alla mina pelargoner i går och i natt hade jag mardrömmar. Det är väldigt skönt att vakna på riktigt när man i drömmen vaknar till en vit värld där pelargonerna begravts under stora drivor av snö. I år skulle det vara väldigt skönt om vi slapp de där järnnätterna!

I dag vattnar jag och funderar på hur jag ska få bort spinneländet från min citronträd. Det mådde prima tills för bara någon vecka sedan. Irriterande när de där äckliga spindeldjuren invaderar.

Inomhus är det full cirkus. Våra zebrafinkar har just upptäckt delikatessen kirskål och vill inte dela med sig till vår kanariefågel. Dessutom har de fem ungar som tjoar och lever. Än så länge är de bara svarta på fjäderlösa klumpar med gråa spröt på huvudet. Allt jag ser när jag försöker kika ner i det mörka boet är ljusa gap med svarta prickar som hoppas på fröleveranser från föräldrarna. Det ska bli väldigt spännande att se när de ska lära sig flyga.

18 maj 2016

Jag är nöjd med min bokashi


Jag är så nöjd med min bokashi. I alla fall så här långt. Efter att ha funderat på att skaffa en sådan i ett par år beställde jag en tidigare i våras när det var rabatt på nätbutiken och det äntligen fanns en variant som jag tyckte såg lite trevlig ut. Till att börja med var jag visserligen besviken över att den inte var vit – så som nätbutiken visar den på bilden. Men den är i alla fall i mitt tycke den snyggaste varianten på marknaden.

På Nordiska trädgårdar besökte jag Mikrojords monter och köpte en påse strö. Och så var det igång. Eftersom det som läggs i bokashin ska vara finfördelat så blir det mest potatisskal och grönsaksrester samt lite hushållspapper som hamnar i vår bokashi.

Jag måste säga att jag var skeptisk. Mitt luktsinne är väldigt väl utvecklat. För det mesta är det trevligt, men det har definitivt sina nackdelar. I bokashigruppen på Facebook har jag läst allt om luktfri bokashi till sådana som stinker babykräks och smörsyra. Till min stora förvåning är min hittills helt luktfri. Det enda som luktar är ströet och det kan jag knappt låta bli att sniffa på eftersom det doftar precis som surdegsbrödet pappa brukade äta i båten när vi seglade om somrarna.

I lördags tappade jag ut det första lakvattnet. Det luktade väl inte mumma när det rann ut, men lukten var inte så farlig och försvann efter någon sekund. Jag fick visserligen inte ut mer än en knapp matsked eftersom vi låter skal och sådant rinna av innan vi lägger det i komposten, men ändå. Det som rann ut hällde jag genast i en vattenkanna, spädde tio gånger och gav till växterna i vinterträdgården.

Om det fortsätter på det här sättet så får min bokashi hur många pluspoäng som helst. Det ska bli riktigt spännande att göra jordfabrik när första hinken är full.