Vita plantor?

Mina bergvallmogroddar är så små, så små. Märkligt nog är vissa vita, nästan som om de vore albino. Undrar varför. Någon som har stött på samma sak och vet varför?

Fuchsior och pelargoner

Jag har varit på utflykt och handlat fuchsiasticklingar. Vilken ljuv känsla att komma in i det fuktiga växthuset och se blomsterprakten från otaliga fuchsior och pelargoner.

Förra året tittade jag inte ens åt pelargonerna, men i år kunde jag inte låta bli att botanisera även bland dem. Himmel så många fina sorter det finns. Själv valde jag sticklingar från Swedish Angel, Lavender Lad och Springfield Black. Den sistnämnda satte jag i en liten större kruka och tog med mig in. Snacka om stickling!

På fuchsiasidan blev det Lechalde Magican, Panache, Texas Longhorn och Procumbens. Procumbens ville jag ha redan förra året, men av någon anledning köpte jag den inte. Har längtat efter den och ser fram emot att få se de gula små blommorna sticka upp ur det ärtgröna bladverket – och så ståndarna med ljusblått mjöl.

En söt liten kruka blev det också.

I dag har det varit lycka att få stå i boden och plantera om och ta nya sticklingar. Har njutit i fulla drag!

Jamaican Bell

I somras fick jag en dum idé. Jag skulle göra bonsai av min chili Jamaican Bell. Jag klippte ner stackaren och virade ståltråd runt grenarna för att de skulle börja forma sig. Efter ett tag insåg att jag tålamodet som krävs av en bonsaiodlare nog inte riktigt finns hos mig. Så jag befriade det lilla trädet ifrån ståltråd och lät det börja växa igen. Ser fram emot nya röda frukter i skojiga former. Det blir tredje säsongen för ”plantan”. Undra hur länge den kan leva? Och om den behöver en större kruka än murarhinken på 20 liter som den bor i?

Åh, vilken bra start på helgen! Snälla Sabina på ”Trädgården i fokus” har gett mig Liebster Blog Award med motiveringen: ”Växthusliv är en blogg som jag helst inte missar ett endaste inlägg från. Linda skiver alltid något läsvärt! Hon är en stor inspirationskälla, när jag fotar, hon kan sin kamera!”

Klart jag inte kan bli annat än jätteglad!!!

Utmärkelsen delas ut till bloggar med färre än hundra följare. Den som får utmärkelsen får ge den vidare till mellan tre och fem av sina favoritbloggar.

Reglerna finns att läsa här.

Själv vill jag ge utmärkelsen till Helen som har bloggen Tankar om och från min trädgård och då inte bara för att hon var så sagolikt vänlig och skickade bergvallmofröer till mig och som nu gror ute i boden. Hos Helen lär jag mig massor om sådder. Bloggen är perfekt som handbok! Jag blir alltid lika inspirerad när jag läser inläggen.

Jag vet inte alls hur många som följer Ulla Hasselmarks blogg Trädgårdslandet. Det framgår inte. Men henne vill jag väldigt gärna ge utmärkelsen till. Jag älskar hennes inlägg och blir oftast vansinnigt inspirerad av bilderna. Ulla vet precis hur ljuset ska utnyttjas. Dessutom har jag alltid fått kloka svar när jag har bett om tips och råd.

Jag tycker också att Janne på Chili & Garlic är väl värd en utmärkelse. Han har fått mig att vilja odla chili, trots att jag inte ens gillar stark mat. Han uppmuntrar och kommer med smarta tips. Och inte minst – bloggen är jättespännande!

Och så måste jag få ge en utmärkelse till Fundera grönt. Vilka bilder!!! Här ligger jag ordentligt i lä. Jag bara njuter och hoppas att fler bilder ska läggas ut riktigt riktigt snart!

Massor av chili

Mini chiliplantor växer så det knakar. Sedan jag ställde dem varmt har fler groddar tittat upp och bladen på plantorna har vuxit sig större. I går skolade jag om några av de största. De ska få bo i ett fönster. Plantorna i pluggboxen får fortsätta att stå varmt under lysrör.

Fler som kan tugga kirskål

En ny kirskålsätare föddes hemma hos grannen i morse. Välkommen Getrud!

Nötskrikan äter inte lavendel

Varför flyga till fågelbordet när det finns en hink med rådjursmat att dyka i? verkar nötskrikan tycka.

Rådjuren äter också rätt flitigt. Men, grrrr, de har kommit på att det finns en "grönsaksbuffé" också. De krafsar fram min rad med rosablommande lavendel och låter sig väl smaka. Det är bäst för dem att det finns lite kvar av plantorna när snön har smält bort!

Snart blommar tomaten

Min övervintrande tomat har börjat lapa vårsol. Den har växt lite extra senaste veckan och nu har tre små blomknoppar tittat fram.

Äntligen en stjärtmes

Jag kan inte låta bli att lägga ut en fågelbild (fortsätter att hävda att fåglar är vinterns blommor i trädgården).

Förra vintern hade vi gott om stjärtmesar, men den här har vi mest haft domherrar på besök och någon enstaka steglits. Men så i dag äntligen – en stjärtmes. Hoppas den kommer tillbaka i morgon och har tjocka släkten i släptåg!

Yrvaken dahlia

Jag har tillbringat större delen av förmiddagen i boden. Penséer har skolats om, liksom kronärtskockor och luktärter – jag lovar, jag har varit försiktig med rötterna.

Upptäckte att en av mina dahlior har börjat växa. När det var dags att ta upp dem i höstas, planterade jag genast om knölarna i krukor med planteringsjord. Det verkar ha fungerat bra. Har tittat till några av rötterna och de har sett finfina ut. Fast jag tänker inte ropa hej än. Men den här har uppenbarligen klarat sig och bestämt sig för att solen utanför fönstret betyder vår.

Mitt på förmiddagen tog jag en paus i omskolningen och åkte en sväng på längdskidorna. Tröjan blev kvar inomhus och när jag kom tillbaka hade kissen backat in och lagt sig. Skönt med uppvärmd tröja – boden håller trots allt inte mer än sex grader.

Kallt, kallare, kallast

Hur kan det vara så kallt? 23,6 minusgrader! Burr!! Tur att jag ställde elementet i boden under dörrhandtaget. I går gick det knappt att få upp och när jag väl kom in i boden så var vredet täckt med is. De sex plusgraderna där inne i boden känns riktigt härliga i jämförelse. Och växterna har ju 14 grader inne i tunneln.

Men jag ska inte klaga. Den är dagen förra året var det också riktigt kallt, men inte alls lika soligt och stilla.

Varifrån komma all kyla?

Tjugo minusgrader och gnistrande snö i trädgården. Börjar fundera på om jag kanske har hamnat i Narnia.

Ny trädgårdsbok

Jag kan inte riktigt bestämma mig när det gäller den ny-
utkomna boken ”Den lättskötta köksträdgården” av Clare Matthews (Norstedts). Först dissade jag den helt. På tok för lik Lena Israelssons ”Grönsaksodling – enkelt, ekologiskt & gott”. Lenas bok är mycket bättre!

Men den här nya boken är inte heller så dum. När jag ser bilderna på köksträdgården som Clare anlägger i boken, vill jag genast köra en bulldoser över min egen och göra lika dant. Och jag blir jättesugen på att testa hennes bevattnings-
knep med två i hoplimmade lerkrukor. Så mycket nytt lär jag mig kanske inte, men den är trevlig att bläddra i.

Tyvärr är det väl så att nya odlingsböcker är hemskt svåra att låta bli. Hur många gånger jag än har läst om tomat-
odlig, så läser jag gärna igen. Och vem vet, kanske blir jag påmind om något jag har glömt.

Mer chili, tack!

Jag har upptäckt att det här med pluggbox inte bara är positivt. I alla fall inte när det gäller chili.

Ett frö per plugghål kändes som en smart idé är jag sådde, men chilisorter gror olika snabbt. Eftersom jag inte ville ha rangliga plantor, ställde jag rask boxen i tunneln ute i boden. Men där är det bara 14 grader. Finfint för chiliplantor som börjat växa, men knappast för de värmekrävande fröerna.

Så i går morse tog jag in pluggboxen och ställde den varmt. Flera groddar har tittat upp ur jorden sedan dess. Med risk för viss ranglighet låter jag boxen stå kvar inne ett tag till − jag får helt enkelt sätta plantorna som blir långa lite djupare vid omskolningen.

Vallmo och kantareller

För ett par dagar sedan blev jag själaglad när jag tittade till pluggboxen med blå bergvallmo och såg massor av grönt. Men glädjen varade bara en halv sekund. Insåg att det var perliten som skiftat färg och fått samma nyans som kryptonit.

Men nu så! Jag var ute i boden alldeles nyss. Stirrbligade i de små rundlarna och såg plötsligt något ljusgrönt böja sig upp. Det var precis som med kantareller − får man syn på en så ser man plötsligt massor. Och jag har flera små bergvallmogroddar på gång. Tjohoo, så trevligt!

Röda blommors dag

Hoppas att du har en bra alla hjärtans dag. Det har jag i alla fall. Ibland är det trevlig att få blommor i stället för att så dem. Tror att sådderna i boden får klara sig själva i kväll. Här ska det mysas med brasa och god middag.

Fröinköp 2011

Uppdaterad − nybeställda fröer är kursiverade.

Tomat
Black Russian – brunaktiga medelstora tomater
Golden Sunrise - gul tomat
Incas F1 – rätt avlånga tomater
Oregon Spring F1 − busktomat
Sun Belle – gul tomat
Sunstream – röd cocktailtomat

Gurka
Djungelgurka
Iznik F1
Mertus F1 – minidrivhusgurka

Majs
Vision F1 – supersöt sort

Kronärtskocka
Imperial Star

Spenat
Toucan F1 – för småbladsproduktion

Pumpa
Mammutpumpa

Chilipeppar
Big Red
Hungarian Black
White Fire

Bärpeppar
Inca Berry

Kryddörter
Citronbasilika
Citronmeliss
Genovese – basilika
Grekisk oregano
Vanilla Spice − vaniljbasilika

Blommor
American Branching – aster
April Snow – vit pensée
Blå bergvallmo
Citriodora − kattmynta
Heavenly Blue – blomman för dagen
Royal Scarlet – luktärt
Ruby F1 − röd solros
Springtime Black F1 – svart pensée
Sungold – solros
Queen Alexandra – laxrosa vallmo med svart mitt
Whirlybird Mahogny – buskkrasse, rödbruna blommor
Whirling Fun – zinnia

Bonusfröer
Ageratum "Blue Mink" − ettåring med blå blommor
Broccoli "Summer Purple Sprouting"

Frosten har rimmat

När våra gäster gick hem i natt låg diset tjockt över åkern − i alla fall så långt jag kunde se. Tydligen var det rimfrosten som var ute och smyckade alla träd.

Just nu äter jag frukost inne i "stugvärmen" medan jag försöker bestämma mig för växthus eller inte växthus. Kanske är det för kallt i dag. 17 minusgrader just nu, men solen värmer − kanske går det att lata sig där inne om dörrarna hålls stängda.

Kanske blir det en dag med papper och penna i hand. Jag skulle i alla fall behöva börja planera mina sådder. Kolla hur många tomatsorter jag har och var de ska växa. Se över vad som växte var och försöka planera sådd efter växtföljd. Eller också lutar jag mig bara tillbaka och njuter av att se alla froststjärnor i taket.



Uppdatering kl 16:15
Det blev ännu en kåldolmedag med dörrarna på vid gavel. Temperaturen hoppade raskt upp till tio minus och jag har inte gjort ett endaste vettigt handtag. Bara läst en bra bok och njutit av solen. Och pratat med grannarna som blev nyfikna och tittade förbi på en pratstund. Underbart härligt vinterväder!

En kåldolmeflicka

Det här har varit min utsikt i dag. Trots att temperaturen visade tio minus i skuggan, så var det riktigt varmt i växthuset. När jag hade krånglat dit solstolen och knölat mer mig i filt, värmemadrass, värmefilt och duntäcke blev det så varmt att jag kunde ha dubbeldörrarna på vid gavel. Har känt mig som en mycket nöjd liten kåldolmeflicka. Nu är jag rödlätt och har små fräknar på näsan.

Det grönskar i groventrén

Det växer över förväntan i mitt lilla land i groventrén. Det här är min sallat. Drog upp plantorna för en vecka sedan och planterade om de finaste i ny jord. Fast särskilt mycket att äta är det än så länge inte.

Kalla döden

Sorgmyggor i planteringsjord är ett ämne som de senaste dagarna har diskuterats i facebookgruppen "Köksträdgården".

Smart, smart smart! tänkte jag i höstas när jag bestämde mig för att låta säckarna övervintra i boden. På det sättet skulle jag ha tillgång till tinad jord när planteringslusten satte in. Det jag inte tänkte på var sorgmyggorna. De har ju det perfekta klimatet där inne i säckarna. Rena BB, antagligen. Så i kväll har snälla maken släpat ut säckarna i snön. Det är tio minusgrader ute och kallare ska det bli.

Jag brukar inte vara så mordisk, men just nu hoppas jag att de sorgsna dör av chocken och att kylan ska göra processen kort med så många som möjligt.

Våren som försvann

Katten och paprikan är rörande överens − det ska vara vår nu. Det var det ju i förrgår. Båda vill sola i de varma strålarna. Paprikan vill njuta av ljuset och kissen vill höra fågelkvittret som just har kommit i gång. Är rätt tacksam för att paprikan inte kan prata. Just nu räcker det med att höra Rivas gnälliga små jam och se den förebrående blicken. Tror hon verkligen att det är jag som har tagit hit snöovädret?

Årets första rabattröj

I går gick jag omkring och hoppades på stormigt väder med hällregn till i dag. Kände för en mysdag inomhus. Men det är kav lugnt och solsken från klarblå himmel. Så härligt!

Jag trodde att det var riktigt kallt ute, eftersom termometern visar på någon minusgrad, men i solen på baksidan är det ljuvligt. Så jag har haft sekatören framme för årets första rabattröj. Sparrisstumparna är bortklippta och i mitt ”stenparti” har allt det fula på kattmyntan klippts bort.
Blev förvånad när jag hittade gröna små skott under allt det grå.

Tänk att lite trädgårdsklipperi i solsken kan få mig att le så brett. Och då är klockan inte mer än elva. Ser redan fram emot eftermiddagen!

Rosor för sjutton!

Jag älskar att få blommor. I synnerhet den här dagen. Den 6 februari är det datum så maken och jag blev tillsammans. I dag är det 17 år sedan.

Jag ska vinna kompostkampen!

Maken och jag är värdelösa när det gäller kompostering – trots att vi har en riktigt lyxig varmkompost i form av en tombola med två isolerade fack. I den ska det gå att förvandla köksavfall till jord på tre månader, men här skulle nog tre år ligga närmare sanningen. Vi får helt enkelt inte till det där finfina klimatet då det riktigt ångar om tombolan.

Men i går kläckte jag en idé. Vi är ju två. Och facken är två. Tävling!!! Så nu ska vi ansvara för var sitt fack. Vi får stoppa i vad vi vill i våra respektive fack och först till jord vinner. Gissa vem som ska läsa på lite extra om vad som får det att hetta till i komposten!

Kirskålens skräck

Det här är Hälge. Han tillhör grannen på andra sidan skogen − det är hennes ben som står där i träskor.

Hälge föddes förra våren. Då var han liten och jättemysig. Han är fortfarande mysig, men inte riktigt så liten att man kan bära honom i famnen. Jag har stora förhoppningar om att få låna honom lite i vår. För den här lilla sötnosen måste väl ändå vara den perfekta utrotaren av kirskål− i alla fall så länge jag lyckas hålla honom i från det jag har sått.

Dillen ska torkas

Jag är pryltokig. I alla fall när det gäller maskiner som kan användas i köket och till odling.

Jag tror att det var ett par år sedan som min chef berättade att hon hade en frukttork. Då blev jag inte särskilt intresserad, men det där om frukttorken fastnade ändå i bakhuvudet. Och så för ett par veckor sedan blossade habegäret upp på allvar. Jag intervjuade en kvinna som odlar nästan all sin grönkost själv. Hon berättade om hur hon torkar kryddor i sin frukt-, svamp- och örttork − till och med dill och persilja. Jag kom förstås genast att tänka på mina kryddbuketter som hängde upp och ner från en krok i taket i somras. Damm, dammigare, dammigast.

Så i går beställde jag en tork. I sommar är det jag som ska anlägga en liten örtagård och duktigt torka mina egna kryddor. Kanske kan jag torka tomater också. Hm ... undrar hur torkad physalis smakar ...

Penséerna har tittat upp

Mina små penséer har tittat upp. De står under lysrör och verkar trivas rätt bra med temperaturen som pendlar mellan 14 och 15 grader.

Ny sådd av blå bergvallmo

Si sådär! Nu är fröerna till den blå bergvallmon jag fick av Helén sådda. Jag ordnade med det i förmiddags och i morgon bitti tänker jag ställa champinjonlådan med papperskrukor någonstans där det är lagom svalt. Fast jag har inte kommit på var. Gräva ner i snön verkar inte riktigt lyckat just nu när den smälter så pass. Men kanske i den ouppvärmda boden. I alla fall om jag håller koll så att det inte plötsligt blir en massa minus. Har till i morgon på mig att fundera.

Mer pumpa

I somras odlade jag pumpa för första gången. Fy vilka svulstiga plantor! Innan jag visste ordet av hade jättebläckfisken där ute i landet ringlat i väg in till grannen och slingrat sig upp i ett träd. Pumporna som skulle ha blivit blå, blev spräckligt gröna och inte det minsta vackra.

I höstas fick de ändå ligga på entrédäcket, men när snön låg djup passade jag på att hiva i väg dem rakt ut i en driva. Ni kan gissa hur snyggt det såg ut när det började töa!

Men så för ett litet tag sedan fick jag se att någon hade ätit på ena pumpan, så de fick ligga kvar. Nu finns det bara några få orangefärgade smulor kvar i snön.

Om jag ska odla pumpa i sommar? Definitivt. Jag ska odla mammutpumpa i hopp om att kunna imponera på grannen. Och nu när jag vet att rådjuren smaskar i sig, så har jag ytterligare en anledning att odla.

Hungarian Black

Varje morgon lyfter jag på överdelen till pluggboxen med chilisådd. Raden med Inca Berry har varit upp i några dagar och i går böjde sig White Fire upp ur två pluggar. Men den jag väntar på med stor spänning är Hugarina Black. Och i morse syntes första grodden. Nu är det bara för den att växa och för mig att vänta på de magiskt vackra lila blommorna.