Superhjälten griper in

Min lediga onsdag blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, även om den trots allt slutade bra. Jag skulle vara pigg och glad och njuta i solskenet, men vaknade alldeles matt. Tänkte att det nog blir bra om jag sätter igång med något utomhus.

Väl där satt jag mest på en stol och glodde. Kunde inte låta bli att fundera på om odling verkligen är roligt. Till slut tog jag mig i kragen och rev innerväxthuset. Det är för skrymmande. Behöver få plats med en växthustunnel till. När nedmonteringen var avklarad och nästan hälften av sådderna dansade disco ute i vinden blev jag trött. Tog lunch. Somnade. Och vaknade inte förrän halv fem.

Som tur var kom Superhjälten hem och sa: ”Jag snickrar ihop ett bord till tunneln.”

När bordet var färdigt en kvart senare satte han ihop växthustunneln, skruvade fast kolvarna till växthusets vädringsautomatik och fixade vattentillförseln som varit avstängd under vintern – underbart med rinnande vatten igen. När han dessutom lagade middag kände jag mig oerhört bortskämd och lyckligt lottad.

Vid halv åttatiden var alla plantor där de ska vara, växthusgolvet dammsuget och ordningen återställd – och bäst av allt: pigg och glad igen.

Vill bli som snigeln

Jag har just läst boken ”Slow gardening – lustfyllda projekt för den medvetna odlaren” av Alys Fowler. Jag har verkligen längtat efter den boken, men blev först väldigt besviken. Trodde att tyngdpunkten skulle ligga på just slow, men det var egentligen bara vad förordet handlade om. Resten är en helt vanligt trädgårdsbok för den som vill börja odla.

Jag lade ifrån mig boken och muttrade något om falsk marknadsföring.

Och visst, den handlar kanske inte så mycket om slow. Men häromkvällen när jag ändå inte kunde låta bli att fortsätta läsa, insåg jag att den inte är så dum. Här finns en hel del tips och smarta lösningar som är nya för mig.

I boken odlar Fowler i stora konservburkar. Blev jättesugen – mest för att hon hade en så fantastiskt fin fyrkantig burk. Funderade på att fråga på pizzerian, men så sa en kollega att jag borde prata med tidningens restaurang. Och det var inga problem. Fick med mig två fina burkar hem i går och har petat ner dillfrön i den ena. Dessutom har hon som driver restaurangen lovat att spara fler konservkrukor åt mig, så att jag kan göra en lika dan kryddställning som på Nordiska trädgårdar. Härligt!!!

Gräs till pionerna

Små fågelnäbbar gapar mot mig från den soligaste pion-
rabatten. Kanske är de hungriga, eller bara lite småsugna på näring.

Funderar på om det inte är dags att testa den nya gödsel-
kannan Towa, eller att jäsa lite nässlor. Annars är gräsklipp en smidig favorit. Fast det dröjer nog ett tag innan mattan har satt sådan fart att klipparen får komma fram.

I går kväll läste jag att stallgödsel (häst/ko/höns) inte gör pioner särskilt glada. Tvärtom ska det till och med kunna vara skadligt. Enligt trädgårdsmästaren André Strömqvist kan gödslet innehålla svampsporer som pioner är känsliga för. I stället föreslår han just gräsklipp.

Jag tänker förresten skaffa två nya pioner i år. Tar gärna emot tips på sorter som både är vackra och som doftar gott - helst vita eller ljust rosa. Mellanrosa kanske inte heller vore så dumt. Förra året satte jag två luktpioner: "Festiva Maxima" och "Sarah Bernhardt". Tänk om de blommar redan i sommar!

"We are the Mini-Pops"

I kväll fick jag äntligen ändan ur vagnen och sådde Mini-pops, en miniatyrmajs som ska vara god och gå att poppa. Blev lite full i skratt när jag öppnade fröpåsen och fick se kornen. Om inte alla frön går åt så kan jag ju alltid äta popcorn framför teven.

Tog en liten sväng ut i det som förhoppningsvis ska bli ett woodland. Ville se om det växer tussilago där. Blev väldigt förvånad när det inte bara var gula små solar som strålade mot mig från dikeskanten, utan även en skock med vitsippor.

I förmiddags intervjuade jag ett spännande par som snart firar 20-årig bröllopsdag. Fick med mig ett par krukväxter hem. En ledad succulent som ser skojig ut. Och så den här fetbladingen. Den ska tydligen få en stängel där blomman slår ut i en vit kaskad. Spännande! Någon som möjligtvis vet vad den kan tänkas heta?

Skymning rår

Tassade ut på terrassen vid åttatiden och tog en bild över åkern och Spökkullen. Det var först efteråt jag insåg varför det såg så annorlunda ut i kväll. I morse var sjön fortfarande vit, men nu är isen borta. Blåsten i förmiddags måste ha varit tillräckligt stark för att skrämma bort det sista spåret av vinter.

En liten skitgris – ja, det är jag!

Hur i hela Korpilombolo lyckades jag smutsa ner mig själv så pass i ansiktet i dag? Skulle kunna tro att jag bökat runt i lorten tillsammans med ett gäng grisar. Eller att jag har försökt äta jord. När maken kom hem från Tandådalen vid femtiden var vi lika bruna. Fast min färg rann av i duschen. Endast den röda nästippen blev kvar.

Har i alla fall fått en hel del gjort. Har sått anemonknölarna som legat i blöt, vänt omkring på jorden i ett av trädgårdslanden och petat ner sockerärter. Dessutom har jag sått blandad plocksallat och minirödbetor i ett par avlånga zinkkrukor. I en tredje satte jag bebisplantorna som jordgubbarna måste ha passat på att göra när jag vände ryggen till i höstas.

Och så har jag tagit det säkra före det osäkra och invigt en av klapparna jag fick av mina föräldrar i julas. Nu håller sig rådjuren visserligen en bit bort ifrån trädgården, men man vet aldrig. Vintergäcksirisen är så söt att jag vill ha den i fred.

Till fjärilarna

Jag har en fröpåse som det står fjärilsblandning på. Spännande. Det är fröer till ettåriga blommor som ska få fjärilarna att flockas. Men jag blir ju lite nyfiken på vad det är för fröer. Det framgår inte. Tycker mig känna igen dahlior och tagetes. Eventuellt ett par krassefrön också.

Eftersom jag gärna vill veta vilket frö som ger vilken blomma, har jag fotograferat fröerna i den ordning de är sådda i en av mina pop up-boxar. Hålen är markerade med 1-7 och A-G så att jag vet vilken frö som ligger var. Det här ska bli väldigt spännande!