Byrån blommar igen

Jag har trädgårderat nästan hela helgen. Så ljuvligt! I går var det så varmt och soligt att jag till slut inte kunde motstå sjön, utan cyklade ner till bryggan och tog årets första dopp. Det var uppfriskande. Nu regnar det och jag bara njuter. Dels av att trädgården vattnar sig själv, dels av att jag har hunnit stöka inomhus – det blir lite eftersatt när det finns fröer att så och växter att plantera. Är mer än nöjd över att byrån åter står i blom.

Trevlig tur till plantskolan i skogen

I dag på förmiddagen skulle vi egentligen ha åkt till min favoritplantskola ute i skogen, men maken blev tvungen att åka till skogen intill för att plantera gran, då den mest erfarna hastigt gick bort och laget stod en man kort. Därför blev det en tur efter jobbet i går kväll i stället och det var ljuvligt.

Det var första turen för i år och växthuset var proppfullt med underbarheter. Jag skulle egentligen bara ha min favoritjord och fyra exemplar av hängpelargonen Summer lilac. Den är lite tjurig att övervintra och tvärdog för mig. Men det gick ju så klart inte att hålla sig till listan. Kom dessutom hem med en stor fuchsiaampel, en tvillingsporre i mörkare nyans än tidigare, en heliotrop, en blommande dahlia och en storbladig basilika.

Lennart som har plantskolan frågade om jag har hösthallon. Vi har endast vilda hallon i dungen. De är pyttesmå och växer vansinnigt snårigt, så nu i vår har jag tänkt skaffa en eller ett par buskar med trädgårdshallon. Blev intresserad men förstod först inte att han menade buskarna i det egna landet. Men det gjorde han och efter handlandet fick vi följa med till trädgården. ”Här kan du gräva”, sa han. Jag blir alltid lite blyg vid sådana tillfällen och frågade om det gick bra om jag tog tre plantor. ”Ja, men då kan jag gräva åt dig. Jag hade tänkt 30.” Det slutade med fem plantor som ska ner i jorden i dag. Dessutom fick jag penséer till min byråodling innan vi körde hemåt, så nu ska jag strax gå ut och plantera.

Grönbete för Snutten

Jag tycker att det är så skönt att äntligen kunna erbjuda vår kanin Snutten färskt gräs efter den så väldigt långa vintern. Det känns inte riktigt rätt att låta honom sitta i buren när det finns så mycket grönt runt omkring. Men på kvällarna när vi kommer hem blir det en gräsätarpromenad. Jag tror faktiskt att han börjar tugga innan tassarna når gräset. Det gäller dock att passa honom noga. I vår har han hittills gnagt av ett koppel och dragit sönder ett metallås till selen. Nu har han en metallkedja till koppel och står under noggrann uppsikt. Fast jag tror inte att han sticker långt om han väl kommer lös. Han verkar mest vilja krypa nära katten, sitta i mitt knä eller vara sin egen bur.

Nya sådder

Vi har skördat stora fina sallatsblad hela veckan. Och massor finns kvar. Ny sallat har kommit upp i en pluggbox och i kväll sådde jag en ny box med en plocksallat jag saknar namn på, men som jag har för mig är god, och så nyheterna för i år som jag är supernöjd med: plocksallaten Green Ice och två sorter cossallat som heter Crisp Mint och Blonde Marachére. Jag minns barndomens hemodlade sallad som väldigt besk och ingenting jag var särskilt förtjust i. De här sorterna är inte det minsta beska och så ljuvligt goda. Förra sommaren sådde jag för lite sallat och saknade verkligen tillgången, så i år är jag extra noga med att så sallat om och om igen.

Eftersom nästan alla pluggboxar var tomma och diskade passade jag på att så lite annat också. Fyllde en box med luktärter och en annan med solrosor, dessutom blev det en del kailaan och spenat. Jag gjorde också ett antal papperskrukor som jag sådde rödbetor i. Det ska bli så härligt när allting går att skörda.

En lång dag i trädgården

Jag såg fram emot en varm och solig dag, men hu så kall jag blev när jag satte igång i trädgården. I dag har syltlök, purjolök, salladslök och rödlök fått flytta från pluggboxarna och ut i landet. Brysselkålen har gått samma väg och så har en tredjedel av pluggplantorna med dahlior satts ner i en pallkrage. Kattmyntan jag sådde i slutet av februari har jag planterat som en kantrabatt kring kattburen och så har kryddlandet blivit befriat från ogräs. Till min stora glädje verkar de flesta av kryddorna ha klarat sig över vinter.

Eftermiddagen blev solig och kvällen ännu finare. Vet inte längre om jag kan redogöra för vad mer som har gjorts i trädgården, men en hel del blev det. Fler blommor har planterats ut, boden har städats (igen), dahliorna har fått komma ut ur sin vintervila – först nu eftersom jag inte tycker att jag har haft rum nog åt dem i växthuset, fuchsiorna har planterats om och satts i krukor och amplar och så har kaninen fått komma ut på sin dagliga gräspromenad i väntan på att gräset ska bli långt nog att slå med lie. Nu är jag trött och alldeles slut och lyfter inte ett finger till i dag.

London tur och retur

Jag åkte till London i torsdags morse och kom hem sent i går kväll. Jag tyckte att det var lite trist att åka just när det verkade som om allting skulle slå ut, men hoppades att det skulle stanna av en aning.

Men så på tåget mellan Stansted och Tottenham Hale började jag toklängta efter den där skira försommargrönskan. Våren har ju kommit så mycket längre på andra sidan vattnet. Hundkex i dikeskanten. Gula rapsfält. Doften av blommande hägg och syrén i Hyde Park och Kensington Gardens. Utslagna kastanjer och prunkande rosor. För att inte tala om alla blåregn längst Portobello Road i Notting Hill.

När jag vaknade i morse insåg jag att det faktiskt har blivit riktigt grönt i träden här hemma också. Så snabbt det gick! I trädgården hade det minst sagt exploderat. Jag var ute redan vid femtiden, åt säsongens andra jordgubbe, tittade på sparrisarna som sticker upp ur sina bäddar, på morötterna som äntligen har börjat gro och på alla blommor som skjutit upp i rabatten – tulpaner, pärlhyacint och vanliga hyacinter. De japanska aklejorna är på väg att slå ut och kungsängsliljorna måste ha förökat sig sedan förra året. Dessutom kokooade göken hela morgonen och fick mig att önska att jag bara kunde stanna hemma i solsängen och njuta av grönskan och ljuden och dofterna.

Nyfödd och så vansinnigt söt

Tänk att man kan vara så söt! Grannen på andra sidan skogen skickade en bild sent i går kväll när hon upptäckte den lilla ankungen i äggkläckningsmaskinen. Och efter jobbet blev jag inbjuden på en mysstund. Önskar att jag kunde få låna den lilla och vara lite ankledig.